Euphoo-ri-a, euphoo-ri-a ...

We’re going u-u-u-u-u-u-up!

Göta-Petter, alltså ... Ett kliv till sedan i onsdags!

Man blir aldrig för gammal

... FÖR ATT LÄRA sig nya saker, heter det. Jag instämmer faktiskt. För se här, för allra första gången i mitt 50+ -liv håller jag på att sticka ett par sådana där knåpiga, helt mönsterstickade tumvantar!

Det går rentav som en dans efter att jag nyligen lärde mig använda låång rundsticka för att sticka små, cylinderformade saker i kom­bi­na­tion med att jag tack vare en video på YouTube äntligen fått häng på det här med tvåfärgsstickning.

Nu är det bara fina mönster som saknas. Har du några att dela med dig av, Aina* ..?

*) ett riktigt proffs på den här typen av vantstickning, ska ni veta!

Bottenskrap

JAG ÄR VERKLIGEN och krafsar i botten på mitt förråd av restgarner nu. Men även om det börjar sina så finns det fortfarande material så det räcker till något användbart. De senaste dagarna har t.ex. re­sul­te­rat i tre par ”fritt formulerade” tumvantar. Det betyder att jag kört utan mönster och att det fått bli vad det blev.

Den här omgången stickade jag ”riktiga” tummar, sådana där med en kilformad ökning längs handloven, och så lämnade jag bort ribb­stick­ning av muddarna. Den här modellen, med uppläggningsvarv + 1 varv avigstickning innan slätstickningen tar vid, är i mitt tycke både elegan­tare och bekvämare.

Men hur är det med er andra ..? Har vinterkylan samma kreativa effekt på er också?

Fatta overklighetskänslan!

TVÅ VECKOR EFTER publicering. Vem hade väl kunnat ana det?

Slut, mellanläge och bara början

DET RÄCKTE LÄNGE, mitt lovikkagarnkap. Men de här småvantarna, storlek c. sex år, är det allra sista paret ut. Efter att jag kom på att det går att skarva lovikkagarn genom att nålfilta samman trådändarna med varandra har det gått alldeles utmärkt att använda precis allt. Snål spar, som jag ju tjatar om hela tiden.

Lilla A:s preliminäransökan till ett utbytesår i Portugal är äntligen av­klarad *puh!* ... och i samma veva har jag lärt mig säga: ”Não falo português”, med helt godkänt uttal :o)

Överklagandet till Försäkringsdomstolen är färdigt för leverans till FPA *puh!²*

Och till min häpnad fortsätter Solveig sitt envisa kravlande uppför po­pu­laritetsstegen hos Elib *Fattar noll^√10*

Sen har jag gått och fått mig en stalker också. Besserwissern med synpunkter på min ekonomiska sits tragglar sig f.n. systematiskt igen­om allt jag skrivit här på bloggen, bakifrån och framåt, och har nu hun­nit fram till slutet av september 2012.

Jaja, har man inget bättre att göra, så för all del. Bloggen är ju öppen för alla. Och även om jag mer eller mindre tappat tron på [med]­mänsk­lig­heten, får jag väl hoppas att denna sura[hamriga] någon är till­räck­ligt förståndig för att revidera sitt förhastade uttalande efter avklarad genomläsning. Man ska vara väldigt försiktig med att tycka något om något innan man har helt torrt på fötterna och alla fakta på hand.