Alla behöver uppmuntran ibland, på alla möjliga områden, annars orkar man inte vidare. Jag brukar tänka på det här rätt så ofta och bemödar mig därför om att ge komplimanger åt andra. Alla kan nämligen inte vara bra på allt, men alla är bra på något. Alla är kanske inte klassiska skönheter, men alla har något vackert i sig.
Positiva strokes kallas visst det här på fikonspråk, inte sant? Så även om jag är en välutvecklad grumpy old woman har jag faktiskt mina försonande drag jag också :o)
Positivt är också att det kom en skvätt regn idag. Men nu lyser den &#%!$§ solen igen. Fast det ordvalet hade jag garanterat inte gjort i februari.
Du behöver verkligen inte hysa några betänkligheter om din Wordfeud-förmåga! Du klår ju mig varenda gång! Och jag kan tillägga, att jag spelar med ytterligare 4 st, och brukar oftast vinna emot dem...
SvaraRaderaHa det gott, kram, Monica
Jodu, kvinna! När man spelar mot den killen, då börjar man verkligen tro att man drabbats av akut hjärndöd! Han är så vass att man blir mörkrädd.
RaderaVad mitt eget spel beträffar, så har jag spelat oerhörda mängder Alfapet i mina dagar. Så där på riktigt, runt köksbordet, med spelplan, brickställ och påse med bokstäver. Och SAOL i beredskap förstås.
Under senare tid, i brist på livs, levande motspelare, spelade jag ännu för några år sedan en hel del matcher på betapet.com.
Så visst, jag är ju ingen nybörjare precis. Men til syvende og sidst är det ju, som du vet, vilka bokstäver man "drar ur påsen" som avgör en stor del av hur pass bra man spelar. Slumpen har således ett stadigt finger med i spelet :o)
Dessutom spelar du bra du också! Jag får verkligen gnugga geniknölarna och varva upp anagrammandet i en match mot dig :oD