Nej, nu blommar det ... i OKTOBER!

GÅR VI MOT ett lika milt vinterhalvår som ifjol ..? Det verkar inte bättre, när en självsådd solros bestämmer sig för att slå ut i slutet på oktober! Den växer precis under mina fågelmatarsfärer, så därför har det regnat ner både talg och frön på den von oben.

Och inne i Glaspalatset är det precis lika knasigt. Där står nämligen non-hybridchilin ”Nigel's Outdoor Chili” och mognar för fullt. Precis bredvid, men inte i bild, har jag fortfarande spetspaprikor att skörda. Weird.

Vad som är ännu mer weird är att en självsådd lejongapsplanta, som stod grön och fin inne i växthuset hela fjolvintern, fortsätter att växa, frodas och blomma hej vilt.

Och ovan på det sätter mina krukodlade dahlior, som jag med nöd och näppe hann rädda undan den hittills enda frostnatten för några veckor sedan, nya knoppar. Det är kul, för nu kan jag konstatera att åtminstone en har en an­nan färg än citrongul!

Men fy annars, vad jag börjar känna av mörkret ... Knappt hinner man gnug­ga gruset ur sina skumma blå innan det känns som natten lägrar sig över alltsammans igen, trots att det fortfarande är låångt till vintersolståndet. Man borde kanske införa dagliga experiment med lite olika varianter av glögg på egenpressad äppelmust, bara för att göra transportsträckan lite uthärdligare ..?

Som tur var finns alltid Wordfeud att ta till när det inte går att göra så myck­et annat i dessa mörkertider. Fast jag måste snart börja se mig om ef­ter en beg. surfplatta, för anamma vad det tar på ögonen att sitta och pilla på smartfånens miniatyrskärm!