Äppelpaj à la ”Rucklet”

 
JAG GILLAR ÄPPLEN och jag gillar den syrliga turkiska yoghurten, som tar mer och mer plats i min matlagning. Igår fick jag för mig att försöka hitta på något av dessa två tillsammans. Det blev en ny va­riant på äppelpaj, som blev riktigt lyckad. Här kommer receptet!


Gör så här:

Vi börjar förstås med pajdegen. Sätt samtidigt ugnen på 225°.

- 75 g kylskåpskallt smör
- 3 dl mjöl
- en knapp dl turkisk yoghurt

Blanda smör och mjöl till en havregrynsliknande konsistens (en paj­knå­dare är ett utmärkt hjälpmedel). Tillsätt yoghurten. Tryck ut de­gen i en pajform av stan­dardstorlek, nagga botten och förgrädda c. 10 min. i nedre delen av ugnen.

Och så var det fyllningen.

- c. 500 g äpplen av en sort som mosar sig lätt
- c. 1 msk malen kanel
- c. 1 msk kakaopulver
- knappt 0,5 dl strösocker

Skala äpplena, kärna ur dem och dela dem i tunna klyftor eller mindre bitar av annat format. I med äppelbitarna i formen, sikta på kanel och kakao och strö därefter på sockret. In i ugnen – fortfarande i nedre delen – och grädda ungefär 15 minuter eller i alla fall tills äp­pel­bi­tar­na börjar mjukna.

Under tiden förbereder du ”topplocket”: en blandning av vispat ägg, turkisk yoghurt och lite socker.

- 2 ägg
- knappt 0,5 dl strösocker
- c. 2 dl turkisk yoghurt

Vispa äggen och sockret till en fluffig smet och så länge att strö­sock­ret slutar knastra. I med yoghurten och rör smeten jämn. Häll bland­ningen över pajen och fortsätt gräddningen i c. 15 minuter. Smeten ska ”stanna” och ytan ska få lite färg.

Serveras ljummen och gärna med en klick vispgrädde. Enligt receptet blir det här en aningen syrlig efterrätt. Vet du med dig att du vill ha det sött är det bara att öka på sockermängden lite grann. Fast det är ju klart, det blir förstås mindre volangframkallande om du kan låta bli ;o)

Jag ska måla hela världen

NEJ, FÖR SJUTTON, inte ska jag måla hela världen! Ärligt talat ska jag inte måla någonting alls. Inte mer än i Photoshop.

Ibland är det bra att ha det yrke och de arbetsredskap jag har, och det här är ett typiskt sånt tillfälle. Väninnan C ska nämligen måla om sitt hus och lider av beslutsångest beträffande färgvalet. Jag lider med henne, för det är inte så länge sedan jag var i samma situation själv. Dryga två år sedan bara.

”Äh, coola ner!” sa jag. ”Jag drar iväg och tar några bilder och så ’må­lar jag om’ åt dig i Photoshop.”

Sagt och gjort. Överst en bild på hur det ser ut idag, de övriga bil­der­na är några olika alternativa färgval. Attans så bekvämt, eller hur?


Det är rätt häpnadsväckande hur mycket ett hus ändrar karaktär när man ”klär upp det” i helt väsenskilda kulörer. Synd att det är så jäkla jobbigt med ommålning, annars skulle det vara kul att byta stil så där vart fjärde, femte år eller så ;o)

WIP

IDAG ÄR DET första dagen av den första riktiga höstmånaden. Höst ... mmm ... Tid för nybakade äppelkakor, tid för dagliga promenader igen, tid för stillsamma kvällar i soffan framför brasan ... och hant­verks­tid. Jag gillar hösten!

En ofta förekommande förkortning där ute i den virtuella hant­verks­värl­den är WIP, Work in Progress. Som omväxling till mina litanior om misslyckade datorköp etc. blir det därför ett inlägg om mitt eget WIP sedan mitten på april: en hexagonfilt.

Då, när jag satte igång, gav jag mig själv ett år för att färdigställa den. Men det är så kul – och omväxlande! – att virka dessa sex­kan­ter, att jag i dagsläget redan har 221 av 305 färgglada sexkanter färdiga :oD

Nu har jag ett nytt mål: tre nya bitar per dag. Med denna lugna takt blir jag färdig redan inom september, knappt ett halvår efter den första maskan. Tjoho! Helt färdig kommer filten att bli c. 125x160 cm, med en ungefär 5 cm bred kant inräknad.

Inte mycket mer att orda om saken, så här kommer ett bildsvep istäl­let. Visst blir man på gott humör av detta färgsprakande projekt? Fast nu har det börjat klia i fingrarna att börja med något nytt, så slutsnackat för idag om jag enligt den nya tidsplanen ska bli klar med detta mitt WIP. Mot garnlåda och virknål istället!







Briefly in English:
Hexagon blanket in progress. I began this project mid-April and have already managed 221 of 305 hexagons. Three more a day and it’ll be done in about a month! After that the tedious work of crocheting an appx. 5 cm wide border around it all remains ... But, hey, don’t these colours make you ever so happy?

***
Mönstret till hexagonen hittar du HÄR.
[tags: crochet, blanket, afghan, throw, hexagon, multicolor, colorful]

Nu blir det ARN

... OCH DÅ MENAR jag inte Arlanda Airport.

Jag har sedan 19 augusti fruktlöst väntat på svar på det mejl jag skickade till HP Store Sweden. I fredags, den 27 augusti, meddelade jag per mejl att jag kommer att göra en anmälan om jag inte fått nå­got besked före kl. 17 (svensk tid) måndag den 30 augusti. Något sådant har, som ni förstår, inte kommit. Antagligen har jag ingenting att vinna på att gå vidare med den här saken, men det hindrar mig inte från att göra ett försök.

Nedan en skärmdump av startsidan för information om den ifrå­ga­varande datorn, HP Pavilion dm3-1123eo. Följande bild visar det pro­duktdemofönster som öppnades när jag klickade på länken (i bak­grun­den kan man se att den ursprungliga sidan är den för dm3-1123eo). Det är inget snack om saken, i demon står det att det ska ingå en extern DVD-enhet.



(Klicka för större bilder.)

Om HP gjort en tabbe och kopplat ihop fel demo med den aktuella datorn är det väl knappast mitt bekymmer? Lovar man en sak ska man hålla det.

En liten lustifikation i sammanhanget är att modellen 1123eo idag, den 31 augusti, plötsligt har blivit en utgången modell i on-line­af­fä­ren. Det går alltså inte att upprepa de klick jag gjorde vid köpet, så det var ju tur att jag gjorde skärmdumpar i alla fall!

I grund och botten tycker jag att HP:s hantering av saken är under all kritik. Har man som säljare begått ett misstag är det väl bara att ta skeden i vacker hand och face the music? Jag är själv företagare och har under årens lopp naturligtvis gjort fel någon gång, men aldrig väg­rat rätta till dem.

I det här fallet pratar vi om en extern enhet, vars pris ligger på dryga 700 kronor; småpengar för HP, en enorm summa för min 13-åring. Jag kan inte låta bli att undra vilken prislappen blir på den badwill de­ras agerande orsakar? Det räcker ju med att en enda potentiell kund avstår från att köpa HP för att de ska förlora det tiodubbla. Så korkat!

Och jag kan fortfarande inte fatta hur man kan marknadsföra en da­tor såsom varande underhållningsdator, när den saknar den vitala enheten – intern eller extern – via vilken man kan spela spel, musik eller filmer.

På ren svenska: Fy faaan, vad dåligt av er HP!

Anmärkning: ARN är en förkortning för Allmänna reklamationsnämnden.

Och nu blir det tantvarning

NU HAR DET hänt. Jag har tagit steget fullt ut och blivit tant. Ja, det är i alla fall vad omgivningen hävdar, nu när jag blivit med hammock. En liten, vitmålad gungeligungsak i trä är det, som ska bo på ter­ras­sen och nästa sommarhalvår bidra till många sköna mor­gon­fi­ka­stun­der, meditativa handarbetstimmar och lyssna på ljudbok-pauser.

Jag måste säga att jag för en gångs skull anser mig ha haft tur. Tidigt i somras följde jag med en kompis till ett av stans möbelvaruhus och fick då ögonen på den lilla tvåsitsiga raringen. Det var kärlek vid förs­ta stjärt­nedsättningen och jag insåg omedelbart att den skulle passa som en smäck på min terrass. Ögonblicket därpå, när jag såg pris­lap­pen, fick jag nästan en infarkt, och drömmen om en gemensam fram­tid sprack som en övermatad såpbubbla.


Men ... så lider sommaren mot sitt slut. Möbelvaruhusen rear ut sä­song­ens kvarvarande sortiment och till min förvåning fanns drömmen kvar när jag hade vägarna förbi. Så nu, idag, står den här, här hos mig i ”Rucklet”. Därmed har jag alltså blivit tant på riktigt, en tvätt­äk­ta hammocktant.

Det enda som är lite förargligt är att det har blivit höst. Men, vad tu­san, är man tant kan man väl gunga i vadderade byxor och dunjacka också..? Alltid retar det någon och i egenskap av tant har man dess­utom all rätt i världen att fnysande säga: ”Orka bry sig!” ;o)

***
Och så bär det sig inte bättre, kära barn, än att vi så här i början på höstterminen har fått ännu ett par nya elever i klassen. Välkomna ska ni vara, Conny och Cici! Ni kan sätta er där bak ... *pekar med he­la handen* ... mellan Göran och Motvalls gubbe.

Veckans Vanartiga Vers #20

Uj, uj, uj, den här är så pass ekivok att jag först tänkte hoppa över att publicera den. Läses med andra ord på egen risk!

En gubbtjyv från Eslöv (med fluga)
med snorren kan spela en fuga,
om han lätt nyper till –
som man stryper en sill –
och frun hjälper till med att suga.

***
Denna limerick, och ytterligare 127 stycken, ingår i samlingen ”Limerickar att le åt”, som du kan ladda ner i sin helhet genom att klicka HÄR.

Tycker du att den här var kul och vill roa någon annan? Då är det bara att klicka på det lilla kuvertet med en pil på i slutet av inlägget och skicka iväg länken.