Och jag fortsätter att förundras över hur det kan få gå till i den s.k. rättsstaten Finland. Hör här vad bitr. JO skriver i ett och samma brev:
I Ert brev återkommer Ni till en fråga som redan har besvarats av justitieombudsmannens kansli den 3.10.2013. Ni skriver att Ert klagomål gällde FPA:s generella, lagstridiga tolkning och implementeringen av statsrådets förordning, inte på vilka grunder ett bidrag för Ert enskilda hushåll har beräknats eller på lagstiftningen. Ni ber på nytt justitieombudsmannen om ett ställningstagande till FPAs tolkning av reglerna för beviljande av bostadsbidrag och önskar åtgärder från justitieombudsmannens sida i ärendet.
[understrykningarna är mina, för att poängtera]
[understrykningarna är mina, för att poängtera]
Så långt allt gott och väl och överensstämmande med verkligheten. Men under rubriken Lagtolkningen i brevet från JO skriver man därefter som följer:
Justitieombudsmannen kan inte utfärda rekommendationer beträffande tolkningen och tillämpningen av enstaka lagrum, utan det är i sista hand domstolarnas uppgift att besluta om hur lagarnas bestämmelser ska tillämpas i individuella fall. Besvärsnämnden för social trygghet gav 18.12.2013 ett beslut i Ert ärende som gällde återkrav av alltför stort bostadsbidrag. Detta beslut överklagades av Er, och klagomålet togs emot av Försäkringsdomstolen. Saken är fortfarande anhängigt där.[understrykningarna är mina, för att poängtera]
Jaså, jaha. Samtidigt kan man på JO:s egen webbplats läsa följande:
JO:S UPPGIFTER
JO övervakar att myndigheter och tjänstemän följer lag och fullgör sina skyldigheter. JO övervakar också andra som sköter offentliga uppdrag.
---
JO övervakar lagligheten först och främst genom att undersöka klagomål från allmänheten. Dessutom kan JO undersöka missförhållanden på eget initiativ.
JO övervakar att myndigheter och tjänstemän följer lag och fullgör sina skyldigheter. JO övervakar också andra som sköter offentliga uppdrag.
---
JO övervakar lagligheten först och främst genom att undersöka klagomål från allmänheten. Dessutom kan JO undersöka missförhållanden på eget initiativ.
Genom att än en gång skruva det hela till att mitt klagomål skulle gälla ett individuellt bostadsbidrag och inte den generella felimplementeringen som fortgått i årtionden duckar rikets högsta laglighetsövervakare än en gång undan sitt ansvar att övervaka att myndigheter och tjänstemän följer lag.
(Och inte heller denna gång ges jag någon information om att tillsynen över FPA på fastlandet åligger FPA:s fullmäktige. Av alla inblandade i det här soppkoket är det tills vidare endast nuvarande omsorgsministern, Susanna Huovinen, som haft den goda smaken att dela med sig av den informationen.
På Åland, med egen behörighet gällande det allmänna bostadsbidraget och egen kassa ur vilken detta betalas, kan man lustigt (?) nog inte besluta sig för vem det är som ska utöva tillsyn över den av FPA inköpta administrationen av bidraget. Social- och miljöavdelningen på landskapsregeringen? Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kanske? Eller varför inte FPA själv? Jomenvisst, det låter väl logiskt! Nä, inte särskilt, va? *ruskar föga imponerad på huvudet*)
Jag undrar hur mycket resurser, personella och ekonomiska (i form av skattepengar), som staten vid det här laget lagt på att inte göra något åt felet? Så mycket enklare allt hade varit – och så mycket billigare! – om man i ett långt tidigare skede hos FPA helt enkelt hade kunnat erkänna att ett fel begåtts, tackat för att man uppmärksamgjorts på detta och sett till att det korrigerats.
Men icke. Istället fortsätter den här långdansen i all oändlighet, t.o.m. efter att orkestern har slutat spela, packat ihop och åkt hem. Men utan musik blir det svårt även för de högsta laglighetsövervakarna i landet att hålla takten. Snacka om att med god fart vara på väg rätt ner i orkesterdiket!
Fast jag dansar gärna vidare. Lite ömma tår har aldrig bekommit mig något nämnvärt. Dessutom är vi ju på väg mot ett oförutsett da capo, i och med landskapsregeringens senaste påfund, att överföra ärendet till FPA på Åland – där det hela började för mer än 2½ år sedan ... *suckar och himlar med ögonen*
Och på tal om det, så har ingen av ett flertal personer inom landskapsförvaltningen, som jag kontaktade med anledning av den uppkomna rundgången, återkommit till mig ännu efter en dryg vecka. Uselt av dem som inte är på semester – och inte så där överdrivet förtroendeingivande.
Lagstiftning att titta på:
Vad som sägs i lagen om justitieombudsmannens övervakning och vilka det är som ska övervakas
Vad som sägs i lagen om vad man kan lämna in klagomål om till justitieombudsmannen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!