Affischeringsförbud..?

JAG HAR GJORT en märklig upptäckt: alla offentliga anslagstavlor i Mariehamn är som bortblåsta. När har de försvunnit och varför??

Och skitvädret fortsätter. Fast vid närmare eftertanke är det lika så bra, eftersom den närmaste veckan kommer att vara vikt för ett över­klagande till försäkringsdomstolen.

Denna information är i första hand riktad direkt till er, Pensions-Alandia, så att ni inte för ett ögonblick ska inbilla er att kärringen har givit upp. Rätt ska vara rätt, om det så ska inne­bära överklagande ända upp till högsta förvaltningsdomstolen.

För nu är det så här, ser ni, att bara för att resultaten från de av er förordade, neurologiska undersökningarna inte påvisat något är detta inte liktydigt med att tanten är kurant. Neurologi och endokrinologi är nämligen två helt skilda specialiteter. Och att man verifierat inte lider av en psykiatrisk åkomma betyder inte att man är im­mun mot sjuk­dom(ar) av somatisk natur. Ex: trots att du inte haft stroke kan du få diabetes och man behöver faktiskt inte lida av para­noid schizofreni för att råka ut för ett benbrott.

Liten ordbok, som en hjälp på traven:

neurologi´ (nylatin neurologi´a, av neuro- och -logi), läran om de cent­rala och perifera nervsystemens sjukdomar.

endokrinologi´, läran om de endokrina organen.

endokri´na organ (av endo- och grekiska kri´nō 'avsöndra'), körtlar som bildar hormoner och insöndrar dessa till blodet. Hormonerna ut­övar sin verkan i andra endokrina körtlar och i andra vävnader i kroppen.

psykiatri´ (nylatin psychiatri´a, av psyke och grekiska iatreia [-trεi´a] 'läkekonst'), själsläkekonst, medicinsk specialitet som har psy­kiska störningar, deras yttringar, orsaker, behandling och före­byg­gande som ansvarsområde.

soma´tisk, kroppslig; som har med kroppen att göra.

idiot [-o´t] s. -en -er · (vard.) dumbom

F’låt!

DET HAR VARIT lite mycket jämmer och elände den senaste tiden; onödigt mycket om allt pågående tjafs med myndigheter och annat pack. För detta ber jag om ursäkt, även om jag samtidigt tycker att det är av högsta vikt att förmedla informationen om att det är möjligt att få saker till stånd, bara man är tillräckligt enveten.

Men nu ska jag försöka skärpa mig och flytta fokus till roligare före­teelser i Livet. Åtminstone för en stund. Och då är en riktigt rolig sak att utlåningstakten för ”60+ och singel” inte har minskat under den se­nas­te månaden fastän antalet låneställen inte ökat sedan sist, och detta fortsättningsvis utan en tillstymmelse till marknadsföring eller någon recension i våra lokaltidningar.

Tio nya lån på fyra veckor är mer än jag vågat drömma om och t.v. är det bara vid Hammarlands kommunbibliotek som ingen lånat boken. Hm..? Inte är väl hammarlänningar mer humorbefriade än andra?? *förvånad*

Annars kan jag rapportera, att funnes det ett Nobelpris för dåligt vä­der skulle Åland ligga bra till i år. Maken till regnig höst ovanpå en regnig sommar har jag sällan upplevt. De få stunder man skymtar blå himmel och en gnutta sol hinner man bara tänka att det skulle vara skönt med en promenad förrän regnet står som spön i backen. Man lyckas ju för farao inte ens få på sig skorna före nästa skyfall :o/

Soffan och stickning tycks bli den entoniga melodi som gäller i år, ack­ompanjerat av regnets taktfasta trummande mot plåttaket. Och idag har jag i ett anfall av moderlig sinnesförvirring utlovat hemlagad pizza till middag. ”För dumt huvud får kroppen lida”, brukar man säga, och det är då så sant som det är sagt.

Stort tack till den anonyma människa som igår skrev på petitionen mot försäkringsdiktaturen i Finland. Och årtiondets största riskvast till den/dem som systematiskt plockar ner papperet med uppropet
från S-Markets anslagstavla.

Tappat & klart

I’M ALIVE, MEN väger mindre än imorse efter tömning både här och där. Förutom ett antal milliliter spinalvätska har jag gett ifrån mig en avsevärd mängd blod också, för nu är minsann Ruckelhäxan upp­gra­de­rad till en del av borreliaforskningen. För si, borreliaantikroppar fanns det, alldeles som jag förutspått, i det i övrigt kristallklara och fina ”bak­vattnet”.

Väl hemkommen efter två och en halv timme på sjukhuset väntade mig ett häpnadsväckande mejl i inboxen: plötsligen erbjuds jag av Ålands hälso- och sjukvård en betalningsförbindelse för den av dem själva, i flera repriser under snart fyra år (!) förordade grundliga reha­bi­li­te­rings­utredningen vid arbetsklinik.

I fyra år har mitt hälsotillstånd kontinuerligt försämrats, i fyra år har jag tvingats försörja mig och mitt barn på en inkomst under exi­stens­minimum, på fyra år har jag inte kunnat betala in något för min fram­tida pension, under fyra år har jag varit tvungen att förbruka det ynk­ligt lilla kapital jag med blod, svett och tårar förmått gneta ihop för min dotters kommande universitetsstudier och framför allt, mitt drygt 20 år gamla, egna företag har dött på kuppen.

Naturligtvis accepterar jag erbjudandet om betalningsförbindelsen, idiot är jag ju inte. Men att det kommer att bli rättsliga efterverkningar, det kan ni vara jävligt så säkra på.

Pang!

LUMBALPUNKTION PÅ MORGONEN. Hörs jag inte av under dagen gick någonting fel.

Hjälp till självhjälp

ÅRETS LOPPISFYND DE luxe är avklarat: ett första hjälp -kit för en människa i juridisk sjönöd på finska farvatten, för hälften av priset på ett par beg. skor, som väl kan­ske är det som normalkvinnan vanligen väljer att fynda.

Frälsarkransen jag fått mig tillslängd kommer nämligen österifrån, från landet som flödar inte bara av Koskenkorva, utan även av juridisk sak­kunskap kliniskt befriad från generande kopplingar till lokala företag och organisationer. ”Köp åländskt!” är inte en slogan som lämpar sig när man shoppar muskler för en drabbning på det åländska lokal­planet.

Svågerpolitik är ett vida spritt virus här ute i sjön, med pinsamma, buk­svågerpolitiska mutationer, lika svåra att råda bot på som den fruk­tade fågelinfluensan. Därför tränar jag nu flitigt på mitt uttal av Korkein hallinto-oikeus. Att man ska tala med bönder på bönders vis och med lärde män på latin är ju välkänt, men i Finland går det senare ännu bättre på finska ;o)

Ahoy, mina vänner, nu putsar vi änterhakarna! Och somliga lär inte lyckas täta alla läckor i skrovet förrän vi tagit oss ombord. Däremot är sannolikheten hög att det kommer att dumpas ”barlast” för att hålla skorven på rätt köl. Det sparkas ju i allmänhet neråt när målet är att hålla den egna näsan över vattenytan ...

***
Ni som ännu inte undertecknat petitionen mot försäkringsdiktaturen i Finland: här är ett nytt alternativ för er. Skriv ut ett eller flera ex av den här A4:an med riv loss -lappar och häng upp den på lämplig plats, t.ex. på jobbet, i butiken där ni brukar handla eller på en anslagstavla på stan.

Högerklicka på bilden och välj ”Spara bild som...” för att först spara den på den egna datorn.

Stort tack till Mita och Anita för de nyligen gjorda påskrifterna!

Om sjuk vård på Åland

FÖR IDAG EXAKT sex veckor sedan fick jag skriftligen löfte om be­tal­nings­för­bin­delse och remiss för en second opinion-konsultation. För en dryg vecka sedan började jag, eftersom inget hänt, höra mig för.

Imorse kom förklaringen:

Hej.
Jag ber om ursäkt. Jag har missat att skriva remiss som överenskommet. Åtgärdar det omedelbart.

Jag är mållös*. Och det, ska ni veta, händer inte ofta. Dess­bätt­re är det ett högst tillfälligt och hastigt övergående tillstånd.

* Inte av beundran, utan av vidden av försumligheten.
 

Om att stadigt öka i ”popularitet”

JAG HAR VID det här laget en hel flock oplockade gäss att ta mig an och det är minst sagt fascinerande att se hur de av helt fri vilja söker sig till slakthuset. I fredags klampade Aktia omkring här på blog­gen, idag är det Alandia-Bolagen som gör mig den äran.

Dessutom har de avsatt en hel timme kontorstid på att informera sig om peti­tio­nen mot försäkringsdiktaturen. Klicka HÄR för att få insupa morgonens intresse för stoppaforsakringsdiktaturen.blogspot.com. Faktum är att de till och med roat sig med att besöka min fotoblogg!

Låt mig säga som så här: allt mjöl som vid det här laget finns i påsen är definitivt långt ifrån rent, och därutöver formligen kryllar det av mjölbaggar.

När näsan själv får välja

NUFÖRTIDEN KÖPER JAG aldrig färdigmarinerad kyckling och tur är väl det. Det här porträttet föreställer nämligen kyckling nummer två för dagen. Den första hade, trots vakuumförpackning, kylförvaring och sis­ta förbrukningsdag först imorgon, definitivt passerat sina bästa dagar. Då är det bra att råvarans naturliga dofter inte maskeras av starkt krydda­de marinader, annars kan det gå riktigt galet. Särskilt med kyck­ling.

Redan när jag tog den första pippin ur sin förpackning tyckte jag mig ana en lukt som jag normalt inte sammanknippar med färsk fågel. Men den var inte såå påträngande, så jag förklarade det för mig själv med att den varit vakuumpackad.

In med limehalvor, salt, peppar och dragon i lilla maggen och skjuts in i ugnen. När jag en timme senare gläntade på luckan var det inte den utsökta doften av fräsch citrus och dragon som slog emot mig, det kan jag lova. Uäk, så det luktade! Min näsa hade alldeles rätt ända från början.

Så nu är jag alltså inne på andra varvet. Hel kyckling lagar jag som jag lärt mig från ett tv-program med Heston Blumenthal, minus hans bad i salt­lake över en natt. Men lååg temperatur¹ i tre-fyra timmar² har jag snott av honom, och själva bryningen görs först därefter i riktigt hög ugns­temperatur.

Prova själva någon gång, för en så saftig, mör och välsmakande kyck­ling har jag aldrig någonsin lyckats åstadkomma på det vanliga viset!

¹ 90°
² eller tills innertemperaturen i tjockaste stället av ett bröst är 60° (enl. Heston, men vill du vara riktigt säker kör du till 75°)