Oj, oj ... OJ!

JAG VAR VISST lite okoncentrerad när jag skrev gårdagens inlägg, för av någon anledning glömde jag bort att för handen ligger, förutom det redan nämnda och såvitt jag kan bedöma, både marknadsföringsbrott och grovt bedrägeri.

Det oaktat, så har det som från början var planerat att bli en enkel an­mälan till försäkringsnämnden vid en grundligare granskning bytt skep­nad från tvistemål till brottmål.

Jesus, Josef och Maria, is there never going to be an end to all this shit??

Oj, oj ...

JAG HAR LÄST, räknat och ritat diagram den senaste tiden. Nu har jag börjat få struktur på materialet.

Oj, oj, Aktia (dvs Liv-Alandia), det var ett korkat bra försök. Men ack och ve, vad ni kan känna er rökta. Försök till förskingring [av frivilliga pen­sions­försäkringsbesparingar] är enligt strafflagen ett riktigt allvarligt brott:

5 § (24.8.1990/769)
Grov förskingring
Om vid förskingring

1) föremål för brottet är synnerligen värdefull egendom eller penningmedel till ett stort belopp,

2) den drabbade, med beaktande av hans förhållanden, åsamkas synnerligen kännbar skada eller

3) gärningsmannen utnyttjar sin särskilt ansvarsfulla ställ­ning,

och förskingringen även bedömd som en helhet är grov, skall gärningsmannen för grov förskingring dömas till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år.

I fråga om försök tillämpas på motsvarande sätt vad 4 § stad­gar om försök.

Sug på den en stund ni. Sen kan ni ju färdigt singla slant om vem hos er som ska få bära hundhuvudet. Och så var det det där med brott mot tystnadsplikten, avtalsbrott och missbruk av förtroendeställning. Men, vad fan, det tar jag när det blir så dags.

”Fantabulous”

Jag har fått recept på borreliaantibiotika. 1,5 g/dag i tre veckor, brrr...
Det har skickats remiss för rehabiliteringsutredning i Åbo. Med fyra års fördröjning, men dock.
Nya Åland ringde just och bad om recensionsex av ”60+ och singel”.

Trist att jag inte orkar bli glad.

Men det blir säkert bättre efter Amoxinkuren.

Väl?
 

Meddelande

Ryktet och alla eventuella spirande hopp om min hädanfärd demen­teras respektive grusas härmed. Kärringen är fortfarande vid liv, till förtret för många. Men borreliosen är fortfarande, drygt två månader efter diagnos, inte kommen under behandling, så man gör helt klart vad man kan för att få det onda krutet att förgås.

Pilutta er!

Edit kl. 17:09
Efter att under dagen ha ägnat onödigt mycket av min tid åt att pro­du­cera c. 1,8 kg ny ammunition (i form av kopior, kopior och ännu fler ko­pior) till det kontinuerligt upptrappade papperskriget slogs jag under middagen av en insikt:

Den enda juridiska handling jag t.v. inte har kunnat prestera – den enda som gissningvis skulle ha någon önskvärd effekt, fast det vete fan – är en dödsattest. Med mindre än att man kan dunka en sådan i bordet tycks det vara en teknisk omöjlighet att som ”försvarsadvokat” i den justitiemordsbenägna ”hälsodomstol” jag hamnat i ha en rimlig chans att leda i bevis att man är sjuk.

Men tro fan inte att jag ger mig.

Och idag gick deadline för FPA och deras svar till JO respektive polis­myn­digheten. Nu ska det bli ryysligt spännande att få ta del av vilka amsagor som presterats som förklaring till att man bryter mot lag. Japp, det ska det sannerligen.