Egenföretagarfunderingar

ÖSREGN IDAG IGEN. Numera har vi tydligen bara två årstider: höst-höst-höst och så en sommar som varar i cirka två veckor, då det är smällhett och ökentorka. Blä.

När jag slog upp morgontidningen såg jag att det finns ett ledigt jobb som försäljare i en möbelaffär och för en nanosekund lekte jag med tanken att söka det. Ibland blir jag nämligen så fucking fed up på att slita som egenföretagare, med allt vad det innebär av oregelbundna (och ofta usla) inkomster, hundraprocent ansvar för allt osv osv.

Men jämfört med att ”sitta fast” som anställd någonstans och vara tvungen att passa givna arbetstider, inte kunna ta ledigt hur som helst om behovet är påkallat och rent generellt gå i någon annans ledband så är friheten i egenföretagandet ändå mer värd. Jag tänker således inte söka jobb. I alla fall inte den här gången. Nä, jag gnetar nog på med mitt hantverkande ännu ett bra tag till, för då får åt­mins­tone själen sitt, även om plånboken är tunn.

Helgens loppisförsäljning gick väl si så där, fast lite prylar gick iväg trots allt. Bl.a. köpte en dam en i mitt eget tycke riktigt skitful matta som jag virkat av grova restgarner, som jag fått av någon vid något tillfälle. Garnkvaliteten är avsedd för vävning av mattor och innehåller hästhår, så det var ett sjå att jobba med virknål ... Mycket jobb för fem ynka euro, men jag blev i alla fall av med eländet utan att slänga eller ge bort helt gratis. Dotra gjorde bättre affärer, som sålde sina beg. Duplosaker och en helt oanvänd Askungenklänning som hon ald­rig gillat (en present från hennes morbror Over There).