”Jäsa för själen”

MÄNGDEN BRÖDBAK UNDER det gångna året har inte varit något att skryta med, trots att jag vet få saker som är så avkopplande för en orolig själ som att baka eget bröd.

Så med den rådande villervallan runt Lilla A:s tänkta utbytesår i kom­bination med en frustration som börjar anta ett bibliskt format pga man­nen som kallar sig hennes far, ett omfattande överklagande (vilket i ordningen?) till Försäkringsdomstolen under författande och en hoper andra administrativa knutar av gordisk karaktär kände jag igår, att nu jädrar i min lilla låda var det hög tid att knåda några ”viliga” degar, om jag inte tänker spendera resten av min levnad med att sy postsäckar på någon anstalt för kriminella kvinns!

Sagt och gjort. Det blev två rejäla bröd, hopkomna av vad som fanns i skafferiet. Förutom vetemjöl fick torkade nypon, lite russin och gojibär grovmalda i kaffe­kvar­nen plus någon matsked torkade nässlor åka i, tillsammans med en deciliter rågsikt, en skvätt olivolja och gott havs­salt. Degarna stod på kalljäsning mer än sex timmar och själva grädd­ning­en blev snudd på nattarbete. Men o, du milde, så gott!

Gott var det också i morse, att konstatera att MP3-versionen av ”60+” sedan igår klättrat upp på 24:e plats hos Elib. Och än gladare blev jag när jag under dagen upptäckte det här. Kanske finns det ändå något bland allt jag gör som inte är bara sk*t?

Kupongerbjudande

Om en månad är det Alla hjärtans dag.
Ända fram till dess får du fr.o.m. idag
15 % rabatt i min Etsybutik
på slutsumman (exkl. frakt)
när du handlar för minst 50€
och uppger kupongkoden

2014VALENTINE

vid utcheckningen.

Erbjudandet gäller t.o.m. 14.02.2014

”Snål spar”

IGÅR VAR DET tjugondaknut och tiden var kommen att hänga tillbaka den vita, veckade lampskärm jag tillverkade åt mig ifjol av en ha­ve­re­rad takplafond. Trodde jag, ja ... Den urgamla, plastiga skärmen hade nu spruckit i vart och vartannat veck. Fler utrangerade plafonder finnes icke i ”Rucklet”, så om jag ville ha något annat i fönstret än en naken lågenergilampa fick jag så vackert lov att hitta på nå’t.

Av ett ark med lite tjockare, mildgrönt papper skar jag till en lämplig bit (c. 65 x 25 cm). Sedan mätte jag på ömse sidor om papperet ut var vecken skulle göras, omväxlande från ena hållet och från det andra. Med en mall av tunn kartong var det lätt att stansa hål på exakta av­stånd från varandra längs ena långsidan. Med ett falsverktyg mar­ke­rade jag var vikningarna skulle göras, först på ena sidan, sedan på den andra, förskjutet med en veckbredd.

Med en linjal som stöd veckade jag papperet, limmade ihop kort­si­dor­na och trädde i samma persiennsnörstump som suttit i den kasserade skärmen. Klart! Till kostnaden av lite jobb och ett ark papper, som jag dessutom ärvt av min mamma, fick jag en helt ny fönsterlampa. Det är med såna här små knep man kan drömma om att få iväg sitt barn på utbytesstudier i utlandet trots att man är fattig som en kyrkråtta :o)

Papperet är ganska tjockt, så det blir ett nedåtriktat, milt och grön­tonat sken i mörkret på kvällen. Perfekt stämningsbelysning!

Här nedan ett annat trick för att kunna lägga undan en slant för fram­tida behov: enkel men ändå mättande och god middag, bestående av en kokt blomkålshalva toppad med ett kokt, hackat ägg och till det ett par stekta, kryddstarka korvar från butikens korg med nedsatta varor. Vill man slå på stort är det gott att bryna lite smör och ringla över äg­get och blomkålen.

Och än så länge segar sig ljudboken uppåt. Fyra pinnhål sedan går­da­gen.

Men det här är ju inte kloooooookt!

MINDRE ÄN EN vecka efter att ljudboken aktiverades hos Elib?! Jag tror jag svimmar ...

Och som grädde på moset: bland f.n. 2.777 e-boksromaner har den varianten av ”60+” nu puffats upp till plats 114. Eftersom man lika snabbt kan halka långväga ner på listan är det lika bra att glädja sig enormt den korta stund det varar :o)

För den som sitter och ondgör sig och tänker illvilliga tankar

JAG HAR FÅTT antydningar om, att det är märkligt att jag, som de fac­to framlever mina dagar på en inkomst som understiger vad som be­traktas som exis­tensminimum i Finland, har en dotter som ska få ge sig iväg på ett år som utbytesstudent någonstans i Europa. Det borde ju vara en eko­nomisk omöjlighet enligt somliga förståsigpåare.

Jovisst, om det var så att jag skulle bekosta det hela själv, då stäm­mer det utan tvekan. Men nu är det inte så, och det är inte ens spikat att flickan får åka förrän jag är säker på att finansieringen går att ord­na.

• En del av de nödvändiga slantarna kommer från barnbidraget, som jag med blod, svett, tårar och j**ligt mycket upp­fin­nings­ri­ke­dom lyckats spara under ett antal månader; pengar som egentligen varit öron­märk­ta för delfinansiering av ett körkort åt flickebarnet.
• En del är mina egna pensionspengar, som jag hellre avsätter på det här, eftersom jag inte ens vet om jag kommer att leva så länge att jag får någon glädje av dem själv.
• En del är resultatet av Lilla A:s egen sparsamhet och som­mar­jobb för en usel lön.
• En del hoppas vi kunna tigga oss till i form av sponsorering från väl­vil­liga företag och organisationer, som tycker att det är värt att på det här viset belöna en gymnasieelev som tar skolan på största allvar och befinner sig i Topp 10 %-skiktet på sin års­kurs.
• Och till slut: en del kommer att bestå av den ynkliga peng, som är den ersättning jag som författare får för att jag gjort mina böcker, såväl e-böcker som ljudbok, tillgängliga för digital ut­låning.

Så känner du att du vill sponsorera att Lilla A:s dröm om ett ut­landsår blir verklighet kan du faktiskt göra det helt utan kostnad för dig. Det är ba­ra att låna* så många av mina digitala bib­lio­teks­böck­er du vill, och det fina i kråksången är: du behöver inte ens läsa/lyssna om du inte vill, det räcker med att låna.

Lilla A tackar å det allra varmaste!

*) och det går bra på Åland, i Sverige, Finland och på Island

Ha en skön söndag! Själv stickar jag vantar, för nu har vin­tern plötsligt kommit till ön :o)