Nu utlyser jag julfrid

MINISKINKAN STÅR PÅ avsvalning och kylskåpet bågnar och skålar­na dignar av alla godsaker som flöt över till ön från konungariket igår – det blir jul i ”Rucklet” även i år, trots att det sett mörkt ut hela hösten!


Nu är det dags att stänga undersökningsbyrån för julhelgen. Det är dags att sjunka ner i soffan framför brasan med ett glas rykande glögg i näven. Kanske peta in en cd med julmusik i spelaren och still­samt knåpa ihop några krokar åt julgransbollarna, som i avsaknad av julgran ska pryda hibiskusen.

De närmaste dagarna tänker jag inte så mycket som titta på någon Excelkalkyl. Däremot kan jag nog inte låta bli att fundera lite på vad jag ska göra med allt hopsamlat material. En försenad julklapp åt so­cial- och hälsovårdsministeriet kanske..? Eller varför inte ett om­fångs­rikt Gott nytt år-kort till JO? Kanske rentav både och?! Och den tredje statsmakten får jag ju för all del inte glömma bort heller *noterar fre­netiskt i memoblocket*.

Men allt det där spar jag till mellandagarna! Nu är det julfrid som gäller.

Ha nu en riktigt god och stämningsfull jul,
alla medmänniskor!!

(Till vars skara jag just idag, i god julanda,
undantagsvis även räknar alla bändiga byråkrater.)


PS. Av olika orsaker har Lilla A och jag inte heller i år skickat några jul­kort, men vi är jätteglada för dem vi fått!

Om det allmänna bostadsbidraget i Finland Del 4

Det här ett av flera led i ett längre resonemang, vars syfte var att försöka förstå på vilket vis det allmänna bostadsbidraget i Finland under åratal felberäknats.

Den första teorin, om att det någonstans i ett beräkningsprogram måste finnas ett systemfel, verkade lovande, men i slutändan upp­dagade jag någonting som slog mig med häpnad: beräkningen görs inte i enlighet med gällande förordning. Så småningom kom jag ock­så fram till på vilka grunder felet uppstår och hur det borde rättas till för att göras korrekt.

Förfarandet är anmält till riksdagens justitieombudsman den 10-01-2012.

---

EFTER ATT JAG nu har klurat ut även hur det allmänna bostadsbidra­get för hyresbostäder f.n. beräknas är det bara att konstatera att det görs på exakt samma bakvända sätt som det allmänna bo­stads­bidraget för egnahem. Det är precis samma formel man utgår från och konsekvensen blir precis lika kännbar, fast liksom tvärtom.

Rent konkret blir resultatet att den som idag har en bostad vars hyra är lägre än den maximala skäliga boendeutgiften per månad som fast­ställs i tabellen i 5 § Statsrådets förordning om grunderna för bostads­bi­drag för år 2011 alltid kommer att få ett bidrag som är för litet, me­dan den vars hyra överstiger den skäliga boendeutgiften istället får för mycket.

Det här förklarar varför kurvorna i diagrammet över nuläget ser kons­ti­ga ut och har en högst märklig inbördes relation (de röda siffrorna är vederlaget i en hyresbostad):


Diagrammet baserar sig på beräkningar gjorda för ett hushåll med 1 vuxen + 1 barn och en inkomst på 960 euro/månad. I beräkningarna för egnahemshus ingår även en bostadslåneränta på 222 euro/månad. För beräkningarna har myndighetens egna beräkningsprogram använts.
Högerklicka på bilden för att öppna den i ett nytt fönster.

I förordningens 2 § bestäms hur stor bassjälvrisken blir beroende på hur många som bor i hushållet och hur hög inkomsten är.

I förordningens 4 § fastställs hur mycket vatten och värme maximalt får kosta per månad, det senare varierar beroende på vilken uppvärm­nings­grupp man tillhör.

I förordningens 5 § reglerar man i olika tabeller vilken den maximala kvadratmeterkostnaden får vara per månad, även beroende på om du har varm eller kall hyra (centralvärme eller annan uppvärmning).

I förordningens 6 § faställer man hur stor bostadsyta som godkänns beroende på hur många som tillhör hushållet.

I förordningens 7 § har man en gång för alla slagit fast vilket belopp man maximalt godkänner som boendeutgift/månad för ett hushåll med ett givet antal personer i en given kommungrupp. Låt oss för enkel­he­tens skull kalla det för maxhyra istället. Så länge hyran ligger under den summan är det, som jag ser det, på den faktiska hyran och in­gen­ting annat som bostadsbidraget ska beräknas. Hur stor bostaden är har inget med saken att göra. Och om den faktiska hyran överstiger maxhyran är det på maxhyran beräkningen ska göras, vilket leder till att det allmänna bostadsbidraget helt enkelt inte kan bli högre än så.
[Edit 03.01.2012: Enligt 3 kap 8 § Lag om bostadsbidrag 4.6.1975/408 är det enbart i de fall där hushållet inte förfogar över hela bostadsytan som det månatliga maxbeloppet i förordningens 7 § skall beaktas, vilket jag tycker är en högst märklig krumelur. Lika underligt är det att maxhyran i 7 § dividerad med maximalt skälig bostadsyta ger ett mycket lägre kvm-pris än det högsta tillåtna enligt tabellerna i 5 § i förordningen.]

I fallet med ett allmänt bostadsbidrag för en hyreslägenhet där vatten och värme ingår i vederlaget borde det hela faktiskt vara tämligen en­kelt och inte tarva någon krånglig beräkning i olika steg.

Hyresvederlaget i relation till maxhyran borde vara det enda intressan­ta. De övriga parametrarna (4 § och 5 §) blir relevanta först om man i sin hyres­bo­stad betalar skilt för vatten och värme. Vattnet beräknas enligt en fastslagen summa, men uppvärmningskostnaden beräknas per kvadratmeter faktisk bostadsyta.

Nedan följer några exempel beräknade för 1 vuxen + 1 barn i hyres­bo­stad och med en månadsinkomst på 960 euro.

---

EXEMPEL 1 →

[VARMHYRA (CENTRALVÄRME)]

Så här bör det räknas enligt mitt förmenande:

Ditt hushåll på två personer bor i en tvåa på 60 kvm och har en hyra på 400 euro i månaden. Hyran understiger taket på 463 euro och är beloppet man ska räkna på.
Bidraget blir (400,00 - 115,00 euro) * 0,8 = 228,00 euro.

Men så här räknar den statliga myndigheten:

400 euro hyra / 60 kvm = 6,67 euro/kvm (max skäligt 11,27 euro/kvm)
57 kvm * 6,67 euro/kvm = 380,19 euro
380,19 euro ./. bassjälvrisk 115,00 = 265,19 euro
Bidraget blir 265,19 euro * 0,8 = 212,15 euro.
(-15,85 jfrt min beräkning)
 
 
[KALLHYRA (EL-VÄRME)]

Så här bör det räknas enligt mitt förmenande:

Kallhyra 320 euro/månad + en uppskattad värmekostnad på 80 euro/månad, dvs 400 euro/månad. Kostnaden för att värma bostaden med el är i allmänhet inbakad i räkningen för all hushålls-el och går inte att separera från övriga el-kostnader. Därför har man fastslagit ett visst belopp per kvm som godkänns för uppvärmning, i det här exemplet 1,02 euro. Den godkända uppvärmningskostnaden blir då 1,02 euro x 60 kvm, dvs 62,42 euro/månad. Hyran + uppvärmningen blir därmed 382,42 euro/månad, vilket understiger taket på 463 euro.
Bidraget blir (382,42 - 115,00 euro) * 0,8 = 213,94 euro.

Men så här räknar den statliga myndigheten:

(320 euro hyra + 80 euro värme) / 60 kvm bostadsyta = 6,67 euro/kvm (max skäligt 6,28 euro/kvm)
57 kvm * 6,28 euro/kvm = 357,96 euro
357,96 euro ./. bassjälvrisk 115,00 euro = 242,96 euro
Bidraget blir 242,96 euro * 0,8 = 194,37 euro.
(-19,57 euro jfrt min beräkning)

---

EXEMPEL 2 →

[VARMHYRA (CENTRALVÄRME)]

Så här bör det räknas enligt mitt förmenande:

Ditt hushåll på två personer bor i samma tvåa på 60 kvm men hyran höjs till 420 euro i månaden. Den understiger fortfarande taket på 463 euro och är beloppet man ska räkna på.
Bidraget blir (420,00 - 115,00 euro) * 0,8 = 244,00 euro.

Men så här räknar den statliga myndigheten:

420 euro hyra / 60 kvm = 7,00 euro/kvm (max skäligt 11,27 euro/kvm)
57 kvm * 7,00 euro/kvm = 399,00 euro
399,00 euro ./. bassjälvrisk 115,00 euro = 284,00 euro
Bidraget blir 284,00 euro * 0,8 = 227,20 euro
(-16,80 euro jfrt min beräkning)
 
 
[KALLHYRA (EL-VÄRME)]

Så här bör det räknas enligt mitt förmenande:

Kallhyra 340 euro/månad + en uppskattad värmekostnad på 80 euro/må­nad, dvs 420 euro/månad. Den godkända uppvärmnings­kost­na­den är fortfarande 1,02 euro x 60 kvm (62,42 euro/månad), så din totala boendeutgift blir 402,42 euro/månad, vilket fortfarande är lägre än ta­ket på 463.
Bidraget blir (402,42 - 115,00 euro) * 0,8 = 229,94 euro.

Men så här räknar den statliga myndigheten:

(340 euro hyra + 80 euro värme) / 60 kvm = 7,00 euro/kvm (max skä­ligt 6,28 euro/kvm)
57 kvm * 6,28 euro/kvm = 357,96 euro
357,96 euro ./. bassjälvrisk 115,00 euro = 194,37 euro
Bidraget blir 194,37 euro
– exakt lika mycket som i det förra exemplet!
(-35,57 euro jfrt min beräkning)

---

EXEMPEL 3 →

[VARMHYRA (CENTRALVÄRME)]

Så här bör det räknas enligt mitt förmenande:

Anta att bostaden istället är 85 kvm stor och att hyran är 914 euro i månaden. Att ytan är 25 kvm mer och hyran över det dubbla har inget med saken att göra, för boendeutgiften är ju långt över 463 euro, som är det högsta belopp du kan få bidrag för.
Bidraget blir (463,00 - 115,00 euro) * 0,8 = 278,40 euro.

Men så här räknar den statliga myndigheten:

914 hyra / 85 kvm = 10,75 euro/kvm (max skäligt 10,75 euro/kvm)
57 kvm * 10,75 euro/kvm = 612,75 euro
612,75 euro ./. bassjälvrisk 115,00 euro = 497,74 euro
Bidraget blir 497,75 euro * 0,8 = 398,20 euro.
– notera alltså att man i det här skedet inte tar någon hänsyn till det angivna taket på 463 euro/månad, utan nöjer sig med att kvm-priset håller sig inom ramarna
(+119,80 (!) jfrt min beräkning)
 
 
[KALLHYRA (EL-VÄRME)]

Så här bör det räknas enligt mitt förmenande:

Kallhyra 799 euro/månad + en uppskattad värmekostnad på 115 euro/må­nad, dvs 914 euro/månad. Redan hyran på 799 euro/månad över­stiger det fastslagna taket på 463 euro, så uppvärmnings­kost­na­den om 1,02 euro x 85 kvm (86,70 euro/månad) blir helt irrelevant.
Bidraget blir (463,00 - 115,00 euro) * 0,8 = 278,40 euro.

Men så här räknar den statliga myndigheten:

(799 euro hyra + 115 euro värme) / 85 kvm bostadsyta = 10,75 euro/kvm (max skäligt 6,16 euro/kvm)
57 kvm * 6,28 euro/kvm = 357,96 euro (obs! de räknar på felaktigt kvm-belopp!)
357,96 euro ./. bassjälvrisk 115,00 euro = 242,96 euro
Bidraget blir 242,96 euro * 0,8 = 194,37 euro
– exakt lika mycket som i de två föregående exemplen och drygt 200 euro mindre än med centralvärme!!
(-84,03 euro jfrt min beräkning)

---

Något står m.a.o. inte rätt till i det beräkningsprogram som f.n. an­vänds. Allra tydligast syns det i exemplen där en merkostnad för upp­värmningen kommer in i bilden, eftersom de av myndigheten uträk­na­de bostadsbidragsbeloppen blir mindre än när uppvärmningen är in­bakad i hyran och dessutom exakt lika stora hela tiden. Fast att det ologiska inträffar att högre kostnader = mindre bostadsbidrag förvå­nar mig inte nämnvärt. Det tycks vara mer regel än undantag.

Så här tar sig myndighetens beräkningarna enligt ovan ut om man överför dem till ett diagram. Skillnaden mellan att bo på varmhyra och kallhyra blir väldigt tydlig när bostadsytan ökar, vilket det inte enligt min åsikt borde bli:


Högerklicka på bilderna för att öppna dem i nya fönster.

Så här ser förresten relationsdiagrammet i inläggets början ut om jag istället plockar in värden enligt mina beräkningar:

Högerklicka på bilden för att öppna den i ett nytt fönster.

Nu börjar kurvorna se mer ut som man kunde förvänta sig, icke sant? Den röda följer den blå, men avståndet krymper mot höger, och den lila är inte miltals högre upp än de två andra bidragslinjerna.

När jag tittar på det här inser jag att jag kanske borde skärskåda även hur bostadsbidraget för pensionstagare i egnahemshus beräk­nas? Bara för säkerhets skull liksom *suck!* Men först ska jag sätta vår lilla julskinka i ugnen.
asumistuki, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, suuruus, arviointi, laskelma, laskenta, laskennusvirhe

Julens bildgåta

TILL JULEN HÖR att roa sig med sällskapslekar, så här får ni därför en bildgåta. Seså, gissa nu vad det här kan vara:


Svar:
”En gammal flaska portvin (’kanske odrickbar’), smakprov på hembakt tunnbröd
och en platta mörk choklad åt Lilla A.”

Det var väl inte så svårt??

***
Härriguud, Annacarin! Galna Människa! (Jo, det ska vara ett stort m i början, för detta är en Människa.) Jag är helt mållös – och det ska ni veta, det händer inte ofta.

Och inte vet jag hur jag någonsin ska kunna återgälda detta överflöd, men det får jag grunna på senare. Nu nöjer jag mig med att i all torf­tig enkelhet säga: ”♥Tack!♥ Tack så in i bombens mycket!!” En riktigt, riktigt god jul önskar jag dig, du Karl-Bertil Jonsson i kvinnohamn. Hop­pas kryssningen var till belåtenhet och att du är präktigt mätt och gla’! :oD


PS. Men här tarvas nog min själ lite googling! När det gäller flertalet av ”grönsakerna” har jag nämligen ingen aaning om vad det är – än mindre hur man ska tackla dem ... *rodnar över min okunskap*

En sagolikt sann hyresbostadshistoria

Det här ett av flera led i ett längre resonemang, vars syfte var att försöka förstå på vilket vis det allmänna bostadsbidraget i Finland under åratal felberäknats.

Den första teorin, om att det någonstans i ett beräkningsprogram måste finnas ett systemfel, verkade lovande, men i slutändan upp­dagade jag någonting som slog mig med häpnad: beräkningen görs inte i enlighet med gällande förordning. Så småningom kom jag ock­så fram till på vilka grunder felet uppstår och hur det borde rättas till för att göras korrekt.

Förfarandet är anmält till riksdagens justitieombudsman den 10-01-2012.

---

Nog minns ni väl min lilla saga om Anna, Britta, Cecilia och Dagmar..? Den fortsätter här:

Efter sitt omskakande besök hos en viss statlig myndighet, och det chockartade beskedet att hon och Dagmar inte kunde räkna med mer än 37,96 euro i bostadsbidrag, hade Cecilia fått svårt att sova om nät­terna. Var det inte illa nog att hon blivit änka redan vid 47?! Skulle hon nu också måsta sälja huset som hon och Erik byggt och mitt i sor­gen rycka upp Dagmar från hennes hem, kanske från skolan hon triv­des så bra i och alla kompisar i närområdet? Till sist, när traven med obetalade räkningar började anta förskräckande proportioner, insåg hon att detta var den enda lösningen. Den slutgiltiga.

Följande förmiddag cyklade hon sammanbiten iväg för att träffa vär­den i ett hyreshus på andra sidan staden. Av en försynens skickelse hade hon fått napp vid första försöket, och skulle nu få titta på inte bara en utan två 70 kvm stora trerumslägenheter.

”Jaha”, sa värden, och pumpade frenetiskt Cecilias hand upp och ner, ”vilken ska vi börja med? De är ju exakt likadana i övrigt, men den ena är nyrenoverad och kostar därför lite mera.”

”Det gör mig detsamma”, svarade Cecilia modstulet, eftersom blotta tanken på den förestående tvångsflyttningen gjorde henne deprime­rad.

De steg in i den orenoverade lägenheten. På de urblekta tapeterna syntes tydliga avtryck från tidigare hyresgästers väggkonst, i bad­rum­met var emaljen i både handfat och badkar bortnött och köket var … ja, rent ut sagt en bedrövelse att skåda. Golvens slitna, grå linoleum bar tydliga spår av årtionden av hårdhänt tvätt.

”Ja, så här ser det ut”, sa värden lite ursäktande. ”Det är ju rätt slitet, men å andra sidan är hyran bara 560 euro i månaden.”

Cecilia nickade dystert och kände hur vanmakten krafsade henne på ryggen. Vilket råtthål!

”Men kom med här!” fortsatte värden, och vinkade åt Cecilia att följa med. ”Den andra lägenheten ligger precis tvärsöver trapphuset.”

Genast när ytterdörren slogs upp kunde man på lukten känna att här hade det renoverats. Det doftade nytt och fräscht och badrummet hade skinande vitt kakel ända upp till tak, allt sanitetsporslin var nytt och blankt och badkaret hade fått ge plats för en modern duschkabin. Cecilias blick svepte över de nylagda parkettgolven när de fortsatte till köket. Hennes humör steg ytterligare när hon konstaterade att alla skåp var helt nya, vitvarorna likaså och att det i den här lägenheten till och med fanns en diskmaskin.

”Nå, vad säger du?” undrade värden, och lutade sig mot dörr­pos­ten. ”Den är ledig från den första om du vill ta den.”

”Jo, visst är den fin”, svarade Cecilia. ”Men hyran? Den är väl långt mycket högre än för den första vi tittade på?”

”Åja”, sa värden, ”smakar det så kostar det förstås, så är det ju. 758 är månadshyran för den här.”

Cecilias hjärta sjönk som en sten. Nästan 200 euro mer! Det skulle hon aldrig ha råd med. Men hon sa: ”Det var ju lite mer än jag tänkt mig, men kan jag få tänka på saken tills imorgon?”

”Självklart!” sa värden. ”Ring mig under förmiddagen och låt mig veta vad du väljer.”

Cecilia hann knappt innanför dörren därhemma förrän hon slog på da­torn och sökte upp den statliga myndighetens beräkningsprogram för det allmänna bostadsbidraget. Även om de flyttade från huset var hon trots allt i behov av hjälp, eftersom hennes invalidpension var så för­svinnande liten. Intäkterna från husförsäljningen skulle räcka precis till att betala tillbaka bostadslånet och bekosta själva flyttningen, mer skulle det inte bli.

Omsorgsfullt knappade hon in de begärda uppgifterna och lät pro­gram­met räkna ut hur mycket hon och Beata kunde få i stöd för de två lika – men ändå så olika – lägenheterna. En kvart senare, när den första förvåningen lagt sig, slog hon numret till värden.

”Vi tar den renoverade!” sa hon.

***
Nu är det nämligen så här, att med rådande beräkningsmodell skulle Cecilia och Dagmar i den risiga lägenheten beviljas 272,80 euro i stöd, vilket skulle betyda en nettohyra på 287,20. För den nyrenoverade, fräscha bostaden skulle stödet bli 401,85 euro och nettot 356,15 eu­ro – bara 68,95 euro mer i månaden än för ”råttboet”. Det trodde Ce­cilia sig om att klara av, och det var det definitivt värt för den avsevärt högre standarden. Dessutom skulle nettohyran ändå bli låångt mycket lägre än vad hon idag betalade i huset, där enbart räntan och amor­te­ringen på bostadslånet kostade henne ungefär 650 euro i månaden.

Hon förstod däremot inte hur hon i den kommande hyresbostaden kun­de vara berättigad till ett så här stort stöd, när beskedet hon fått för egnahemshuset var 37,96 euro i månaden. Vad hon inte heller för­stod var hur hon skulle få mer stöd för den dyrare bostaden än för den billigare, eftersom hon läst sig till att det fanns ett kostnadstak* på 463 euro och en maximalt godkänd bostadsyta på 57 kvm för ett hushåll på två personer. Men detta var egentligen ingenting att grubb­la över! Räknade man så här så räknade man så här, och det var bara att tacka och ta emot.

Hur det kan förhålla sig på det här märkliga viset ska jag reda ut i ett kom­mande inlägg. Men så här märkligt förhåller det sig således med det allmänna bostadsbidraget i Finland, och det förklarar också varför dia­gram­met för den inbördes relationen mellan de olika typerna av bostadsbidrag ser så konstigt ut.

*) Edit 03.01.2012: Enligt 3 kap 8 § Lag om bostadsbidrag 4.6.1975/408 är det enbart i de fall där hushållet inte förfogar över hela bostadsytan som det månatliga maxbeloppet – kostnadstaket – i förordningens 7 § skall beaktas. Dividerar man maxhyran i 7 § med maximalt skälig bo­stads­yta ger detta för övrigt som resultat ett mycket lägre kvm-pris än det högsta tillåtna enligt tabellerna i 5 § i förordningen.

Fotnot: Personerna och händelseförloppet i sagan är liksom tidigare upp­dik­tade. Siffrorna är dock helt sanna, hämtade från den statliga myn­dig­he­tens eget beräkningsprogram.
asumistuki, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, suuruus, arviointi, laskelma, laskenta, laskennusvirhe

Om det allmänna bostadsbidraget i Finland Del 3

Det här ett av flera led i ett längre resonemang, vars syfte var att försöka förstå på vilket vis det allmänna bostadsbidraget i Finland under åratal felberäknats.

Den första teorin, om att det någonstans i ett beräkningsprogram måste finnas ett systemfel, verkade lovande, men i slutändan upp­dagade jag någonting som slog mig med häpnad: beräkningen görs inte i enlighet med gällande förordning. Så småningom kom jag ock­så fram till på vilka grunder felet uppstår och hur det borde rättas till för att göras korrekt.

Förfarandet är anmält till riksdagens justitieombudsman den 10-01-2012.

---

NU BÖRJAR DET bli riktigt intressant när man tittar närmare på be­räk­ningen av det allmänna bostadsbidraget för icke-pensionärer i eg­nahemshus!

Låt mig börja med att citera ur 5 § Statsrådets förordning om grunder­na för bo­stads­bidrag för 2011:

”/.../ Om bostadens areal är större än det skäliga antal kvad­rat­meter av bostadens areal som enligt 6 § 1 mom. skall beaktas då storleken av bostadsbidraget bestäms, beaktas de maximala boendeutgifterna så, att de motsvarar i överensstämmelse med det skäliga antalet kvadratmeter.”

En viss statlig myndighets tolkning av vad som stipuleras i förord­ning­en är följande: summera de godkända skäliga boendeutgifterna och dividera summan med bostadens faktiska yta. Då får man ett euro­belopp per kvadratmeter. Ett belopp som självfallet blir mindre och mindre i takt med att antalet faktiska kvadratmeter ökar, enligt prin­ci­pen: 1/1=1 men 1/2=0,5 osv.

Sen fortsätter man med att felaktigt multiplicera detta kvadratmeter­be­lopp med den enligt förordningen godkända skäliga boendeytan och benämner produkten ”skäliga boendeutgifter”. Enligt enkla ma­tematiska principer resulterar detta i att de boendeutgifter som god­känns som skäliga blir mindre och mindre i takt med att den faktiska boendeytan ökar. Till slut når man punkten där det beviljade bostads­bi­dra­get blir absurda 0,00 euro.

Uttryckt som en formel ser det ut så här:


Skrivningen i förordningen är således otydlig och den sannolika or­sa­ken till att det allmänna bostadsbidraget felberäknas som det görs. Det borde stå: ”/…/ i överensstämmelse med det maximala beloppet för det skäliga antalet kvadratmeter.”

Enligt samma förordning finns alltså även fastställda belopp för hur stor totalsumma som godkänns som skäliga boendeutgifter för ett hushåll av en given storlek i en given kommungrupp. Det är detta be­lopp som borde beaktas ända tills summan av de skäliga boende­utgif­ter­na överstiger detsamma! I nuvarande beräkningsmodell beaktas det inte alls. [Edit 03.01.2012: Varför inte det? Jo, enligt 3 kap 8 § Lag om bostadsbidrag 4.6.1975/408 är det enbart i de fall där hushållet inte förfogar över hela bostadsytan som det månatliga maxbeloppet i förordningens 7 § skall beaktas. Maxhyran i 7 § dividerad med maxi­malt skälig bostadsyta ger för övrigt ett mycket lägre kvm-pris än det högsta tillåtna enligt tabellerna i 5 § i förordningen.]

Om man en gång för alla har fastslagit att den maximala skäliga boen­deutgiften för t.ex. ett hushåll med två personer i kommungrupp II är 463 euro, då är det 463 euro som ska utgöra taket för de skäliga bo­endeutgifterna ”om bostadens areal är större än det skäliga antal kvadrat­me­ter av bostadens areal som enligt 6 § 1 mom. skall beak­tas”. Formeln ska användas först då boendeutgifterna överstiger 463 euro och då dyker enligt 5 § även nästa parameter upp:

”Då bostadsbidragets storlek bestäms beaktas såsom i 7 § lagen om bostadsbidrag avsedda maximala boendeutgifter, med beaktande av bostadens läge, ålder, storlek och utrustningsnivå, följande belopp i euro per kvadratmeter i månaden: /.../”

I förordningens 5 § finns således även tabeller för landets olika kom­mun­grupper. I dessa tabeller fastställs årligen det högsta, skäliga pri­set per kvadratmeter. Om summan av de skäliga boendeutgifterna är >463 euro men enligt formeln ger ett kvadratmeterpris mindre eller lika med det i tabellen angivna ska bostadsbidraget ändå fortsätta stiga i takt med att bostadens areal blir större.

Men så småningom når också kvadratmeterpriset sitt högsta skäliga be­lopp och där, men först där, infinner sig brytpunkten. Efter det för­blir bidraget på samma nivå oavsett hur många kvadratmeter den fak­tis­ka bostadsytan ökar. Men det sjunker inte, vilket det gör enligt da­gens beräkningsmodell.

Uttryckt som ett flödesschema ska beräkningsmodellen se ut så här, vilket den inte gör idag:


Den här, som jag ser det, feltolkningen av lagen har år ut och år in legat till grund för beräkningen av det allmänna bostadsbidraget. Min egen, äldsta referens är från 2004, vilket med sina sju år är illa nog. Och det är kanske lika bra att inte fråga sig hur många år därförinnan det pågått? Huvudsaken är att det rättas till.

Eftersom jag är mycket misstänksam även när det gäller beräkningen av det allmänna bostadsbidraget i fallet med hyresboende ska jag ta och detaljgranska även det. I det fallet anar jag nämligen att det kon­tinuerligt utbetalats för mycket.

Stay tuned, jag återkommer.
asumistuki, omakotitalo, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, suuruus, arviointi, laskelma, laskenta, laskennusvirhe

Om det allmänna bostadsbidraget i Finland Del 2

Det här ett av flera led i ett längre resonemang, vars syfte var att försöka förstå på vilket vis det allmänna bostadsbidraget i Finland under åratal felberäknats.

Den första teorin, om att det någonstans i ett beräkningsprogram måste finnas ett systemfel, verkade lovande, men i slutändan upp­dagade jag någonting som slog mig med häpnad: beräkningen görs inte i enlighet med gällande förordning. Så småningom kom jag ock­så fram till på vilka grunder felet uppstår och hur det borde rättas till för att göras korrekt.

Förfarandet är anmält till riksdagens justitieombudsman den 10-01-2012.

---

FÖLJANDE VISUALISERING AV hur de olika finländska bostadsbidra­gen ter sig i relation till varandra är faktiskt för intressant för att ham­na som en osynlig länk i ett inlägg! Jag fortsätter därför mitt resone­mang från tidigare inlägg i samma ämne, framför allt detta och detta.

I ett och samma diagram har jag lagt in de belopp som beviljas i bo­stadsbidrag till två olika hushåll med samma sammansättning: 1 vux­en + 1 barn. Uppgifterna är beräknade på samma inkomst (960 eu­ro/månad) och samma bostadslåneränta (222 euro/månad) i de beräk­ningsgprogram som finns på nätet. Den gröna linjen representerar ett pensionstagarhushåll och den röda ett vanligt. Högerklicka på bilden för att förstora den.

Den översta, lila linjen är med som en jämförelse. Den visar beloppet om man bor på hyra utan skötselutgifter, har en inkomst på 960 eu­ro/månad och lyfter ett allmänt bostadsbidrag. Hyresvederlaget, den röda siffran, är beräknat enligt det högsta tillåtna beloppet/kvm på Åland enligt tabellen i 5 § Statsrådets förordning om grunderna för bo­stads­bidrag för 2011 för respektive bostadsyta i diagrammet. (Den här linjen beter sig f.ö. inte heller riktigt logiskt.)


Det som omedelbart sticker i ögonen är att den röda linjen som rep­resenterar ett allmänt bostadsbidrag för egnahemshus inte beter sig som den lila och gröna. De två sistnämnda har vardera en brytpunkt efter vilken bostadsytan kan bli hur stor som helst utan att bidraget ökar. Men det minskar inte heller!

Den röda linjen viker däremot av nedåt så fort den passerar det högs­ta tillåtna antalet kvadratmeter för ett hushåll med två personer, dvs 57 kvm. Sen går den bara ner och ner och neer, tills den vid 170 kvm (i det här specifika exemplet) har nått botten. Vid 170 kvm får man således inget allmänt bostadsbidrag mer om man bor i egnahemshus.

Det synnerligen kufiska i sammanhanget är att det får minsann pen­sionstagaren i sitt egnahemshus! Hela 195,98 euro. Likaså är familjen som bor på hyra fortfarande berättigad till ett bidrag vid 170 kvm. (Hyresscenariot med en inkomst på 960 euro i månaden och en hyra på 1827 euro är naturligtvis en omöjlighet trots ett bostadsbidrag på 398,20 euro. Det är bara medtaget för att belysa beräknings­sys­te­mets absurditet.)

Begrunda istället läget vid mer hanterliga 85 kvm. Det märkliga är näm­ligen att det är denna yta som godkänns som maximal yta för en pensionstagare + barn, medan en icke-pensionär + barn inte anses behöva mer än 57 kvm.


Bidragsmässigt är det också minst sagt ojämlikt vid samma bostads­yta.

Bor du på hyra får du ett bidrag som täcker 43,6 % av din hyra, trots att bostadens yta med råge överstiger tillåtna 57 kvm. Är du pen­sio­när med eget hus står bidraget för hela 49,9 % av dina godtagbara skötselutgifter för 85 kvm, men i fallet med en icke-pensionär i egna­hem är procentsatsen inte mer än 36,8 %! Slutsaten måste m.a.o. bli att en ensamstående pensionär med hus och barn är jäkla mycket mer värd för staten än en icke-pensionär i samma situation. Hm?


Jag tycker mig skönja konturerna av ett mycket bakvänt resonemang (eller fel i beräkningen?) Kan meningen faktiskt vara att man inte ska bo i eget hus..? Anses det av någon konstifik orsak vara mer lönsamt för samhället att folk hyr lägenheter?? Lägenheter som ju för sjutton ändå inte finns på den överhettade, öppna marknaden, och för vilka, om de fanns, staten enligt nuvarande beräkningssystem skulle tving­as hosta upp ett högre bostadsbidrag.

Jag fattar absolut ingenting. Är det någon som gör det?
Och i min näsa luktar det diskriminering (eller fel i beräkningen?)
asumistuki, omakotitalo, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, suuruus, arviointi, laskelma, laskenta, laskennusvirhe

Dansglädje i Alandica

TORSDAGEN DEN 15 december anordnade Ålands musikinstitut, ÅMI, dansgala i Mariehamns fina kulturhus, Alandica Kultur och Kongress, som avslutning på höstterminen. Lilla A tränar modern dans för en av skolans duktiga lärare, Elzbieta Söderlund, så det var självklart att både jag och exet närvarade för att njuta av en, som det visade sig, helt underbar kväll.

ÅMI har många danselever i varierande åldrar, allt från riktiga småt­tingar till unga vuxna. Vid dansgalan är de indelade i mindre grupper, som var och en uppför ett skilt nummer med allt från renodlad, klas­sisk balett till modern dans till rockiga rytmer. Kombinerat med läcker ljus­sättning blir det en verklig upplevelse!

Tyvärr är min kamera inte den bästa för fotografering under de ljus­förhållanden som rådde under galan, men tack vare att jag släpat med mig stativet lyckades jag trots allt få några halvbra bilder.


Kvällen var uppdelad i två akter à tio nummer med en 25 minuter lång paus, då den som ville hade möjlighet att förse sig med något att äta eller dricka från Alandicas servering.

Efter pausen var det äntligen dags för Lilla A:s grupp. De dansade till Britney Spears᾿ ”Till The World Ends”, och med bra drag i både musik och dans var publiken verkligen med på noterna och klappade takten. Bra show, tjejer! Ni är jätteduktiga! Och modershjärtat sväller :o)


Nästa dansgala är i slutet av vårterminen 2012.
Gå om ni kan! Det är fri entré.