I-landsproblem

SENT IGÅR KVÄLL skulle jag smälta en ruta choklad, för att spritsa lite dekoration på Lilla A:s födelsedagsapelsincheesecake. När det handlar om såå små mängder är det enklast att stoppa chokladbiten i en liten strut av bakplåtspapper och smälta direkt i struten, i mikron.

Att förvandla en ruta choklad till flytande form brukar inte ta mer än en minut, men igår var det trögt. Efter tre och en halv minut var cho­kladen bara halvsmält och jag tyckte det började lukta bränt. Det är säkert bakplåtspapperet, tänkte jag, men det som hunnit smälta räcker nog.

Jovisst, mängden hade säkert räckt. Men den osmälta biten satte sig som en kork i det pyttelilla spritshålet och sen var det tvärstopp.


*suck!*
Vika ny spritspåse, bryta ny chokladbit, in med härligheten i mikron och ny smältning. Eller också inte. Stendöd mikrougn!!

*suck!!*
Så grattis på födelsedagen idag, Lilla A, du får en ny mikrougn i fem­ton­årspresent! (Annars kan du inte värma födelsedagspresenten.)

När öppnar Elgiganten?!

---

Mikrougnen, en liten och behändig modell av märket Electrolux med fi­nesser som ett järnspett, är ett arv efter mamma. Den har nu bott hos oss i ”Rucklet” i drygt sex år och därförinnan ett antal hos henne. Vid en sådan aktningsvärd ålder är det bortkastad möda att ens tänka tanken ”återupplivning”. I det här läget är det ”återvinning” det enda rätta. Men den roterande glastallriken sparar jag! Den kan alltid komma till nytta.

Jodå, nog gör jag annat också!

DEN SENASTE TIDENS många och mindre upplyftande inlägg kanske fått folk att tro att jag inte gör någonting annat än hänger över lag­boken och kalkylprogrammet? Nåväl, så är nu faktiskt inte fallet. För övrigt tänker jag i allmänhet som allra effektivast när jag gör något annat än ... tänker. Så där aktivt, liksom.

Med anledning av Lilla A:s femtonårsdag imorgon (ja, jösses ...) har jag t.ex. ägnat en del av dagen åt att parallellt med passivt tanke­arbete sömma ihop en födelsedagspresent. En linnelöpare, fyndad för en femma på en rea för några år sedan, samt ett par kilo ekologiska vetekorn ...


... lite klura och fundera, nåla och prova, klippa och sy, och tiddeli­pom­san har man fått till en überergonomiskt utformad vetevärmare :o)


Lite attans bra blev den, med en passform runt nacken som gör mig själv grön av avund. Dotra kommer nog allt att få släppa till värmaren åt sin gamla mamma lite då och då, för den här sitter som en smäck över axlarna utan att glida av eller omkring. Det är mer än man kan säga om min egen av den fyrkantiga modellen :o/

Med detta gjort och en apelsincheesecake, som Lilla A beställt som födelsedagstårta, nästan färdiggräddad i ugnen ämnar jag härmed ta kväll. Jag brände den franska filmen ”Igelkotten” igår, så soffan och en stunds cineastisk avkoppling är nästa projekt ;o)

Om det allmänna bostadsbidraget i Finland Del 7 och: ”Heureka!”

Det här är det sista av flera led i ett längre resonemang, vars syfte var att försöka förstå på vilket vis det allmänna bostadsbidraget i Fin­land under åratal felberäknats.

Den första teorin, om att det någonstans i ett beräkningsprogram måste finnas ett systemfel, verkade lovande, men i slutändan har jag således upp­dagat någonting som slår mig med häpnad: beräk­ning­en görs inte i enlighet med gällande förordning. Inlägget nedan beskriver på vilka grunder felet uppstår och hur det borde rättas till för att göras korrekt.

Förfarandet är anmält till riksdagens justitieombudsman den 10-01-2012 och polisanmält den 16-02-2012.

Om du tycker att förklaringen här nedan är svår att förstå: läs istället DET HÄR inlägget, så inser du snabbt att någonting är riktigt galet med FPA:s beräkningar.

Edit 2014:
Sedan det här inlägget skrev har JO ratat mitt klagomål tre(!) gånger. Varje gång hänvisar man till att jag har ett enskilt ärende anhängigt hos besvärsinstans, trots att mitt klagomål gäller den generella lag­stridigheten, dvs vid alla beräkningar och inte bara i mitt fall.

Jag har dessutom sedermera klurat ut att FPA tar de av statsrådet fastställda statiska beloppen för t.ex. fastighetsskötsel och/eller vat­tenkostnad per person med i sin addition av boendeutgifterna innan de dividerar sig fram till ett kvadratmeterpris. Detta är helt fel. Ett sta­tiskt belopp ska vara ett statiskt belopp och inget annat.

Att det försiggår en statlig cover up runt det här är tydligt, det är det inget att snacka om.

På Facebook finns det sedan september 2014 en grupp som är öppen för alla, för vidare diskussioner runt det här infekterade ämnet. Välkommen dit!

---

HEUREKA! NU TROR jag faktiskt att jag efter ett antal tidigare reso­ne­mang lyckats bena ut var problemet med de synnerligen ologiska be­räkningarna av det allmänna bostadsbidraget sitter! Jag har, trots att jag tänkt lite krokigt, varit på rätt spår hela tiden, men inte nått hela vägen fram förrän nu. Slutsatsen är att det är en feltolkning och
-implementering av lagstiftningen som ställer till det.

I 5 § i statsrådets förordning om grunderna för beräkningen av det all­männa bostadsbidraget står det nämligen som följer (jag har strukit bort det onödiga juridiska babblet, som bara krånglar till det):

”Då bostadsbidragets storlek bestäms beaktas såsom i 7 § lagen om bostadsbidrag avsedda maximala boendeutgifter, med beaktande av bostadens läge, ålder, storlek och utrustningsnivå, följande belopp i euro per kvadratmeter i månaden: /.../”

Sen följer några tabeller där man delat upp de finländska orterna i oli­ka kommungrupper med olika maximala boendeutgifter per kvm/må­nad (Mariehamn hör t.ex. till kommungrupp II). Efter de här tabellerna fortsätter paragraftexten:

”Om bostadens areal är större än det skäliga antal kvadratmeter av bostadens areal som enligt 6 § 1 mom. skall beaktas då stor­leken av bostadsbidraget bestäms, beaktas de maximala boende­utgifterna så, att de motsvarar i överensstämmelse med det skä­liga antalet kvadratmeter.”

”Skäliga antalet kvadratmeter” är den maximala storleken ett hushåll får ha beroende på hur många personer som hör dit. Det största skä­liga antalet kvadratmeter för t.ex. ett hushåll med två personer är 57 kvm och ”de maximala boendeutgifterna” för ett hushåll av den stor­leken hittar vi alltså i tidigare nämnda tabeller.

[Det är här det slirat snett i myndighetens sätt att beräkna. Istället för att först och främst räkna ut hur mycket boendet i ett hushåll av en gi­ven storleken får kosta tar de och dividerar de boendeutgifter som god­känns med bostadens faktiska antal kvadratmeter. På det viset får de ett faktiskt kvm-pris för den faktiska bostadsytan.

Detta belopp multipliceras sedan med ”skäliga antalet kvadratmeter” – och det är här det går åt fanders med bostadsbidraget! Framför allt för den som bor i egnahemshus, eftersom ett större antal faktiska kvadrat­meter enligt enkla matematiska principer resulterar i ett mindre och mind­re kvm-pris, som i sin tur innebär lägre och lägre bidragsgrundande boen­deutgifter!]

57 kvm håller sig inom spannet 46-60,9 kvm, där de maximala boen­de­utgifterna per kvadratmeter i mitt exempel är 11,64 euro. Därmed följer att de månatliga maximala boendeutgifterna blir det skäliga an­ta­let kvadratmeter (57 kvm) multiplicerat med de maximala boende­ut­gif­terna (11,64 euro), dvs 663,48 euro.

Men om den faktiska ytan är mindre än den skäliga kan man naturligt­vis inte använda den skäliga ytan för att beräkna de maximala boen­deutgifterna; man kan ju inte utgå från kostnader för ett större boen­de än man faktiskt har. Då får man istället multiplicera den faktiska ytan med de maximala boendeutgifterna per kvadratmeter; t.ex. 46 kvm x 11,64 euro, dvs 535,44 euro.

Nästa steg är att jämföra hur de godkända boendeutgifterna (som beräknas på bosta­dens faktiska yta) eller hy­ran förhåller sig till de månatliga maximala boendeutgifterna man tidi­gare räknade fram. Är de mindre ska bostadsbidraget beräknas på de faktiska boende­ut­gif­terna eller hyran. Är de lika stora eller större be­räknas bidraget på de månatliga maximala boendeutgifterna, för hög­re än så kan bidraget inte bli.

Jag har sammanställt ett flödesschema över hur den logiska beräk­nings­gången ska se ut enligt lagstiftningen. Observera att detta är en förenklad modell, som t.ex. inte tar hänsyn till om det i hushållet finns en underhyresgäst:


Klicka på bilden så öppnas en pdf-fil i nytt fönster!
På det här sättet ska det räknas både för allmänt bostadsbidrag i eg­nahemshus och för allmänt bostadsbidrag i hyresbostad. Det gör man inte idag. Därför blir det fel. Jättefel. Och framför allt för de stackare som råkar bo i egnahemshus och inte i hyrd lägenhet. I allmänhet hyr ju t.ex. en familj på en vuxen och ett barn inte en lägenhet på 130 kvm, medan det är en helt normal storlek för ett egnahem.

Jag ska jobba vidare på det här och t.ex. göra ett jämförande kurv­diagram, men det kommer senare. Kontentan är i alla fall att ”de maxi­mala boendeutgifterna” för ett hushåll av en given storlek i en given kommun ska vara samma oavsett om du bor i ett egnahemshus som du äger eller om du hyr din bostad! Det som skiljer är att du slår i bi­dragstaket tidigare om du bor i hyrd bostad än om du bor i hus, ef­ter­som det ska till ett rejält antal kvadratmeter bostadsyta i ett hus före de faktiska boendeutgifterna som godkänns når upp till ”de maximala boendeutgifterna”.

Faktum:
Myndigheten beräknar i dagsläget ett bostadsbidrag för mitt egna­hems­hus på 126,5 kvm till 93,47 euro/månad. Samtidigt räknar de att någon som bor i en 57 kvm stor lägenhet och har en hyra på 663 eu­ro/månad beviljas ett bostadsbidrag på 481,60 euro!

Om det räknades som jag förklarat ovan skulle mitt bidrag, med en godkänd boendeutgift på 395,21 euro/månad, bli 267,36 euro. Det är lite skillnad mot 93,47 det. Familjen i hyresbostaden skulle faktiskt fortfarande få samma bidrag, 481,60 euro, men för att jag ska nå upp till samma summa borde mitt hus vara 345 kvm eller större.

Edit kl. 20:25
Diagrammet är färdigt:


Nu ser det ut som man skulle förvänta sig! Det gör däremot inte dia­grammet här nedan, baserat på beräkningar gjorda i myndighetens nättjänst:


Högerklicka på diagrammen för att öppna dem i nya fönster.
kela, kelan, kaikki, yleinen, yleisen, yleistä, asumistuki, asumistuen, asumistuet, valitus, valituksen, valitusta, eduskunta, eduskunnan, oikeusasiamies, oikeusasiamiehen, omakoti, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, väärin, suuruus, arviointi, laiton, laitonta, laittomasti, laskee, laskelma, laskenta, laskennusvirhe, todistelu, todiste, todistetta

Om det allmänna bostadsbidraget i Finland Del 6

Det här ett av flera led i ett längre resonemang, vars syfte var att försöka förstå på vilket vis det allmänna bostadsbidraget i Finland under åratal felberäknats.

Den första teorin, om att det någonstans i ett beräkningsprogram måste finnas ett systemfel, verkade lovande, men i slutändan upp­dagade jag någonting som slog mig med häpnad: beräkningen görs inte i enlighet med gällande förordning. Så småningom kom jag ock­så fram till på vilka grunder felet uppstår och hur det borde rättas till för att göras korrekt.

Förfarandet är anmält till riksdagens justitieombudsman den 10-01-2012.

---

NYTT ÅR, NYA beräkningsgrunder (Statsrådets förordning om grun­derna för bostadsbidraget för år 2012 1166/2011). Kurvornas in­bör­des relation har fått ett något friserat utseende jämfört med 2011. Men två märkliga faktum kvarstår:

a) kurvan för bostadsbidraget för egnahemshus viker fortfarande av nedåt så snart den skäliga bostadsytan passeras (även om den inte hamnar på noll som tidigare) och

b) kurvan för hyresbostad har fortsättningsvis en oförklarlig ”puckel” precis runt maxytan 57 kvm och gör en liten dykning vid 126,5 kvm, men förblir sedan på en maxnivå även om bostadsytan skulle öka till och med till 500 kvm, vilket som synes gäller även för bostadsbidrag för pensionstagare!


Så här såg samma diagram ut för 2011. Som synes har en viss för­änd­ring skett till det bättre, men diskrimineringen kvarstår ändå:


Båda diagrammen baserar sig på beräkningar gjorda för ett hushåll med 1 vuxen + 1 barn och en inkomst på 960 euro/månad. I beräkningarna för egnahemshus ingår även en bostadslåneränta på 222 euro/månad. För beräkningarna har myndighetens egna beräkningsprogram använts.
Högerklicka på bilderna för att öppna dem i nya fönster.

Så här svarar en jurist på den ifrågavarande myndigheten:

”/.../ Som jag redan konstaterade blir allmänna bostadsbidraget allt mindre ju mer bostadens verkliga yta överskrider den god­tagbara maximiytan. Det är alltså inte frågan om ett systemfel i beräkningsprogrammet utan räkningsgrunderna och lag­stift­ning­en fungerar så. Beräkningsprogrammet för allmänna bostads­bi­dra­get är en av de mest använda applikationerna i vår nättjänst, den används tusentals gånger per månad, ett systematiskt fel skulle upptäckas.

/.../Samma fenomen sker i hyresbostad. Om boendeutgifterna är samma blir stödet mindre när bostadsytan är större än den god­tag­bara maximiytan. Samma händer även om hyran höjs.

När bostaden är större än den godtagbara maximiytan är bo­stads­bidraget för pensionstagare oftast större än det allmänna bo­stads­bidraget. Förmånernas syften och filosofier är dels olika. Med bostadsbidrag för pensionstagare tryggar man hemmaboende även då när tex. maken/makan har avlidit och bland annat därför är bostadsytan inte lika strikt begränsad. Mera specifikt om förmånernas lagstiftning och bakgrundsfakta kan Ni få på social- och hälsovårdsministeriet som svarar för lagstiftningen.”

Hm?? Det är bara att titta på kurvorna i mitt för dagen uppdaterade diagram: bidraget i en hyresbostad sjunker inte på samma sätt som det gör i ett egnahemshus. Här är en hund begraven! Och även om det är ett lik som myndigheter och lagstiftare är fullt medvetna om, så är det ingen ursäkt för att på detta övertydliga vis diskriminera en viss del av den finländska populationen!!

Och är det faktiskt bara pensionärer som kan bli änkor eller änklingar? Sjukt är bara förnamnet på tankegången. Varför skulle det vara rät­ta­re att en vanlig barnfamilj ska bli tvungen att sälja sitt egnahem om det uppstår en krissituation i livet än att en pensionär skulle tvingas göra detsammma?! Fattar någon tanken bakom det resonemanget..? Jag gör det i vart fall inte.

Nä, jag får allt ta och göra som vederbörande här ovan säger och kon­takta social- och hälsovårdsministeriet direkt, för så här får det ban­ne­mej inte se ut i Finland av idag! Nu önskar jag bara att någon jour­na­list med rättspatos skulle ta sig an det hela. Ett missförhållande av den här kalibern bör lyftas fram i offentligheten och inte bara skvalpa omkring i bakvattnet här i min blogg.

Och var tusan är alla socialpolitiskt engagerade politruker när de för en gångs skull verkligen behövs?!?
asumistuki, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, suuruus, arviointi, laskelma, laskenta, laskennusvirhe

Åh, en så trevlig nyårsafton!

VILKEN ALLTIGENOM LYCKAD kväll det blev igår! ”Rucklets” kök ut­strålar i vanliga fall ingen guldkrogsatmosfär, men i skenet av stearin­ljus och med blänket från gnistrande glas och nyputsat silver (jajamen­san, äkta vara!) kan även ett råttbo te sig riktigt mysigt :o)


Och minsann, blev inte maten lyckad också! Vi började med en röra gjord på Annacarins oefterlikneliga rökta fårfiol, finhackad och blandad med lika delar ädelost och turkisk yoghurt. Serverad med mitt ny­baka­de knaperknäcke och nedsköljd med ett glas av en utmärkt English Strong Bitter från Ängö kvartersbryggeri, som även den landat hos mig med hjälp av Annacarin. Mums!


Varmrätten gick inte heller den av för hackor: ugnsstekt rådjur med hasselbackspotatis, en helt un-der-bar rödvinssås (fast jag själv var kocken tillåter jag mig att säga det) och morotsjulienne. Och till detta en av herr K medförd flaska Amarone della Valpolicella Classico årgång 2007. Herreduminskapare, vilket vin ... *suckar lyckligt* Magnifico!

Efter det här var vi nästan för mätta, så min ”viliga” kladdkaka med vaniljglass fick anstå ända fram till tiotiden. Men då slank den ner utan besvär, med lite hjälp på traven av ett glas guatemalarom. Äckligt god även den ;o)

Sammanfattningsvis blev det en kväll utan egna raketer, innertaks­för­störande champagnekorkar eller övriga traditionella åthävor, men verk­ligt, verkligt avkopplande och trevlig på alla sätt och vis – och klart gemytligare än ifjol, när jag var helt solo i ”Rucklet”. Så, tja, vem vet vad 2012 bär med sig ...

***
En årssummering av bloggandet hör också till innan vi lägger 2011 till handlingarna, och så här ser resultatet ut den här gången:

71.022 sidor har blivit lästa av
... 10.878 helt unika läsare (varav c. 30 % är helt nya) och
... varje läsare stannar i medeltal 4 minuter och 6 sekunder hos mig.

Jag är minst lika glatt överraskad som ifjol :o) Fast min då uttalade önskning om att något fler åländska bloggläsare skulle tycka till om vad de får sig till livs har inte gått i uppfyllelse. Det är ju lite trist, men det blir kanske bättre i år?

Nu är det dags att ta itu med disken. Och sen behöver jag nog en pro­menad för att skaka ner all mat från igår. För tillfället känner jag mig som en anaconda som tryckt i sig en hel hjort. Uäk!

God fortsättning, allesammans!