En virkad och stickad trekantssjal

EGENTLIGEN SKULLE JAG vilja skriva om Aktias senaste lustigheter, men man får lov att variera sig lite. Så idag blir det en bild på en vir­kad/stickad sjal jag knåpade ihop för bra länge sedan. Men alla trådar som måste fästas blev inte åtgärdade då, så det är först nu jag fått den helt färdig.

Garnet är ”Merino Blend” från King Cole och måtten är ungefär 140 x 78 cm. Från triangelns spets dinglar det en liten virkad blomma, bara för skojs skull. Min beskrivning till hur man mormorsvirkar triangulärt hittar du HÄR.

En sjal till är på gång. En övervägande naturvit den här gången.

Mina brevvänner och jag

HÄROMSISTENS SKREV JAG ett litet brev till Finlands JO, Petri Jääs­keläinen, med anledning av att handläggningen av mitt klagomål vid det laget var inne på sin tjugoförsta månad av normala sex-åtta. Och kan man tänka sig, inom loppet av två veckor hade ärendet blivit fö­re­draget och ett beslut taget. Ett sånt lustigt sammanträffande, n'est-ce pas?

Att det sedan visade sig att beslutet var taget på helt absurda och full­komligt fel­aktiga grunder och överhuvudtaget inte har något att gö­ra med mitt klagomål, det kan jag ju inte lämna därhän! Någon jä-la ordning får det väl ändå vara hos rikets högsta laglighetsövervakare?! Egentligen borde jag väl vända mig direkt till självaste JO igen, men för artighets skull har jag valt att rikta mitt nya brev till herr be­sluts­fat­ta­ren själv, BJO Jussi Pajuoja.

Det här är sista chansen för makthavarna i republiken att göra om och göra rätt innan jag för ärendet vidare till Europeiska domstolen. För att denna ska ta tag i saken måste man kunna visa att man uttömt alla möj­ligheter till en lösning på det nationella planet. Det här se­nas­te brevet torde vara ett nog så hållbart bevis för att så är gjort.

Sedan min upptäckt i slutet av 2011 har jag härmed i tur och ordning avverkat:

• FPA, i all vänlighet, som styvnackat hävdade – och hävdar – att allt är i sin ordning, trots att de faktiskt under 2013 tagit sig för att rätta något som de inte tillstått är fel
• Social- och hälsovårdsministeriet, som inte gjorde något annat än att lägga på samma raspiga LP-skiva som alla andra, med den ut­tja­tade refrängen, att det är FPA som handhar bo­stads­bi­dra­gen och bla-bla-bla
• polisväsendet, som avstått från att ens starta en för­un­der­sök­ning, eftersom FPA sagt åt dem att det inte föreligger någon lag­stridighet – och FPA:s blotta ord är synbarligen bevis nog i den här s.k. rättsstaten
• JO-ämbetet, som förberett mitt klagomålsärende sämre än en gravt intoxikerad analfabet och därefter fattat ett beslut som kunde vara hämtat ur en dystopisk roman av yppersta klass

Så vad mer återstår att göra än att skicka vidare, ut i det in­ter­na­tio­nel­la strålkastarskenet? Synd för Finland, som väl ändå måste sägas ha haft ett relativt gott renommé som välfungerande demokrati. Men skrytbygger man på lösan sand händer det stundom att hela här­lig­he­ten kollapsar.
kela, kelan, kaikki, yleinen, yleisen, yleistä, asumistuki, asumistuen, asumistuet, valitus, valituksen, valitusta, eduskunta, eduskunnan, oikeusasiamies, oikeusasiamiehen, omakoti, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, väärin, suuruus, arviointi, laiton, laitonta, laittomasti, laskee, laskelma, laskenta, laskennusvirhe, todistelu, todiste, todistetta

Aktia alltså ... *himlar med ögonen*

DATERAT DEN 24.7.2013 skickade jag en anhållan om återköp av min frivilliga pensionsförsäkring till Aktia Livförsäkring Ab (eller, tja, i slut­ändan Alandia Försäkrings dotterbolag Liv-Alandia).

Enligt för­säk­rings­vill­ko­ren ska en sådan anhållan göras inom tre må­na­der från da­te­ring­en av ett intyg från arbetslöshetskassan om att man under de senaste 60 veckorna lyft arbetslöshetsdagpenning i minst 200 dagar. Jag bi­fo­gade ett intyg daterat den 25.4.2013, så min an­hållan gjordes med en dag tillgodo och följaktligen inom utsatt tid.

Idag hävdar Aktia att så inte är fallet, eftersom de inte mottagit och öppnat mitt brev förrän den 1.8.

Hur mycket får ett försäkringsbolag egentligen bryta mot sina egna vill­kor innan det börjar betraktas som kriminellt??

Diverse ljuspunkter ... och en liten, mörk skugga

 

OCH SÅ HAR jag, tack vare att jag nu har operativsystemet Windows 7 Professional, lyckats installera bl.a. mina lastgamla Photo­shop 7.0 i min nya dator! Med det operativet kan man i den nya burken skapa en virtuell dator i s.k. Windows XP-läge och på så sätt få möjlighet att köra föråldrad mjukvara. Jippii!! Men hur mycket tidsspillan och bök det har inneburit ska vi inte tala om.

En annan god nyhet är, att Försäkrings- och finansrådgivningen låtit meddela att mitt premiebefrielseärende nu har tagits upp till be­hand­ling.

Däremot är det mindre roligt, att jag konstaterat att jag sedan en tid lider av lukthallucinationer. I det längsta har jag försökt intala mig själv, att den starka, obehagliga, stickande lukt av ”vidbränt mjöl” jag sedan några månader känner lite då och då under dagarna har varit på riktigt. Men det är den inte. Tre personer har nu verifierat att så in­te är fallet, utan att lukten finns bara i mitt huvud. Läskigt. Borde jag oroa mig ..? Kan det vara Schysta C som är i farten nu igen??

Just nu är jag f.ö. en riktigt usel bloggare/bloggkompis. Det är lite för mycket annat på gång både till höger och vänster. Men jag kommer igen! Så länge jag fortfarande lever och andas kommer jag alltid igen, förr eller senare.

Ett litet meddelande från underhållningsdetaljen

EFTERSOM DET HUNNIT gå drygt 1½ år sedan jag via FPA:s online-räknare samlade ihop underlaget för min JO-anmälan den 10-01-2012 fick jag igår för mig att ta en titt på hur det ser ut idag.

Jodå, det ser fortfarande ut som beräkningarna görs enligt samma feltolkning men i det tysta har det skett en förändring!

Den tidigare, mycket märkliga kurvan för det allmänna bostadsbidraget i en hyreslägenhet med centralvärme har inte längre den ologiska "puckeln" eller "gropen" som den hade vid tidpunkten för min an­mä­lan:

Slutsats:
FPA har i alla fall fått tummen ur och korrigerat ett programmeringsfel i räknaren. Att de sedan står där med händerna på ryggen och blicken riktad mot skyn, vaggande fram och tillbaka på fotsulorna samtidigt som de visslar tyst och försöker låtsas som det regnar, det får man väl bara unna sig att flina åt. Ännu är jag inte färdig med dem. Inte på långa vägar.

Nya diagram och ny dokumentation måste nämligen sammanställas innan jag ånyo skriver till justitieombudsmannaämbetet. Denna gång för att reda upp hur i helskotta de kunnat basera ett beslut på något helt annat än klagomålet gällde. Så här långt har jag hunnit med det idag:

Och hörni, håll med om att det är lite mer än lovligt underhållande, att ”någon” korrigerat någonting, så att kurvan simsalabim ser ut som den borde ha gjort från första början. För faktum är, att jag har huur många skriftliga besked som helst från FPA att plocka fram, där det bedyras att det absoluut inte finns några fel någonstans och i vilka jag mer eller mindre idiotförklaras.

Skrattar bäst som skrattar sist.