onsdag 19 juli 2017

Fullständigt insnöad på frukt- & gröntkassar

JAG SKULLE BARA göra ett par åt mig själv, men som det nu ofta går när jag sätter igång så satte jag igång. Typ. Efter att jag stickat trettio stycken enfärgade frukt- & gröntkassar i natur och olika nyanser av grönt och blått fick jag med ens behov av att få till mer färg. Så nu blir det ännu fler ...

Blir du sugen på att våga vägra plastkassar du också och vill sticka egna? För 2,50 € kan du köpa min tydliga beskrivning med fotografier i min Etsybutik. Klicka HÄR, så flyttas du direkt dit! :-D



fredag 7 juli 2017

Men hallå, vart har sommaren tagit vägen det här året?!

GRILLAR MAN UTOMHUSär det sommar, även om termometern antyder annat. Fast nåja, ikväll var det ännu vid 22-tiden hela 15°. Jippi liksom och trots allt klart bättre än de 8,6° jag noterade på onsdag kväll, för två dagar sedan.

söndag 25 juni 2017

Bedrift & belöning

DEN BORDE HA gjorts redan i fjol, oljningen av »Rucklets» nya ytterdörr. Men hur det nu kom sig så ... tja. Så nu är jag mäkta nöjd med att det faktiskt har blivit gjort.


Efter välförrättat värv tyckte Stora A och jag att vi kunde dra ut på midsommarfirandet en smula genom att fläska till med tunnpannkakor serverade med färska jordgubbar (inte egna, polska från butiken), vispgrädde, finhackad citronmeliss och riven choklad. Till middag, mind you ;-)

lördag 24 juni 2017

Sommardricka

RABARBERMOJITO ... SÅÅ GOTT! Jag har hittat en ny favorit. Skål, tammefan!


Igår, på midsommaraftonen, var det väl lite onödigt kylslaget men fint ändå och inte gör det så mycket att det regnar idag. Ha en fortsatt glad midsommarhelg, alla mänskor!



onsdag 21 juni 2017

Inte så fästligt

CHECK PÅ ÅRETS första fästing. En nymf så liten att det krävdes lupp för att identifiera fanskapet. Tänk att en liten jävel kan orsaka mycket kli!

måndag 19 juni 2017

Ytterst personliga ljuspunkter

DET HAR VISSERLIGEN inte ens hunnit vara sommarsolstånd ännu, men de mörkare augustikvällarna är över oss snabbare än vi tror. Med tanke på den saken har jag faktiskt slutfört mitt värmeljuslyktprojekt av enlitersflaskor olivolja som jag tidigare kapade bottnarna av. Nu har de fått ljuskoppar och ikväll även väggkrokar att hänga från. De sistnämnda tillbockade av ett gäng gamla alpackaskedar jag hittade billigt på Emmaus. En skruv genom skedbladet och sen är det klart.


söndag 18 juni 2017

Men gud, så korkat!

KÄRE KASPER, MIN robotklippare, är en glupsk jävel med starka bakben. Det räcker inte att försöka stoppa honom med kanter av sten. Därför har jag varit tvungen att slå ner stumpar av armeringsjärn runt de plantor och planteringar som han inte får äta upp. Men hur kul är det? Jag har sett framför mig hur jag – eller någon annan – snubblar, störtdyker och blir genomborrad av dessa rostiga "spjut". Ujuj...

Samtidigt har jag under måånga år sparat alla skumvinskorkar som kommit i min väg och jämt och ständigt deklarerat att det nog ska komma ett tillfälle där de kommer väl till pass. Jomenvisst! Igår kläckte en mig närstående person den strålande idén att använda dem som skydd på armeringsjärnen!

Det är kanske inte så vackert, men det är naturmaterial, funktionellt och passar på något vis väldigt bra in i min ruckliga ruckelträdgård. Men jag behöver mer korkar. MYCKET mer korkar! Är det någon som ligger inne med sådana tar jag gärna emot :-D

fredag 16 juni 2017

Lifvet från den ljusa sidan

ALLT HAR – ÅTMINSTONE för tillfället – ordnat sig till det bästa för Jennifer med hennes medicinering och jag drar en stor suck av lättnad. Min egen dotter är strålande vacker, jag har varit på trevlig middag med god mat och om möjligt en ännu godare efterrätt och snöbollsbusken som jag köpte med 70 % rabatt på höstrean i fjol har överlevt vintern och blommar. Livet känns rätt ok just och det verkar till och med som det äntligen tänker bli sommar!

Just nu visar sig med andra ord Lifvet från sin fagraste sida. Bästa att tanka upp medan det pågår ;-)

tisdag 13 juni 2017

»Lag och rätt» eller »Lag och fel»?

IDAG SAMMANTRÄDER SOCIALNÄMNDEN i Mariehamn och jag håller tummarna för att det hittillsvarande avslaget på ekonomiskt stöd för Jennifers livsviktiga cystinosmedicin kommer att behandlas.

Något kostnadstak för kompletterande stöd existerar INTE. Lagen är väldigt tydlig, när den säger att stödet ska ges ”till behövligt belopp” respektive ”i behövlig utsträckning”. Om behovet är kontinuerlig medicinering är det inget snack om att hela det beloppet skulle vara något annat än ”behövligt”.

Jag förutsätter därför att det eventuella beslut nämnden klämmer ur sig denna gång kommer att vara i enlighet med Lag om utkomststöd 30.12.1997/1412 för annars må fan ta bofinken! Jag må ha varit förbannad igår, men beware, jag kan bli ännu ilsknare. Har det gått att få rätsida på hur det allmänna bostadsbidraget i Finland ska beräknas så ska det nog min själ gå att få rätsida även på det här!

Som jag skrev i en kommentar någonstans på Facebook igår:

Det heter faktiskt ”Lag och rätt”, inte ”Lag och fel”. Så gör om, gör rätt! Det är en svårt sjuk människas liv det handlar om, inte en immateriell rättighet i ett bokslut.

måndag 12 juni 2017

VIKTIGT MEDDELANDE TILL ALLMÄNHETEN
– framför allt den åländska

ÅLÄNDSKA JENNIFER, 29, lider av en ärftlig, extremt ovanlig sjukdom som heter Cystinosis. Den tar sig många uttryck och ett av dem är kristallisering i ögonen, som om man inte medicinerar med en oerhört dyr form av ögondroppar (Cystadrops, ett s.k. orphanläkemedel; googla gärna) leder till blindhet. En veckodos kostar den obegripliga summan nästan 1.400 euro (fotot är av kvittot för inköpet av EN veckodos). Sådan är alltså den krassa verkligheten för någon med en sjukdom som drabbar 1 av 100.000-200.000.


Synen på vänster öga är redan förlorad och nu är katastrofen för höger öga hotande nära. Varken samhället eller vårdapparaten bidrar i dagsläget till finansieringen av läkemedlet. I Helsingforsregionen finns det enligt läkemedelsproducenten, Orphan Europe, en patient i samma situation som Jennifer. Kostnaden för dennes ögondroppar täcks av en betalningsförbindelse som utfärdats av FPA. Här på Åland är läget ett annat, eftersom utkomststöden fortfarande administreras av kommunerna och socialkontoret i Mariehamn – sannolikt helt i strid med lag – har nekat Jennifer ekonomisk hjälp pga att de anser att just denna, av läkare ordinerade, receptbelagda medicin är för dyr.

Läs med fördel vad som stipuleras i 7 § Lag om utkomststöd!

Tidigare har preparatet omfattats av högkostnadsskyddet, men sedan ifjol gör det det inte. Däremot finns det enligt apoteket hopp om att det så ska göras igen om någon/några månader – men tills dess?? Enligt socialkontorets resonemang förväntas m.a.o. en invalidpensionerad, svårt sjuk, ung kvinna under tiden finansiera en absolut livsviktig medicinering, som på månadsbas kostar nästan 5.600 euro. Vad i hela glödheta helvete liknar detta?! Så här ska det inte få vara.

Jag riktar mig därför till var och en med minsta uns av medmänsklighet: gå med i facebookgruppen Hjälp Jennifer att inte bli blind :( för att se vad just DU kan göra för Jennifer när det sociala skyddsnätet i vanlig, god ordning läcker som ett såll!

söndag 11 juni 2017

Ten Years After – Part Two

SOM MED DET mesta jag gör så är det så att när jag gör det så GÖR jag det, pilflätning inte undantaget. Visserligen blev det därför ett växtstöd till, om ock av något mindre format än det första. Dessvärre innebar det här att jag blev helt utan pil att göra något av och det är en smula irriterande, för just nu skulle jag vara verkligt på hugget att greja mera.


Istället får jag väl gotta mig åt att ännu en av mina sticklingförökningar har gått som den ska. Den toppstickling av ädelsyren som jag för fem år sedan rotade har tagit tid på sig, men i år händer det: den tänker blomma!!

fredag 9 juni 2017

Ten Years After

FÖR TIO ÅR sedan gick jag en pilflätningskurs för välkände och skicklige dansken Steen Madsen. Sedan dess har det inte blivit mycket tillverkat, eftersom mina egna korgpilar inte gett mig tillräckligt med råmaterial förrän i år. Men nu bar det alltså av! Äntligen har jag kunnat tillverka något av lite format av min alldeles egenodlade pil. Och handlaget satt tydligen i, för visst blev det rätt fint, mitt nya växtstöd?

torsdag 8 juni 2017

Portalprojekt med pil

EFTERSOM MIN EGNA korgpilar i fjol äntligen producerade en årstillväxt som är något att ha bestämde jag mig igår för att ge en levande pilportal en chans. Även om slanorna är långa blev jag ändå tvungen att skarva från vardera sidan för att få till en böj som de planterade slanorna ska kunna bindas upp mot när – eller jag borde väl säga ”om” – de rotar sig och börjar växa.

Det här kan nog bli riktigt maffigt om jag har turen med mig och rotningen lyckas. Så här till en början har jag surrat en tvärslå mellan de båda portalsidorna för att i görligaste mån hålla dem raka, så även om det är väl tilltagen höjd på portalen får man allt komma ihåg att passa skallen när man passerar genom den!

måndag 5 juni 2017

Knopknåp

TJA, VARFÖR INTE när det är blött, kallt (inte ens 10°) och allmänt ointressant att vara utomhus?


Monkey's fist – apnäve – heter knopen ifråga och ska i det här fallet bli en nyckelring. Metalldelen, den egentliga nyckelringen, har jag faktiskt också gjort själv av grov koppartråd som hamrats styv.

lördag 3 juni 2017

Prima pilar :-)

DET HÄR HAR jag sett fram mot, att mina ”pilskulpturer” från i fjol våras ska börja grönska! Det gör dom alltså nu och det mesta kommer faktiskt i topparna, även om jag visserligen kommer att få sanera stammarna från pigga årsskott.


På en enda säsong har de slanka slanorna kommit en god bit på väg med att växa ihop med varandra där de korsas. Med tanke på hur hiskeligt pil växer kommer det säkert att se himla mycket maffigare ut redan till hösten.

fredag 2 juni 2017

Vilka kap!

DET HAR VARIT en paus i mitt glasarbetande, men som det nu drar mot sommar och jag under vintern funderat ut att jag vill ha några ljuslyktor av kapade flaskor hängande ovanför sittgruppen i min pergola så var det bara att sätta igång.

Fyra enlitersflaskor som det varit olivolja i har nu blivit av med sina bottnar. Jag tog i lite extra och kapade bort hela fem centimeter, för den här flaskmodellen har rätt plana bottnar och då får jag på samma gång fyra prima skålar (eller t.ex. ljushållare för värmeljus, där t.o.m. den större modellen gott och väl får plats).


Riktigt förstklassiga kap må jag säga. Här kommer det inte att krävas mycket efterslipning.





onsdag 31 maj 2017

Nu ska det bokashas å »Rucklet»!

DET MAN INTE har i plånboken får man fixa på annat sätt. Under gårdagskvällen satte väninnan och jag igång med att fixa fyra stycken bokashihinkar av material som samlats ihop lite härifrån och därifrån. Visst, det skulle funka med helt reguljära hinkar med lock, men eftersom jag kan och har verktyg ville vi förse våra lite större hinkar (20 liter) med insatssilar och tappkranar. Det sistnämnda för att även kunna dra nytta av det näringsrika lakvattnet.

Idag återstår bara monteringen av sagda kranar. Det ville jag inte göra inomhus inatt eftersom Lim & Tät helst ska användas i välventilerat utrymme.

Kostnaden per hink slutade på under fyra euro. Helt rimligt!

måndag 29 maj 2017

De lever!

I JUNI 2014 städade en av nästgårdsgrannarna i sin trädgård. I den vevan blev jag med småplantor av både det ena och det andra, bl.a. de här två klematisarna. De är fortfarande inte stora hos mig, men i en trädgård som min, där allt är frösått eller förökat med rotskott eller sticklingar, får man vara nöjd ändå. De har överlevt och ser i år ut att växa till sig en smula.


lördag 27 maj 2017

»Mervärdesöglan» goes international

EFTERSOM JAG TYCKER att den skruvade kopparöglan är så himla fiffig har den nu uppgraderats till min butik på Etsy.

Nytt namn har den också fått på kuppen: »The Spoop» – the space saving loop.

fredag 26 maj 2017

Rabarbertajm!!

IMORGON SKA DET bakas. Men jag kan inte besluta mig för om det ska bli den traditionella pajen eller ett recept av modernare snitt, som jag har arkiverat i ett album på facebook. Beslutsångest de luxe.

torsdag 25 maj 2017

»Mervärdesöglor»

IDÉN ÄR INTE min, men då jag sett den har den involverat ringar från ölburkar. Testade, tyckte det funkade men att det var rätt fult.
Mina »mervärdesöglor» – bra namn va? :) – av grov koppartråd har såväl bättre funktionalitet som vackrare utseende. Gissa om det blev bättre plats i min alldeles för trånga garderob!

onsdag 24 maj 2017

Om när ha-begäret slår till

NEJ, DE ÄR tyvärr inte mina, de här bedårande tulpanerna. Men jag vill ha! Jag vill, jag vill, JAG VILL!!

måndag 22 maj 2017

Om att ha det bra

DET ÄR RÄTT länge sedan jag bloggade om något med en allvarligare biton, men nu kände jag med ens att det är dags igen. Känslan infann sig när jag idag, för andra gången, råkade på psykiatern Niklas Nygrens blogginlägg om sina egna erfarenheter av att drabbas av utmattningssyndrom. Det är det mest glasklara och informativa jag hittills läst om vad som händer och hur det är – och dessutom berättat av en fackman.

Anledningen till att jag plötsligt drabbades av ett tvång att ventilera det hela igen är att det sedan min sjukpensionering för lite drygt två och ett halvt år sedan (1 november 2014) händer lite då och då att jag får höra:
– Ja, nog haar du det bra du som slipper jobba och kan göra precis vad du vill!
Visst, i viss mån är den slutsatsen helt korrekt, för ja, jag slipper jobba och ja, jag kan [i teorin] göra precis vad jag vill. Men varje gång jag hör något i den stilen skulle jag vilja skrika högt:
– MEN FÖR HÖGA HELVETE, MÄNNISKA, tror du verkligen, på blodigt allvar att det här var den långsiktiga planen jag hade för mitt liv?!

Är det att ha det bra att inte längre vara arbetsför i ett kreativt yrke jag älskade och att forever and ever after vara förvisad till att knattra fram på en inkomst som kallas existensminimum ..? Är det bra att leva med vetskapen om att de skador min hjärna fått av kombinationen fullkomlig utmattning och obehandlad neuroborrelios till största delen är irreversibla? Nå, i så fall har jag det bra. Riktigt kanonbra, faktiskt.

Det som däremot inte är så bra är att jag fortfarande, efter alla dessa år, har problem med att säga ifrån när det blir för mycket, för jag vill ju så gärna. Det är inte så jävla lätt att bli ett fullfjädrat proffs på att hålla sig innanför gränserna för vad den egna kroppen och hjärnan pallar med när motreaktionen ofta blivit en demonstration av sårad stolthet och/eller en konkret brytning. Då är det istället väldans lätt att fortsätta ”ställa upp”, ”finnas där” eller vad man nu väljer att kalla det, fast det egentligen är det motsatta som skulle behövas: att någon som omväxling tog en liten, liten smula hand om mig, när jag nu råkar vara så usel på att göra det själv.

Men nu är det som det är och blir som det blir. Om jag enligt vissa inte är något värd längre om jag slutar ”leverera” så so be it. Jag befinner mig där jag befinner mig i Lifvet och kan bara kämpa på med att bli bättre på att högakta mig själv och göra val som jag mår bra av. Innebär detta att jag i ännu högre grad än tidigare får soloflyga så tja, då blir det väl så.

Har du inte läst Niklas Nygrens klokskaper ännu? Gör det! Efteråt förstår du kanske lite bättre vad det är jag försöker säga, för han är så mycket bättre än jag på att sätta de exakt rätta orden på pränt.

fredag 19 maj 2017

torsdag 18 maj 2017

Gubbar i »Rucklet»!

SOM JAG SATT vid mitt köksbord och bände lite planlöst på en stump koppartråd, så där som det blir ibland när ingenting konkret är under tillverkning, så upptäckte jag med ens att det ju höll på att bli en gubbe. Något senare, efter ett dyk ner i lådan med träpärlor, var han klar. Ett utmärkt halsbandshänge – kanske på en tunn läderrem? – för den som gillar accessoarer men inte är hemfallen åt glitter och glamour ;-)


Och hur det nu bar sig så fick han redan nu på morgonen en kompis:

tisdag 16 maj 2017

Kronjuveler av koppar :-)

SÅ HÄR BLEV det, halsbandet jag behövde kulpinnarna till för att kunna förse det med pärlor:


Lite putsning till med stålull ska det nog bli och det gäller även de här armbanden i samma stil:

Burn baby, burn!

HADE NÅGON SAGT mig när jag skaffade den att jag idag skulle använda min crème brûlee-brännare till att tillverka egna hattpinnar med kulor i ändarna hade jag garvat häcken av mig. Så icke idag. Piece of cake att få till exakt det jag behöver för halsbandet som är i vardande! Man blir aldrig fullärd, det är då visst och sant.

måndag 15 maj 2017

Vårgrönt är dagens tema

DAGEN BÖRJADE MED lite hantverkeri; ett armband av silverfärgad koppartråd och gröna glasstenar.


Baksidan med sina dubbelspiraler är minst lika dekorativ som framsidan:


Och till sen frukost/tidig lunch fick det bli en smoothie av den gröna modellen. Morot, äpple, spenat, lite spirulina, en gnutta kanel, en skvätt av mitt hemlagade flädersaftkoncentrat och naturell joggis blev överraskande fräscht och gott tillsammans.

söndag 14 maj 2017

Åt mor och mor åt.

MITT FÖRSTA BESTÄLLNINGSJOBB på glasarmbandsfronten, en rödvit skapelse med mässingstråd:



Spin off blev en tilläggsbeställning på ett likadant åt lillflickan i familjen. Visst måste man ju få vara lika fin som mamma? :-)


Och på tal om mammor så är det morsdag i Finland idag, en tilldragelse som passerar helt obemärkt hos mig i ”Rucklet”. Finare morsdagsfrukost/lunch än en sån här smoothie med gott & blandat från kylen blev det inte. Kocka fick jag dessutom göra själv.

fredag 12 maj 2017

glas + metall = SANT

IGÅR VAR JAG flitigt igång med tråd, tänger och ... färgglada stenar av glas. Tre armband blev det och dem har jag bestämt mig för att kalla för Happy, eftersom jag blir glad av färgerna, av känslan i handen när man stryker över det helt släta glaset och av materialen som sådana, båda favoriter. Och visst blir man glad av att titta på dem?

måndag 8 maj 2017

Enastående pianomusik för en stressad nutidsmänniska



0:00 
- River Flows In You
3:07 - Kiss The Rain
7:21 - Spring Time
11:38 - Maybe
15:39 - When the Love Falls
18:57 - Because I Love You
22:27 - Love Me
26:33 - Time Forget
31:31 - If I could see you again
34:57 - Fairy Tale
37:39 - Hope
40:29 - It's your day
44:10 - Passing By
48:47 - Dream a little dream of me
51:00 - I...
55:12 - The Days That'll Never Come
58:22 - Reminiscent
1:01:37 - Farewell
1:04:06 - Sky
1:09:22 - Painted
1:12:52 - Till I Find You

Det växer!

JAG HAR DENNA vår, precis som vanligt, handlat en kruka ekobasilika från livsmedelsbutiken i akt och mening att förse mig med sommarens behov av plantor. Det finns nog ingenting enklare att toppsticklingföröka än basilika. Knips av med toppen under tredje, fullstora bladparet. Bort med detta och även det ovanför och så rakt ner i jorden. Klart!

Så här frodigt börjar det se ut nu. Läget för utplantering i växthuset eller omplantering i större krukor närmar sig med stormsteg.


Följande bild visar en groddad kärna från en ekologisk citron. Jag hittade en film på YouTube där en kille visar hur man tar det hårda ytterhöljet av kärnan, lägger den inre mellan fuktiga hushållspapper i en plastpåse som placeras mörkt och väntar ett par-tre veckor. I min hand ligger resultatet: en kärna som utvecklat en stadig rot och skjutit en grodd, där man redan skönjer anlagen till hjärtbladen. Nu ska de små liven i jord och sen ska det bli intressant att se hur det går.


Utomhus går det också bra just nu. Ifjol stack jag ett antal stjälkbitar från multiflorarosen 'Valdemar', en alldeles ljuuvlig klätterros som blommar oavbrutet juli-augusti. Och kolla här hur det ser ut efter vintern! Fyra stycken pinnar som samtliga håller på att veckla ut finfina blad!




fredag 5 maj 2017

Kopparfebern stiger

JAG FORTSÄTTER ROA mig kungligt med trådar och tänger. Hokin vet om jag inte borde lära mig att löda i koppar också, för jag anar möjligheterna :-)

Här har vi två damarmband gjorda av spirallänkar av olika modell. Riktigt dekorativa, if you ask me.


Tre stycken ringar till har också fått sin patina nu. Pärlorna består av rödmelerad sten. Den riktigt fläskiga statement-ringen gillar jag själv, även om sannolikheten är högre för att jag bär den tunnaste.


Och här har vi morgonens alster: ett herrarmband som omväxling, gjort av sammanlänkde råbandsknopar av koppartråd. Det här var lite pyssligt att få ihop, så jag känner mig faktiskt en smula nöjd.