Ett hallelujaögonblick i hantverkets heliga namn

JAG HAR ALLTID avskytt att sticka flerfärgat med flera kulörer på gång på ett och samma varv. Riktigt helhjärtat, djupt känt och hittills oförändrat avskytt det, det är vad jag gjort.

Garnnystan hoptrasslade med varandra så till den grad att en gordisk knut ter sig som ett enkelt halvslag. Ojämnstora maskor, för lösa al­ternativt för tajta trådar på baksidan, fula garnbyten osv. Bara skit. Riktigt bara skit.

Ända tills igår! Då inträffade ett av livets fåtaliga hallelujaögonblick, när jag lärde mig ett helt nytt sätt att sticka flerfärgat. Med en färg i taget, utan garntrassel, ett oerhört jämnt och fint resultat och propert "lås­ta" trådar på avigsidan!

Första projektet blir ett par pulsvärmare av ylleblandgarn. Så här ser de ut just nu:

Men de är i sin nuvarande skepnad långt ifrån färdiga! Jag har en mas­sa idéer om hur de ska dekoreras för att bli mer personliga, lite mer konstnärliga. Pärlor? Mm ... kanske. Brodyr? Inte omöjligt! Fantasin får sätta gränsen :o)

Gudars, så inspirerande detta är!!

PS. Ett särskilt meddelande till G: krämen är den mest fantastiska man kan tänka sig och efter några kvällars smörjning känns mina gamla knastertassar mjuka som nykläckta bebisrumpor. Tack, min vän! :oD Har du förresten kollat din mejl på sistone..?

Men räcker det inte snart?!

DEN ÅRLIGA BESIKTNINGEN å de s.k. prickdagarna vid Ålands cent­ral­sjukhus är avklarad. Dessa två dagar är ett tillfälle då allmänheten ges möjlighet att komma och visa upp suspekta hudförändringar, som à la löpande band-principen påtittas av två dermatologer. Antingen bokar man tid själv eller så blir man, som jag, kallad.

Trots att jag sommaren 2007 plastikopererades för ett melanoma in situ (förstadium till elakartad hudcancer), sedan dess har ett öronblad på vänster sida som är något nummer mindre än det högra och per automatik ska kallas varje år, har det gått tre sedan sist.

Inför fjolåret hade jag nämligen ”fallit ur rullorna”, eftersom jag året därförinnan, fy mig, uteblivit från min förhandsbokade tid. En förarglig miss från min sida, eftersom jag råkade insjukna och hade annat att tänka på än mina prickar.

Detta till trots var dagens besök med andra ord en ren rutin­un­der­sök­ning och skulle inte innebära varken det ena eller det andra.

Ha! Jag glömde visst för en stund vem jag är, för visserligen ska det till att karvas ännu mer på mitt redan stympade öra. Måttet, som se­dan länge enligt mitt förmenande förefallit mer än rågat, hade syn­bar­ligen ståplats kvar för lite till: en ny pigmentering i operationsområdet.

Ärligt talat, mina vänner, nu tycker jag faktiskt att jag har fått min be­skärda del av ”smärta”. Skulle det inte vara dags snart för lite, lite ”fröjd” också ..? Det borde ju till och med någon som jag vara värd.

Fast det är klart, ett visst mått av fröjd är det förstås att antalet bib­ba­lån av ”60+ och singel” idag nådde 100-strecket. Det är stort! Och fara värt att det börjar blir dags att anmäla boken till BTJ, så att även svenska bibliotek får en chans att köpa in tanten ;o)

Ett piller, två piller, tre piller ...

DET ÄR SOM bekant ingen lätt sak att vara skraltig och inte blir det enklare av att man medicineras:

Thyroxin (sköldkörtelhormon) ska tas så tidigt som möjligt på mor­go­nen och på tom mage.

Doximycin (bredspektrumantibiotika) får inte tas med mjölkprodukter men bör tas med mat och rikligt med dryck, dock inte i liggande och inte direkt före sänggåendet. Kalciumpreparat får inte intas samtidigt, det måste gå minst fyra timmar före eller efter Doximycintabletten, och så bör man undvika direkt solexponering under behandlingen samt ett antal dygn efter densamma.

PRECOSA (frystorkad jästsvamp mot antibiotikadiarré) får inte tas med iskalla eller heta drycker.

Evista (mot osteoporos) har förvånansvärt nog inga begränsningar för hur det tas.

Calcichew D3 Forte (kalcium och D3-vitamin mot osteoporos) ska tas på kvällen och på så tom mage som möjligt.

C-vimin (C-vitamin mot brist på detsamma) kan i likhet med Evista tas när som helst under dagen.

Med allt detta i åtanke har jag försökt plocka ihop ett medicinschema, och det visar sig bli ett heltidsjobb att på föreskrivet sätt försöka ad­mi­nistrera intaget av samtliga preparat jag petar mig parallellt med anti­bio­tikabehandlingen. Resultatet blir baskemej en heltidssyssla:

07:30 Thyroxin.
08:00 Nån form av frukost utan mjölkprodukter + Doximycin.
09:00 PRECOSA, eftersom jag inte vill ta det preciis samtidigt som an­ti­biotikan.
12:00 Evista.
19:00 Nån form av mellanmål utan mjölkprodukter + Doximycin.
20:00 PRECOSA.
23:00 Calcichew D3 Forte på tom mage samt C-vimin.

Mobilens alarmfunktion får jobba på högtryck, annars skulle jag högst troligt missa flertalet pillertider.

***
Från hantverkssidan kan jag rapportera att min senaste triangulära sjal börjar närma sig färdigläget. Men en ”helfigursbild” blir det inte idag. Det finns trådar att fästa :o/

Ny dag, nya ”glädjeämnen”

TRE VECKOR TABLETTANTIBIOTIKA i november + 15 dagar i.v. anti­biotika de senaste veckorna + fr.o.m. idag 10 dagar med nytt bred­spek­trumantibiotika i tablettform – nog skulle det väl vara som själ­vas­te fan ändå om jag inte blir av med neuroborreliosen efter det?! All normal bak­te­rieflora lär det ju i vart fall vara bye-bye med, trots att jag i preventivt syfte kontinuerligt har ätit frystorkad jästsvamp i kap­sel­form.

Den finskspråkiga versionen av B-utlåtandet från min sväng hos Pet­rea i december har förresten anlänt, men är sedan förra veckan på återremiss, eftersom det fanns både det ena och det andra som tar­vade korrigering/komplettering. Sedan hela den här soppan sattes på kokning har det hunnit ackumulera en uppsjö journalanteckningar, och nog är det sen märkligt vilken oerhörd massa direkta felaktigheter de innehåller!

Irritationen hos den som ombeds korrigera är stor, men som en mild västanfläkt i jämförelse med den jag känner. Journalföringsfel har näm­ligen stor likhet med skvaller, som med tiden har den märk­liga förmågan att tillväxa från en dunig, liten fjäder tills man står där med en hel höns­gård. Har det en gång gjorts en felaktig anteckning hänger den med och kan, om det vill sig illa, ha en konkret, menlig inverkan på det bemötande eller den vård du får.

Tro mig på mitt ord. Jag har vid det här laget ett par kilo papper som bevisar detta och det kommer nya ”lustigheter” hela tiden, den se­nas­te uppdagade jag idag: en läkare, som jag väljer att inte namnge, påstår sig ha ordinerat mig Cipralex(!) under 2012. Samma stjärna har f.ö. också antecknat att jag ordinerats en annan behandling ur en viss läke­me­dels­grupp, men i sammanhanget högaktningsfullt glömt att pre­cisera vilket själva läkemedlet var respektive i vilken dosering det förskrevs.

I sagda läkemedelsgrupp finns i dagsläget summa sju (!) olika sub­stan­ser att välja på och varje substans finns sedan av X olika fabrikat, former och styrkor. Det kunde kanske varit av vikt att anteckna vilket av alla dessa jag fick?? Särskilt som jag inte tålde det. Rätta mig gärna om jag har fel, men det känns som aningen mer relevant information än vad min far, död sedan snart 40 år, hade för yrke, eller hur stor min bostad råkat vara vid ett givet tillfälle.

Vilka erfarenheter har ni av era journaler..?

Varför är jag inte förvånad?

 

JAHAJA, SÅ GICK det med den saken, med bara två av tre veckor av ceftriaxonbehandlingen avklarade. Enligt FASS drabbas c. 1 % av ur­ti­karia. Själv­fallet hör jag till den gruppen, vad annars?

*suck!*