fredag 5 november 2010
Klockrent helt enkelt!
UNDER ETT TELEFONSAMTAL igår kväll kom jag och motparten av någon anledning in på tvätt. Hans, inte min. Och då snarare bekymret med att åtgärda tvätt än tvätten som sådan.
På Åland, och framför allt i Mariehamn, finns ett stort antal skolor, bl.a. Sjömansskolan, Högskolan på Åland, Ålands vårdinstitut, Ålands yrkesskola, Ålands handelsläroverk och Åland lyceum. Samtliga har – och vill gärna ha – en hel del studerande från andra orter, t.o.m. från andra delar av världen.
Gott och väl. Utbildning är idag av högsta vikt och att göra Åland till ett kunskapscentrum är helt okej. Men ... om vi då samtidigt skulle se till att vi kan erbjuda nödvändiga praktiska faciliteter vore det väl ännu bättre? Boendefrågan är en stor stötesten. Här finns helt enkelt för få studiebostäder. Men boendet brukar för det mesta lösa sig, eftersom det finns många privatpersoner som hyr ut rum eller lägenheter.
En kvistigare fråga att lösa är faktiskt något så enkelt som tvätt. Är man studerande har man sannerligen andra hål att stoppa sina magra inkomster i än i trumman på en egen, dyr tvättmaskin! Så gårdagens samtal ruskade dammet av en av mina gamla funderingar: varför har ännu ingen driftig själ öppnat en tvättomat här i stan? Sådana finns ju überalles i vår omvärld, så varför inte här..?
Otaliga är de ungdomar som vid varje hemresa släpar med sig kassvis med smutskläder till mamma (och/eller pappa), eftersom inga tvättmöjligheter står till buds på studieorten. Detta är ju snudd på skandal ...
En liten tvättomat skulle t.ex. kunna köras igång i anslutning till någon bensinmack, som ändå har öppet 24/7. Medan ens paltor snurrar runt i maskinen kan man bänka sig inne på macken, som numera ändå antagit skepnaden av ett fik/snabbmatställe – merservice för kunden, merförsäljning för företagaren. Perfekt, helt enkelt!
På Åland, och framför allt i Mariehamn, finns ett stort antal skolor, bl.a. Sjömansskolan, Högskolan på Åland, Ålands vårdinstitut, Ålands yrkesskola, Ålands handelsläroverk och Åland lyceum. Samtliga har – och vill gärna ha – en hel del studerande från andra orter, t.o.m. från andra delar av världen.
Gott och väl. Utbildning är idag av högsta vikt och att göra Åland till ett kunskapscentrum är helt okej. Men ... om vi då samtidigt skulle se till att vi kan erbjuda nödvändiga praktiska faciliteter vore det väl ännu bättre? Boendefrågan är en stor stötesten. Här finns helt enkelt för få studiebostäder. Men boendet brukar för det mesta lösa sig, eftersom det finns många privatpersoner som hyr ut rum eller lägenheter.
En kvistigare fråga att lösa är faktiskt något så enkelt som tvätt. Är man studerande har man sannerligen andra hål att stoppa sina magra inkomster i än i trumman på en egen, dyr tvättmaskin! Så gårdagens samtal ruskade dammet av en av mina gamla funderingar: varför har ännu ingen driftig själ öppnat en tvättomat här i stan? Sådana finns ju überalles i vår omvärld, så varför inte här..?
Otaliga är de ungdomar som vid varje hemresa släpar med sig kassvis med smutskläder till mamma (och/eller pappa), eftersom inga tvättmöjligheter står till buds på studieorten. Detta är ju snudd på skandal ...
En liten tvättomat skulle t.ex. kunna köras igång i anslutning till någon bensinmack, som ändå har öppet 24/7. Medan ens paltor snurrar runt i maskinen kan man bänka sig inne på macken, som numera ändå antagit skepnaden av ett fik/snabbmatställe – merservice för kunden, merförsäljning för företagaren. Perfekt, helt enkelt!
Sparat i följande arkivlådor:
Idéer
torsdag 4 november 2010
Stentufft!
LITE HÄR OCH där pratas det om fördelen med att baka på sten. Det är bakstenar hit och bakstenar dit, till och med i vår ena lokaltidning. Eftersom jag alltid varit nöjd med resultatet trots bristen på sten att grädda på har det inte fallit mig in att prova. Inte förrän igår.
Ute var vädret blä, inne var humöret i botten och jag kunde inte komma på något bättre att ta mig för än att baka bröd. Brödbak gör mig alltid glad, hur knasigt det än låter.
Så jag satte två av mina vanliga degar, sådana utan surdeg och med bara 25 gram jäst. Medan de jäste fick jag genom köksfönstret ögonen på en flat natursten av röd granit, som i flera år stått lutad mot varmkomposten ute på gården. Varför inte? tänkte jag. Kanske jag ändå skulle ta och testa det där med att grädda på sten?
Sagt och gjort. Ut på gården i hällregnet, in med stenen till diskhon, skrubbaskrubbaskrubba med diskborste och -medel och så in i ugnen i god tid. En 2-3 cm tjock granitskiva behöver minst 45 minuter på sig i 250° för att bli tillräckligt varm.
Och vilket resultat! Bröden steg till hittills oöverträffade höjder och smakar gudomligt. Detta ska jag a-b-s-o-l-u-t fortsätta med, det är det inget snack om. Lite kul är det dessutom att stenen så att säga hör till gården. Någon svindyr äkta baksten från Fina Butiken tarvas alltså inte. En vanlig granithäll funkar synbarligen precis lika bra.
***
Äntligen uppdaterat
Det har tagit tid att få tummen ur, men nu har jag sent om sider uppdaterat min kåserisamling Kort & Gott med de krönikor jag under juli-oktober i år skrivit för Ålandstidningen. Klicka HÄR för att öppna bokens pdf-fil i ett nytt fönster.
Ute var vädret blä, inne var humöret i botten och jag kunde inte komma på något bättre att ta mig för än att baka bröd. Brödbak gör mig alltid glad, hur knasigt det än låter.
Så jag satte två av mina vanliga degar, sådana utan surdeg och med bara 25 gram jäst. Medan de jäste fick jag genom köksfönstret ögonen på en flat natursten av röd granit, som i flera år stått lutad mot varmkomposten ute på gården. Varför inte? tänkte jag. Kanske jag ändå skulle ta och testa det där med att grädda på sten?
Sagt och gjort. Ut på gården i hällregnet, in med stenen till diskhon, skrubbaskrubbaskrubba med diskborste och -medel och så in i ugnen i god tid. En 2-3 cm tjock granitskiva behöver minst 45 minuter på sig i 250° för att bli tillräckligt varm.
Och vilket resultat! Bröden steg till hittills oöverträffade höjder och smakar gudomligt. Detta ska jag a-b-s-o-l-u-t fortsätta med, det är det inget snack om. Lite kul är det dessutom att stenen så att säga hör till gården. Någon svindyr äkta baksten från Fina Butiken tarvas alltså inte. En vanlig granithäll funkar synbarligen precis lika bra.
Äntligen uppdaterat
Det har tagit tid att få tummen ur, men nu har jag sent om sider uppdaterat min kåserisamling Kort & Gott med de krönikor jag under juli-oktober i år skrivit för Ålandstidningen. Klicka HÄR för att öppna bokens pdf-fil i ett nytt fönster.
Sparat i följande arkivlådor:
Ditten och datten,
Idéer
onsdag 3 november 2010
En känga - med stålhätta - åt Netrauta
SÄG DEN GLÄDJE som varar. Efter att växthuset var beställt och betalt kom det ett mejl från Netrauta. I detta meddelade de att det minsann inte blir tal om någon fraktfri leverans till Åland. Jamen, va’ faaan ...
På deras hemsida står det tydligt och klart att det under november är fraktfri leverans inom Finland:
I översättning till svenska lyder detta som följer:
Såvitt jag vet är Åland fortfarande en del av Finland. Må vara en självständig del, men det oaktat. Och att frakta en vara till Åland kan inte bli dyrare än att transportera den till norra Lappland!
Fy skäms, Netrauta! Efter det här garanterar jag att ni slipper mig som kund i framtiden.
Varför i hela glödheta helvete är det ingenting inom handeln som fungerar nuförtiden?!?
På deras hemsida står det tydligt och klart att det under november är fraktfri leverans inom Finland:
Marraskuun ajan Netraudan verkkokaupassa ei peritä erillisiä toimituskuluja, vaan toimitus sisältyy tuotteiden hintoihin. Tarjous on voimassa Suomen sisällä toimitettaviin tilauksiin.
I översättning till svenska lyder detta som följer:
Under november debiteras inga separata fraktkostnader i Netrautas nätbutik, utan frakten ingår i varornas pris. Erbjudandet gäller beställningar inom Finland.
Såvitt jag vet är Åland fortfarande en del av Finland. Må vara en självständig del, men det oaktat. Och att frakta en vara till Åland kan inte bli dyrare än att transportera den till norra Lappland!
Fy skäms, Netrauta! Efter det här garanterar jag att ni slipper mig som kund i framtiden.
Varför i hela glödheta helvete är det ingenting inom handeln som fungerar nuförtiden?!?
Sparat i följande arkivlådor:
Jämmer och elände
tisdag 2 november 2010
Lagom till jul
DRÖMMEN SKA BLI verklighet! När det är 50 % rabatt är det läge att slå till, så nu blir det äntligen ett växthus vid Rucklet. Det är 8 kvm stort, har en 71 cm bred skjutdörr och två takluckor + att sockeln ingår i priset. Och fraktfri leverans är det dessutom!
Nu blir det vatten och bröd hela vintern, men det kan det vara värt för att äntligen kunna odla egna tomater, paprikor, gurkor och så vidare. Det bästa vore förstås, om någon som tänkt sig att uppvakta tanten med blomster eller presenter istället pytsar in en slant som ett litet bidrag till odlarglädjen. Tja, hoppas kan man ju alltid, eller hur?
Nu blir det vatten och bröd hela vintern, men det kan det vara värt för att äntligen kunna odla egna tomater, paprikor, gurkor och så vidare. Det bästa vore förstås, om någon som tänkt sig att uppvakta tanten med blomster eller presenter istället pytsar in en slant som ett litet bidrag till odlarglädjen. Tja, hoppas kan man ju alltid, eller hur?
Sparat i följande arkivlådor:
Ren och skär lycka,
Trädgård 2010,
Växthuset
måndag 1 november 2010
Veckans Vanartiga Vers #29
På Granngården jobbar en karl
som i arbetet reser och far,
och när han är borta
tar frun sin kortkorta,
för bror hans, han är faktiskt kvar.
***
Denna limerick, och ytterligare 127 stycken, ingår i samlingen ”Limerickar att le åt”, som du kan ladda ner i sin helhet genom att klicka HÄR.
Tycker du att den här var kul och vill roa någon annan? Då är det bara att klicka på det lilla kuvertet med en pil på i slutet av inlägget och skicka iväg länken.
som i arbetet reser och far,
och när han är borta
tar frun sin kortkorta,
för bror hans, han är faktiskt kvar.
Denna limerick, och ytterligare 127 stycken, ingår i samlingen ”Limerickar att le åt”, som du kan ladda ner i sin helhet genom att klicka HÄR.
Tycker du att den här var kul och vill roa någon annan? Då är det bara att klicka på det lilla kuvertet med en pil på i slutet av inlägget och skicka iväg länken.
Sparat i följande arkivlådor:
Författande,
Humor,
Limerickar,
Veckans Vanartiga Vers
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)