Namsi-namsi!

HUVVA, VAD GOTT det är med en riktig gräddtårta ibland!

Gårdagens födelsedagstårta blev riktigt smaskens: lätt sock­er­kaks­bot­ten delad i tre, ett lager fyllning med mosade blåbär, ett annat med di­to hallon, rejält med vispgrädde runtom, och som pricken över i:et jord­gubbshalvor med ett skyddande lager gelead sockerlag fär­gad med lite saft från de tinade jordgubbarna, toppat med riven, mörk cho­klad.

Fyllningarna bestod av c. 2 dl av vardera sortens bär. De slarvigt mo­sa­de bären blandade jag med ungefär 1 dl turkisk yoghurt och sötade med 1 msk vaniljsocker.

Sockerlagen gjordes på 0,2 dl socker upplöst i 0,5 dl kokande vatten, och sedan tillsatte jag 1 blad gelatin, som först legat i blöt.

Mitt recept på en riktigt lätt och luftig tårtbottenkaka hittar du HÄR.

Flitig födelsedag

IGÅR, DAGEN FÖRE sin födelsedag, frågade lilla A om jag har ylle­garn hemma.
”Jovars, lite restgarner har jag nog”, svarade jag.
”Skulle du inte kunna sticka ett par sockor åt mig i så fall?” undrade hon.
Sagt och gjort, och det ser till och med ut som de hinner bli klara un­der födelsedagen.

Det är kanske inte mycket till present på fjortonårsdagen, men till­sam­mans med en liten slant är det vad mors magra plånbok förmår. Och så ska det bli tårta förstås, senare under dagen. Hembakad, med fyll­ning av blåbär och hallon, dekorerad med jordgubbar från egen skörd.



Jag hade förresten alldeles glömt bort hur kul det är att sticka sockor! Faktum är, att det är gräsligt länge sedan jag stickat något över­hu­vud­ta­get. De senaste åren har det mest blivit virkning. Det måste det bli ändring på!

Surrig tomhet

VAD KONSTIGT DET känns. Här snackar vi antiklimax, alltså. Nog för att jag varit lite trött på hela tant Solveig den sistlidna veckan, men nu när hon är ”borta” saknar jag henne redan :o/

Jag har i och för sig en liten envist surrande idé om en fortsättning på historien – ja, faktiskt! – men jag måste nog hämta andan några må­nader innnan jag kastar mig över en ny period med intensivt skri­vande.


Gud, vad jag avundas dem som kan sätta sig ner och skriva fängs­lan­de och korrekt så där rakt av ... För mig är det en oääändligt långsam process; vrida, vända, grunna och fundera, leta synonymer, hitta det där ordet som jag vet ska finnas, men som jag bara inte kan komma på just då, och så vidare. Jag känner mig som en labbråtta som håller på och krystar fram en elefant :oS

Men nu är alltså elefanten framklämd! Istället är det dags att grans­ka, granska och granska, för att så småningom se om något förlag tycker Solveig är tillräckligt kul för att förtjäna en utgivning.

Puh!

PS. En hel långtradare full med illröda hjärtan till Cici, denna helt okända men fantastiska kvinna, som offrat av sin tid för att granska och kommentera mitt manus! Det kommer nog en liten tackgåva så småningom, Cici ;o)

00:05:52

HAR MAN EN affärsrörelse innebär övergången till ett nytt år att man måste inventera. På sätt och vis ser jag min blogg som en affärs­rö­rel­se i miniatyr; en litterär sådan, om man så vill, och då är det kul med lite statistik!

Bokslutet för perioden 1.1-31.12.2010 ger vid handen att
... 46.405 sidor har blivit lästa av
... 3.567 helt unika läsare* och
... en läsare stannar i medeltal 5 minuter och 52 sekunder hos mig.

Oj!

Särskilt mycket gläder det mig att så många av er läser flera inlägg och inte bara det senaste. Men allra mest imponerad är jag ändå av den tid ni avsätter hos mig. För mig, som är marknadsförare i botten, betyder nästan 6 minuters uppmärksamhet per besök en enorm siffra!

Så tack, allesammans, för ett fint bloggår! Om jag skulle få önska nå­got inför 2011 – och det får jag ju, för det här är min blogg – så skul­le det vara att något fler av alla regelbundet återkommande be­sö­ka­re från Åland och övriga Finland åtminstone någon enstaka gång ville lämna en kommentar. Eftersom jag kan se att ni kommer tillbaka gång efter gång drar jag slutsatsen att ni tycker något. Det skulle därför vara trevligt att få veta vad ni tycker ;oD

Året som gick skrev jag 551 inlägg. Det är i mitt eget tycke lite för många. Ett om dagen, max, är min målsättning, men ibland är det svårt att hålla sig i skinnet. Vi får väl se om jag lyckas bättre det här året ...

---

* Med Googles analysverktyg avses med ”unik” att du, enskilda läsare, räknats bara en gång på hela året, och alltså inte som ett nytt, unikt besök varje enskild dag av året du hälsar på, vilket är fallet med de flesta andra statistikräknare (t.ex. Susnet).

Veckans Vanartiga Vers #38

I Amerikas stat Idaho
bor en tvättäkta blondie med go.
Var byxsnok blir fången
av dansen runt stången
och av spiror som själva Monroe

***
Denna limerick, och ytterligare 127 stycken, ingår i samlingen ”Limerickar att le åt”, som du kan ladda ner i sin helhet genom att klicka HÄR.

Tycker du att den här var kul och vill roa någon annan? Då är det bara att klicka på det lilla kuvertet med en pil på i slutet av inlägget och skicka iväg länken.