Visningsproblem i Vista?

HOS MICKE & PETRA ikväll upptäckte vi att min blogg ser konstig ut på deras dator, i vilken de kör Windows Vista. Den högra, smala spalten ”halkar ner” så att den börjar först där huvudspalten slutar. Samma fenomen visade sig både i IE och Firefox. Är det några av er övriga bloggäster som märkt samma sak? Själv har jag WinXP, och i det operativsystemet ser allt helt okej ut.

Hantverksmarknad i stan

DET ÄR HANTVERKSMARKNAD i Sjökvarteret i Mariehamn idag och imorgon. I två, tre år har jag slagit mina lovar runt Bert Johans­sons ljuvliga, handsmidda metallföremål och idag blev det äntligen affär. Jag har med andra ord hemfallit åt shopping. Men kom i alla fall inte och säg att jag inte överväger mina köp noga och länge ;)

En väggkrok bidde det, för att hänga upp en oljelampa på intill ytter­dörren. Den här årstiden är det annars beckmörkt på min terrass – som även är huvudentré – och den tidigare lyktan avsedd för vanliga ljus räckte inte riktigt till.

Så levs livet i "Rucklet"

YES! SENT OMSIDER har regnet blåst sin kos och det har blivit lite kallare även här, ”ute i skären”. Vips slog julbarometern över lite mer mot högtryck och det finns till och med hopp om en torr luciakväll imorgon!

Några inlägg längre ner är det en besökare från hel­sing­fors­regio­nen som i en kommen­tar undrar varför jag ”samlar på saker”, och har fått för sig att jag är en gudsnådelig shoppare. Jag?! Samlare? Shoppare? Knappast. Det tycks vara på sin plats med ett klar­görande, om utifall att det är fler av er som lider av samma vanföreställning.

Att välja bort
Vad det handlar om är att jag valt att leva på mitt sätt. Det innebär bl.a. att jag inte lägger pengar på resor, tid­skrifts­pre­nume­ratio­ner, frisörbesök (bortsett en toppklippning/år), smink, kläder, teater, bio, ständiga inköp av kapitalvaror, färdigmat, lunch på sta’n osv. Men precis som alla andra behöver jag och mitt barn kläder på kroppen och saker till vårt hem, för att det ska vara ett hem och inte en öde väntsal.

Beg. är bra – eller bättre
I princip allt i min magra garderob är shoppat second hand, utom underkläderna. Att mitt husgeråd delvis består av designföremål bottnar i att jag fyndar på loppisar, i second hand-affärer eller på auktion. Varför omge sig med fula föremål till ett högt pris, när man för en oftast löjligt liten slant kan unna ögat bruksföremål som är både vackra och välgjorda?

Hemlagat för hela slanten
I mitt hus äter vi aldrig halvfabrikat; maten lagas från råvaror och vårt dagliga bröd bakar jag själv. Dessvärre är priset för när­pro­ducerat och ekologiskt oftast oöverkomligt för min begränsade budget,och det är en sak som bekymrar mig. Jag tycker inte om att av eko­no­mis­ka orsaker tvingas välja produkter som flugits in från andra sidan klotet, men det är en eftergift jag alltsom oftast är tvungen att göra.

Minimera mängden E:n
Min dotter har ända från födseln vuxit upp utan att påföras ett behov av snabba kolhydrater i form av godis, läsk och energi­drycker. Idag är hon så förnuftig, att hon själv känner att t.ex. tacochips utan smak­förstärkare är godare än potatis­varianten. För ja, det händer att vi unnar oss en påse majschips. Men dippen lagar vi själv av turkisk yoghurt – utan andra smakförstärkare än kryddor. Konstigt nog blir alltid halva påsen kvar, för utan E621 blir man mätt.


Summa summarum lever vi – och dessutom hyfsat gott – på en månatlig summa som skulle få andra att gråta av förtvivlan. Det handlar bara om att prioritera. Faktum är, att jag med tiden blivit så extremt bra på det, att jag allvarligt funderar på att skriva en bok. För handen på hjärtat, hur många singlar lyckas idag hålla sina utgifter för t.ex. mat och hygien under 200 euro per månad? Det gör jag, och då inbegriper det ändå en matfrisk ton­åring på halvtid. Det får bli dagens guldkant.

Här behövs ett klipp

DAGS FÖR ETT klipp! Denna morgon har jag slutligen ”ruttnat” på mitt närmare halvmeterlånga hår. Ja, egentligen inte på håret som sådant, utan mest på alla strån som återfinns överallt utom fastvuxna i skalpen; intrasslade i tandborsthuvudet, en masse i symbios med fibrerna i mina kläder och emellanåt – uäk! – ovanpå ostmackan. Kort sagt: nu får det räcka!

På dagens agenda står alltså ett samtal till frisören. Minst femton centimeter ska bort, för det är väl ungefär så länge sedan jag klippte mig senast. Och till alla er som hoppas på att ”kärringen” äntligen ska komma till skott och tillsätta färg vill jag bara säga: glöm det, detta kommer inte att ske. Varken nu eller senare. Grått är ju för tusan också en kulör! ;)

Dagens guldkant blir inte helt osökt: Vad tacksam jag är över att jag trots allt har ett hår att svära över. Det är inte alla förunnat, så jag borde inte klaga. Skäms på mig!

Fika hos Peter

OCH INTE TUSAN blev jag bjuden till balunsen i Blå Hallen heller. Lika bra att kränga långklänningen på loppis skulle jag tro, för innan jag får litteraturpriset har mina ”muskler” säkerligen hunnit närma sig jordens medelpunkt ännu mer. Håll med om att Newton och hans tyngdlag är ett elände!

Idag har jag varit och fikat hemma hos Peter. Vi har inte setts på en vecka, bara pratat i telefon, så det var skönt att se att allt verkar vara efter om­stän­dig­heter­na okej. Och helt i vanlig ordning är det bara att inse att man bör vara kärnfrisk för att kunna vara sjuk. Allra helst när det kommer till Folkpensionsanstalten och dess blanketthysteri. Tur att soc.skötaren Siv finns och kan hjälpa Peter med all pappersexercis.

Själv får jag sedan några år krupp bara jag ser myndighetens logotype. Jag börjar alltmer tro att det går att utveckla en allvarlig FPA-allergi, så det vete gudarna om jag numera är något att räkna med som handräckning. Väderkvarnarna som Don Quixote hade att slåss mot ter sig som rena barnleken i jämförelse.

Grattis, Zandra

... TILL NYA JOBBET som nöjesreporter på Aftonbladet! Du kommer att gå hur långt som helst, när du redan vid 22 hunnit med så himla mycket. Spark i baken och lycka till i Stockhholm.

Decemberregn

VEM HAR STULIT julstämningen?! I morse vaknade jag ännu en gång till smattret av ett muntert (?) decemberregn mot fönstren. Blir det inte kallare och åtminstone lite frost på marken snart, så hjälper det tammef-n inte ens om jag så tänder hundra ljuslyktor här hemma!

Det var då det ... (07-01-2009)

Jag förväntar mig inte ett halvmetertjockt täcke av fluffig nysnö, för det skulle väl vara ungefär likvärdigt med att fortfarande tro på tomten. Men lite frost, som gör världen vitare, det kan vi väl ändå få till jul??? Please..?

Om tre dagar är det lucia, och hur kul är det med ett stäm­nings­fullt luciatåg genom staden när detta måste genomföras i ösregn? Föga. Ärligt talat tycker jag det är dags att överväga en flyttning av hela julhelgen. Skjut fram den en månad eller två, för det är ungefär vid den tiden som vintern infinner sig. Om den gör det.


Idag är det tufft att komma på en guldkant, vill jag lova. Men ... det får väl bli att jag sparar en massa energi när utom­hus­tem­pe­ra­tu­ren inte går under nollstrecket. Bra för miljön och bra för min anorektiska plånbok :)

RECEPT > Vinglögg med kick

Här får ni receptet på kvällens glögg:

Mmm ... så gott!

0,5 liter vatten
2 bitar kanelstång
10-15 st kryddnejlikor
2 tsk kardemummakärnor
en bit ingefära
c. 1 tsk rivet citronskal

Koka vatten och kryddor på svag vär­me under lock i c. en halvtimme. Sila av. Lös upp en dryg dl socker i glögg­basen, häll på 75 cl billigt rödvin och hetta upp blandningen. Skvätta slutligen i c. 1 dl vodka och värm lite till.

Avnjuts gärna till pepparkakor med blåmögelost i sällskap av trevliga människor.

*glugg-glugg* ... glögg!

5,99 på Alko.

DAGS FÖR GLÖGG! När jag vaknade idag kände jag direkt att nu, nu är det banne mej dags för årets första riktiga glögg. Och då menar jag glögg, och inte någon färdigköpt blandning från Alko eller Systemet. Egenhändigt hopkokad rödvinsglögg ska det vara – eller vittvinsdito, som också kan vara riktigt god. Det blir både roligare och förmånligare än att låta sig tjusas av taktisk marknadsföring och ”årgångs­varianter”. En billig pava rödtjut för under sex euro är utmärkt som bas, och se’n kryddar man upp enligt egen smak. Så vad säger ni, Sonja och Nicke, när ska vi ta’t?


Och så var det dagens guldkant då. Hm ... Jo, nu vet jag! Eftersom en av mina svagheter är Marimekkos ”Tasaraita” t-skjortor – de där smalrandiga, ni vet – men jag ingalunda har råd att shoppa i Fina Affären, så är jag jätteglad över att lite då och då hitta sådana second hand. Vid det här laget har jag nog tio stycken (hälften långärmade för vinterbruk och resten med kort ärm) i min byrålåda, till ett totalpris lägre än nypriset för en.

LÄSTIPS Kyoto och fjärilarna av Lennart Ramberg

Kyoto och fjärilarna
av Lennart Ramberg

En het thriller om utsläppsrätter, växthusgaser och internationella affärer i kylslagen miljö.

Mitt betyg: ˜˜˜˜ (av 5 möjliga)

Fullt upp

OJ, VAD TIDENS sand rinner fort genom glaset ... Det börjar bli hög tid att fundera på vad min nästa krönika i Ålandstidningen ska handla om, eftersom den ska publiceras den 19.12. Och så borde jag vrida till lite fler FlowerPower-provstickor, och ta itu med

Provstickor av galvad stråltråd.

förberedelserna för ÅCA:s årliga teckningstävling, och koka ett par kilo torkade bönor, och tvätta alla golv, och ...

Ja, ni hör – idag är det en så’n där dag. Så jag får allt börja med att samla mig och avsätta en stund på prioritering. Tror faktiskt jag på stående fot – eller kanske snarare sittande rumpa – prioriterar bort golvtvätten helt och hållet. Jag blir ju ändå solo i ”Rucklet” över julen, så vad spelar det för roll om golven inte är kliniskt rena?

Bloggandet är faktiskt ett alldeles utmärkt sätt att samla tankarna, och samtidigt en form av mindfulnessövning. När man skriver något är man tvungen att vara närvarande i nuet, annars resul­terar det bara i en massa #@x/$¤? på skärmen. Och nu slipper jag ju släpa fram skurhink och mopp ;) Kanon!


Hur som helst och avslutningsvis: Dagens guldkant är i alla fall att jag sedan ett knappt år har ett riktigt kontors- och ateljéutrymme att jobba i, och slipper belamra bostadsdelen av ”Rucklet” med mitt arbete. Sannerligen guld värt!

Prioritera mera!

OCH SÅ ÄR det måndag igen, och en hel, mer eller mindre blank vecka ligger framför mig. ”Blank”, undrar säkert någon, ”har mänskan ingenting att göra?” Jotack, det har jag! Hur mycket som helst egentligen. Det har man om man är ensam morsa med renoveringshus. Men jag övar och övar på att sluta skriva armslånga listor över allt som är ogjort, och istället försöker jag fokusera på en eller ett par saker i taget. I allra bästa KBT-anda. Vissa dagar går det bättre, andra riktigt dåligt.

Varnande exempel!

En bra lärdom jag fått, är att i görligaste mån sålla. Vad är det som verkligen är viktigt att uträtta? Vad kan jag göra vid ett senare tillfälle? Och det klurigaste: är det här något som det til syvende og sidst är totalt onödigt att ta stress för?

Av den här anledningen blir dagens guldkant: jag börjar bli bättre på att strunta i inbillade förväntningar, för att istället lyssna till hur jag vill ha det. Hoppas jag lyckas överföra detta sunda sätt att hantera livet till min dotter, så hon aldrig blir en labbråtta som ändlöst springer i motionshjulet! Fortare och fortare, ända tills livet plötsligt är slut, och man inser att man ändå aldrig nådde fram.

"Surinam? E de en frukt..?"

DET HAR SINA fördelar att ha ett barn i mellanskolan! Nu har jag i rask takt fräschat upp mina kunskaper i geografi, och har i skrivande stund helkoll på länderna i samtliga världsdelar. Tänk, jag hade full­ständigt glömt att det finns ett land som heter Surinam – och att det ligger i Sydamerika. Hade någon frågat mig för en vecka sedan hade jag gissat på sydostasien :)

Samma sak med Brunei. Jag skulle säker­li­gen ha dragit till med mellanöstern nå­gon­stans. Och att huvudstaden i Moldavien heter Chisinau hade jag inte en susning om. Är det förresten någon av er som, utan att fuska, kan svara på vad hu­vud­sta­den i Montenegro heter?

Mellan varven har jag faktiskt varit fun­der­sam om huruvida jag någonsin lärt mig allt detta tidigare. Kanske lär­de vi oss bara Afrika, Europa och Finland på den tiden jag gick i sko­la? Så känns det i alla fall just nu.

Här finns en jättebra sajt att träna på: http://www.geografispelet.se, där man lätt som en plätt lär sig länder, huvudstäder och flaggor.

Grattis, Finland!

SJÄTTE DECEMBER ÄR det självständiga Finlands egen dag, och i år är det hela 92 år sedan Finland proklamerade sig självständigt 1917. GRATTIS FINLAND!

Under kvällen är det televiserad bal hos presi­dent Tarja Halonen i Helsingfors, lite i stil med Sveriges Nobelfest, och herre min gud vilken tur att jag inte är bjuden! Jag har i och för sig en långklänning – en kornblå relik från min brors bröllop – men det vete fåglarna om jag numera ryms i den ... Dessutom skulle jag inte ha råd att ta mig till och från huvudstaden, än mindre bekosta en övernattning där. Nej, det är sannerligen min smala lycka att Tarja glömde mig i år igen. För nog skulle det väl vara minst sagt skämmigt att måsta tacka nej till presidenten..?


Himlen utanför köksfönstret är stålgrå och det är regnsjukt. Dagens lilla guldkant är med andra ord: jag är inte tvungen att gå ut om jag inte vill. Därmed går mina sympatier till bl.a. de cykelburna brevbärare, som ska trampa runt i ruggvädret och dela ut söndagstidningar. En eloge till er! Vilka vardagshjältar/-hjältinnor ni är! Tack för att ni finns!