söndag 21 september 2014
Både dies und das så här på höstkanten
DE FÖRRA VANTARNA jag stickade för att tova i maskin blev aaningen stora, så nu gör jag att nytt försök. Helröda blir det den här gången och de befinner sig i skrivande stund i tvättmaskinen.
Rött är också mitt rådhusvin, som äntligen, efter en sommar med ihärdig punktbevattning i PET-flaskan som syns till höger om plantan, börjar ränna iväg lite grann på höjden. Men vilken röd färg, va? Föreställ er hur läckert det kommer att bli den dag när – om – vinet har täckt in hela den döda lärkstammen!
Brist på livskraft är det däremot inte hos min cembratall. Gudihimlen, så gargantuensiskt mycket kottar det blir i år igen ... Är det verkligen säkert att ingen vill hämta någon säck med detta utomordentlig, helt ekologiska brastände?? Kolla bara, så kådiga kottarna är!
Och så var det de baltiska vindruvorna på sin spaljé utanför Glaspalatset. De börjar faktiskt vara mogna nu, men klasarna är inte så många och druvorna är små med oproportionerligt stora kärnor. De är bökiga att äta pga kärnorna och lämpar sig därför inte heller att torka till russin. Så vad ska man egentligen göra av dem ..? Liksom bloggvännen Lena undrar jag om någon har ett bra tips på vad de lämpar sig för.
Rött är också mitt rådhusvin, som äntligen, efter en sommar med ihärdig punktbevattning i PET-flaskan som syns till höger om plantan, börjar ränna iväg lite grann på höjden. Men vilken röd färg, va? Föreställ er hur läckert det kommer att bli den dag när – om – vinet har täckt in hela den döda lärkstammen!
Brist på livskraft är det däremot inte hos min cembratall. Gudihimlen, så gargantuensiskt mycket kottar det blir i år igen ... Är det verkligen säkert att ingen vill hämta någon säck med detta utomordentlig, helt ekologiska brastände?? Kolla bara, så kådiga kottarna är!
Och så var det de baltiska vindruvorna på sin spaljé utanför Glaspalatset. De börjar faktiskt vara mogna nu, men klasarna är inte så många och druvorna är små med oproportionerligt stora kärnor. De är bökiga att äta pga kärnorna och lämpar sig därför inte heller att torka till russin. Så vad ska man egentligen göra av dem ..? Liksom bloggvännen Lena undrar jag om någon har ett bra tips på vad de lämpar sig för.
Sparat i följande arkivlådor:
Stickat,
Tillverkat,
Trädgård 2014,
Vantar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilken fantastisk färg på ditt rådhusvin! Jag har ju också satt en planta vildvin i år, men av sorten "Engelmanni". Den har vuxit jättemycket, men fäster dåligt på planket den står vid, så jag har fått binda upp den lite. Men den börjar bli fint röd nu också, om än inte så röd som din!
SvaraRaderaHa det gott, kram, Monica
Rådhusvinet är verkligen brinnande rött nu! Men hur många år det ska ta innan det täcker in lärkstammen, det vete sjutton. Det har nämligen vuxit ryysligt lite sedan jag planterade det, även om det verkar ha fått igång farten lite av all vattning nu i sommar.
RaderaGele kanske? Undrar om vildvin börjar bli lite "inne" igen? Jag har också köpt en planta. Kul det där med trädgårdstrender tycker jag. Allt det där man tyckte var fult förr som funkia, vildvin och bladiga växter utan blommor, det är plötsligt helt OK igen.
SvaraRaderaKram /Kerstin
Gelé ska det få bli! Den minimala skörden står i skrivande stund i en kastrull på svag värme för att tvinga ut saften.
RaderaSom tur är, är jag inte mycket för trender när det kommer till min trädgård. Den som har hängt med här på bloggen ett tag vet nog vid det här laget att det mesta kommer till så där lite av misstag. Så även rådhusvinet. Faktum är, att jag inte kan minnas varför jag tog rådhusvarianten framom vildvinet, när jag stod där i handelsträdgården. Jag tror det var något med bladformen som avgjorde saken, men lämnar det ändå osagt.
Funkior är jag jätteförtjust i. Skulle gärna ha hela hav av dem, för att få till en riktigt frodig undervegetation när min nyplanterade träd väl börjat bli av lite större format. Vi får väl se hur det går med den saken ...
Kerstin nämnde det redan. Gele är en god idé.
SvaraRaderaJag brukar få ett par burkar vindruvsgelé varje år av goda vänner i Tyskland. Trauben vill jag minnas att de kallar den
Karin
Och som du kan läsa här ovan, så ska det bli gelé. Det finns inte så mycket annat man kan göra av en skörd på bara några deciliter ;o)
RaderaMen tack för tipset om att det kanske kallas "trauben"! Måste googla på det.