DÄR KOM DET, det tusende utlånet av boken, och det var på länsbiblioteket i Uppsala det hände :o)
Så jaha, det blir till att baka nu då. Och att försöka fatta att min lilla bok faktiskt blivit lånad via Elib så vansinnigt många gånger på i runda slängar åtta månader (lånen på Åland, i bokens tryckta form, är m.a.o. inte inräknade).
Ja, jösses ... Det här trodde jag aldrig jag skulle få uppleva.
Visar inlägg med etikett E-böcker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett E-böcker. Visa alla inlägg
fredag 22 augusti 2014
”Det tar sig!” sa amatörträdgårdsmästaren
DET BLEV EN kant av natursten runt den nygamla rabatten intill Glaspalatset. En rabatt som med tiden tydligen ökar i omfång. Det började rysligt anspråkslöst i juli ifjol, när jag blev tvungen att gräva upp en liten, liten yta för att ha någonstans att sätta några små bräkenplantor jag fick av väninnan S. Ett gäng hostor hamnade där samtidigt.
Nåja, runt en månad senare fick jag ett nytt grävryck och utökade området att omfatta Glashusets hela ena långsida. Så har det sett ut ända tills nu, när utrymmesbehovet ännu en gång gjorde sig påmint.
Min trädgård är definitivt ingen mönsterträdgård på något som helst vis, så jag tycker att den här typen av kantning passar ypperligt in i den något bohemiska och oplanerade stil den har. Om man nu alls kan prata om ”stil”.
Krukhortensiorna är nu planterade där, liksom en minimal azalea och de två blekrosa morsdagsrosor jag haft växande i en av pallkragarna. De sistnämnda visade sig nu när jag tog upp dem att bestå av fler plantor per kruka, vilket jag inte lade märke till när jag grävde ner dem i våras. Den ena av plantorna var egentligen fyra stycken!
***
Under veckoslutet blir det eventuellt lite bageriverksamhet här i ”Rucklet”. Jag har nämligen lovat mig själv att slå på stort och laga en riktigt smarrig citronmarängpaj de luxe när min romandebut, ”60+ och singel”, lånas som ljud- eller e-bok för 1.000:e gången. Ett enda lån till så är jag där :o)
Nåja, runt en månad senare fick jag ett nytt grävryck och utökade området att omfatta Glashusets hela ena långsida. Så har det sett ut ända tills nu, när utrymmesbehovet ännu en gång gjorde sig påmint.
Min trädgård är definitivt ingen mönsterträdgård på något som helst vis, så jag tycker att den här typen av kantning passar ypperligt in i den något bohemiska och oplanerade stil den har. Om man nu alls kan prata om ”stil”.
Krukhortensiorna är nu planterade där, liksom en minimal azalea och de två blekrosa morsdagsrosor jag haft växande i en av pallkragarna. De sistnämnda visade sig nu när jag tog upp dem att bestå av fler plantor per kruka, vilket jag inte lade märke till när jag grävde ner dem i våras. Den ena av plantorna var egentligen fyra stycken!
Under veckoslutet blir det eventuellt lite bageriverksamhet här i ”Rucklet”. Jag har nämligen lovat mig själv att slå på stort och laga en riktigt smarrig citronmarängpaj de luxe när min romandebut, ”60+ och singel”, lånas som ljud- eller e-bok för 1.000:e gången. Ett enda lån till så är jag där :o)
torsdag 10 april 2014
Boost för ett slokande självförtroende
PÅ VISSA OMRÅDEN har jag, precis som de allra flesta, ett alldeles excellent självförtroende. Det är liksom något av en självklarhet, när det gäller saker man vet med sig om att vara bra på. Men sedan finns det ju gott om annat, där man känner att man är ute på de välkända sju famnarna djupt vatten; t.ex. då man gör något för första gången och inte har en pastellblå aning om hur resultatet ska bli, hur det ska tas emot av andra.
Som när jag utan nämnvärd eftertanke inhandlade en hyfsad bordsmikrofon, ljudisolerade Lilla A:s sovrum så gott det gick, laddade ner ljudredigeringsprogrammet Audacity och glatt gav mig i kast med att läsa in ”60+ och singel” själv, väl medveten om hur illa jag alltid tyckt om min egen röst och utan någon som helst erfarenhet varken av inspelningsteknik eller ljudredigering.
Många, många timmars högläsande senare och efter ännu fler timmar framför det digitala redigeringsbordet var filerna äntligen klara och resten är historia. Den strömmande ljudboken har, till min häpnad, blivit en riktigt populär biblioteksbok och särskilt varm om hjärtat blir jag, romandebutanten och den glada inläsningsamatören, när för mig okända lyssnare har så här gott att säga om resultatet:
Tack, Kia! Kanske jag trots allt måste överväga att läsa in min senaste bok också, YOLO [man lever bara en gång], medan jag inväntar inspirationen att ta mig an Solveigs fortsatta öden och äventyr? YOLO som ljudbok fanns inte med i planerna, men jag är ju kvinna! Därmed har jag fullt mandat att ändra mig ;o)
Något tilltryck av 60+ som riktig bok fanns inte heller med i planerna, så det var ju lite synd att det förlagsavtal jag erbjöds inte var ett sådant man tackar ja till om man har hjärnan ansluten till resten av kroppen. Jag tror nämligen att tant Solveig hade hittat fram till många läsare den vägen. Nej, förresten, jag vet att hon hade gjort det! Det finns ju liksom kvitto på det, i och med hur väl e- och ljudboken gjort ifrån sig, helt utan förlagsmarknadsföring.
Men, va’ fan! ”Lätt fånget, lätt förgånget”, heter det ju. Jag får väl, som jag konstaterat tidigare, sälja filmrättigheterna istället. Hallå, Felix Herngren, varför hör du aldrig av dig?! Haha!
Som när jag utan nämnvärd eftertanke inhandlade en hyfsad bordsmikrofon, ljudisolerade Lilla A:s sovrum så gott det gick, laddade ner ljudredigeringsprogrammet Audacity och glatt gav mig i kast med att läsa in ”60+ och singel” själv, väl medveten om hur illa jag alltid tyckt om min egen röst och utan någon som helst erfarenhet varken av inspelningsteknik eller ljudredigering.
Många, många timmars högläsande senare och efter ännu fler timmar framför det digitala redigeringsbordet var filerna äntligen klara och resten är historia. Den strömmande ljudboken har, till min häpnad, blivit en riktigt populär biblioteksbok och särskilt varm om hjärtat blir jag, romandebutanten och den glada inläsningsamatören, när för mig okända lyssnare har så här gott att säga om resultatet:
Tack, Kia! Kanske jag trots allt måste överväga att läsa in min senaste bok också, YOLO [man lever bara en gång], medan jag inväntar inspirationen att ta mig an Solveigs fortsatta öden och äventyr? YOLO som ljudbok fanns inte med i planerna, men jag är ju kvinna! Därmed har jag fullt mandat att ändra mig ;o)
Något tilltryck av 60+ som riktig bok fanns inte heller med i planerna, så det var ju lite synd att det förlagsavtal jag erbjöds inte var ett sådant man tackar ja till om man har hjärnan ansluten till resten av kroppen. Jag tror nämligen att tant Solveig hade hittat fram till många läsare den vägen. Nej, förresten, jag vet att hon hade gjort det! Det finns ju liksom kvitto på det, i och med hur väl e- och ljudboken gjort ifrån sig, helt utan förlagsmarknadsföring.
Men, va’ fan! ”Lätt fånget, lätt förgånget”, heter det ju. Jag får väl, som jag konstaterat tidigare, sälja filmrättigheterna istället. Hallå, Felix Herngren, varför hör du aldrig av dig?! Haha!
torsdag 27 mars 2014
Rätt ska vara rätt, på olika sätt
BLAND DET BÄSTA man kan vara med om här i Livet är när trägen vinner och man tids nog kan glädja sig åt
Som igår, när jag på eftermiddagen fick ett samtal från landskapsregeringen. För ser ni, nu har den börjat ge resultat, min långa och envisa kamp för att någonstans få gehör för min upptäckt att FPA varken kan läsa innantill eller räkna som folk!
Slutsatsen – den något förvånande – måste därmed bli, att det är på Åland som republikens mesta hjärnkapacitet och högsta koncentration av laglydighet står att finna. En slutsats som ter sig väldigt självklar, eftersom responsen på det finländska fastlandet ända sedan slutet av 2011 varit lika med noll, medan det här tycks ta skruv per omgående.
Det ska bli högst intressant att se vad som sitter intrasslat i garnet när man väl börjar nysta i den här härvan, det måste jag säga!
***
Ett annat sätt att få rätt, är att avstå från att ingå avtal som inte är heltäckande. Det ter sig säkerligen i mångas ögon som urbota korkat av mig, att jag med berått mod – och dessutom tre gånger på raken – tackar nej till erbjudandet att få ”60+ och singel” utgiven ”på riktigt”. Men varför medvetet säga ja tack till ett avtal, som inte inbegriper alla områden som bör regleras för att undvika framtida tvister?
Så pass gammal i gamet är jag, att jag lärt mig att det i lägen som detta är mera rätt att avstå än att skriva på. Det man går miste om i gungintäkt har man i princip alltid igen på karusellen. Oräkneliga är dessutom exemplen på hur schweizerostliknande, juridiska dokument resulterat i långdragna processer och hårt nedsliten tandemalj. Better safe than sorry, säger man i den anglosaxiska världen. I couldn’t agree more! säger jag.
Och va’fan, Solveig är ju trots allt redan publicerad :o) Precis som nyaste boken.
Som igår, när jag på eftermiddagen fick ett samtal från landskapsregeringen. För ser ni, nu har den börjat ge resultat, min långa och envisa kamp för att någonstans få gehör för min upptäckt att FPA varken kan läsa innantill eller räkna som folk!
Slutsatsen – den något förvånande – måste därmed bli, att det är på Åland som republikens mesta hjärnkapacitet och högsta koncentration av laglydighet står att finna. En slutsats som ter sig väldigt självklar, eftersom responsen på det finländska fastlandet ända sedan slutet av 2011 varit lika med noll, medan det här tycks ta skruv per omgående.
Det ska bli högst intressant att se vad som sitter intrasslat i garnet när man väl börjar nysta i den här härvan, det måste jag säga!
Ett annat sätt att få rätt, är att avstå från att ingå avtal som inte är heltäckande. Det ter sig säkerligen i mångas ögon som urbota korkat av mig, att jag med berått mod – och dessutom tre gånger på raken – tackar nej till erbjudandet att få ”60+ och singel” utgiven ”på riktigt”. Men varför medvetet säga ja tack till ett avtal, som inte inbegriper alla områden som bör regleras för att undvika framtida tvister?
Så pass gammal i gamet är jag, att jag lärt mig att det i lägen som detta är mera rätt att avstå än att skriva på. Det man går miste om i gungintäkt har man i princip alltid igen på karusellen. Oräkneliga är dessutom exemplen på hur schweizerostliknande, juridiska dokument resulterat i långdragna processer och hårt nedsliten tandemalj. Better safe than sorry, säger man i den anglosaxiska världen. I couldn’t agree more! säger jag.
Och va’fan, Solveig är ju trots allt redan publicerad :o) Precis som nyaste boken.
tisdag 11 mars 2014
Det är mycket nu – Part Two
HÄR SITTER MAN då, och luskammar förlagsavtal före påskrift. Hade jag väl aldrig kunnat tro för någon månad sedan!
Och ni som eventuellt tänkt läsa ”60+ och singel” borde passa på med det snaraste. För om avtalet blir undertecknat försvinner nämligen den nuvarande e-boken från de digitala bibliotekshyllorna och ur on-linebokhandlarnas sortiment ett bra tag, tills den i så fall utkommer i sprillans nya kläder till hösten :o)
Och ni som eventuellt tänkt läsa ”60+ och singel” borde passa på med det snaraste. För om avtalet blir undertecknat försvinner nämligen den nuvarande e-boken från de digitala bibliotekshyllorna och ur on-linebokhandlarnas sortiment ett bra tag, tills den i så fall utkommer i sprillans nya kläder till hösten :o)
Under förutsättning att jag och förlaget kan enas om hur avtalet ska vara formulerat förstås. En annan är ju numera rätt bevandrad i det juridiska, så precis vad som helst skriver jag självfallet inte på.
fredag 7 mars 2014
Framsteg – eller åtminstone nå’t ditåt
SISTA PARET UT, sa jag redan en gång tidigare. Men så blev det ju inte. Det blev dom här istället, eftersom jag ville testa hur det blir med lövmönstret jag ritat:
Jag blev väl så där halvnöjd med prototypen, så jag har finslipat mönstret lite grann. Nästa par blir säkert bättre :o)
Vad som däremot inte blir bättre, det är skrynkelfaktorn på gamla kärringar. Jag fick mig tillsänd en sida från gårdagens Hufvudstadsbladet i digital form, och herremingudochallahögamakter, jag höll på att svimma när jag såg fotot! Vad hände med soft-filtret som fotografuschlingen lovade lägga på?! Han måste ha blandat ihop det med filtret ”Mer skärpa” ;o) Fast det är förstås trevligt med lite gratis reklam, så jag ska väl inte gnälla så där över hövan mycket.
Gnällig är jag nog ändå hållen som av murveln jag ondgjorde mig över häromdagen. Men det sk*ter jag ärligt talat i. Så länge ingen hörsammar mina allt ilsknare ”varningsrop” om att FPA inte följer vad regeringen stipulerat, så länge kommer jag att fortsätta mitt nojs. Och inte vet jag om det är sagda ”gnäll” som är orsaken, men idag har bloggen i alla fall haft visit från YLE:
Jag blev väl så där halvnöjd med prototypen, så jag har finslipat mönstret lite grann. Nästa par blir säkert bättre :o)
Vad som däremot inte blir bättre, det är skrynkelfaktorn på gamla kärringar. Jag fick mig tillsänd en sida från gårdagens Hufvudstadsbladet i digital form, och herremingudochallahögamakter, jag höll på att svimma när jag såg fotot! Vad hände med soft-filtret som fotografuschlingen lovade lägga på?! Han måste ha blandat ihop det med filtret ”Mer skärpa” ;o) Fast det är förstås trevligt med lite gratis reklam, så jag ska väl inte gnälla så där över hövan mycket.
Gnällig är jag nog ändå hållen som av murveln jag ondgjorde mig över häromdagen. Men det sk*ter jag ärligt talat i. Så länge ingen hörsammar mina allt ilsknare ”varningsrop” om att FPA inte följer vad regeringen stipulerat, så länge kommer jag att fortsätta mitt nojs. Och inte vet jag om det är sagda ”gnäll” som är orsaken, men idag har bloggen i alla fall haft visit från YLE:
tisdag 11 februari 2014
Tant Solveig hälsar och tackar
600
bibliotekslån av ”60+ och singel” kl. 22:56:34 idag, på bara 54 dagar.
Helt sanslöst, alltså!
Tack till alla från tant Solveig ♥
bibliotekslån av ”60+ och singel” kl. 22:56:34 idag, på bara 54 dagar.
Helt sanslöst, alltså!
Tack till alla från tant Solveig ♥
onsdag 5 februari 2014
Nyhetens behag
YES, BOX! JAG börjar äntligen få lite häng på hur det ska göras, det här med stickning av übermönstrade vantar. Då är det dags att ge sig i kast med egen mönsterkonstruktion, för att följa andras mönster har jag i allmänhet svårt för när jag väl förstått tekniken.
För att göra det liite lättare för mig, för jag är trots allt glad nybörjare, gjorde jag igår slag i saken och inhandlade en liten manick som jag saknat under hela mitt långa stickarliv: en varvräknare. På sätt och vis känns det som en överdriven lyx, för det går ju trots allt lika bra att hålla räkningen med penna och papper, men har man funderat på saken i 30-35 år är det kanske dags ..?
Medan garnet från den upprivna tröjan torkar ägnar jag mig f.n. åt att färdigställa en ny e-bok; en samlingsvolym, som kommer att innehålla en kortroman och tre noveller, upplockade från skrivbordslådan och avdammade. Arbetsnamnet är ”YOLO [man lever bara en gång]”, eftersom temat för samtliga berättelser är precis det.
YOLO är en förkortning som används flitigt i den virtuella världen och som står för You Only Live Once :o)
torsdag 30 januari 2014
Om att inte ge sig
ATT MIN ENA utbytbara sticka till långa rundstickan gick av har naturligtvis inte hindrat mig från att fortsätta på ett par tumvantar med mycket mönster. Det var bara att, med tandagnissel, ta fram strumpstickorna igen.
Som vanligt har jag valt färger som kanske känns lite oväntade i sammanhanget, för sådana här norska vantar brukar ju i allmänhet ha en ganska klassisk färgsättning. Men här blir det petroleumblått kombinerat med äppelgrönt och ljust isblå stjärnor runt muddarna.
Det blev ganska mycket stickat igår, för efter mejlkorrespondens med mina ”vänner” på Aktia Livförsäkring under förmiddagen kände jag mig tvungen att sitta ner, andas djupt och intensivt fokusera på något annat. Länge.
Detta erbarmliga försäkringsbolag har – trots ett nytt, vederhäftigt läkarutlåtande utfärdat explicit för den premiebefrielse som bråket handlar om, påbackat av ett lika vederhäftigt utlåtande från arbetspsykolog – ännu en gång avslagit min ansökan. Beskedet har jag t.v. inte fått per post, så jag känner inte till vilken anledning de nu hittat på för att neka, men den är garanterat lika grundlös som tidigare.
Och till dags dato har de inte svarat på frågan jag ställt sedan april 2013, om hur ett läkarutlåtande bör vara formulerat för att de ska godkänna det. Detta uteblivna svar på en enkel fråga kan inte ses som något annat än förslagen obstruktion, vilket resulterar i att intygsutfärdare och försäkringstagare famlar helt i blindo. Utlåtande efter utlåtande kan skickas in utan att man får till det, i och med att man inte får vetskap om hur de vill ha det.
Om det mot förmodan finns folk där ute som går i tankar att teckna någon form av försäkring hos Aktia eller Alandia Försäkringar, som är Aktias huvudman i det här fallet: TÄNK OM! Att vara försäkrad kostar dig multum och invaggar dig i en falsk trygghet. Den dag du är i behov av det du försäkrat dig för, då hittar de på egenhändigt hopsnickrade tolkningar av sina försäkringsvillkor, som trots att de läcker som ett såll gör att de kan blåsa dig på allt och lite till. För se, de har ju tolkningsföreträde, de små asen.
En sak ska min dotter få med sig som visdomsord på väg in i vuxenlivet, och det är rådet att aldrig, aldrig någonsin, låta sig luras att köpa någon som helst form av försäkringsskydd. Absolut inte mer än det man enligt lag är skyldig att ha, som t.ex. trafikförsäkring på en eventuell bil.
Som tur var sprängde de digitala varianterna av ”60+ och singel” 500-utlånsgränsen på Elib inatt, så det finns trots allt något att glädjas åt medan jag grunnar på vilken jurist jag ska kontakta, när det nu blivit dags att dra Aktia inför domstol för avtalsbrott och bedrägeri.
Som vanligt har jag valt färger som kanske känns lite oväntade i sammanhanget, för sådana här norska vantar brukar ju i allmänhet ha en ganska klassisk färgsättning. Men här blir det petroleumblått kombinerat med äppelgrönt och ljust isblå stjärnor runt muddarna.
Det blev ganska mycket stickat igår, för efter mejlkorrespondens med mina ”vänner” på Aktia Livförsäkring under förmiddagen kände jag mig tvungen att sitta ner, andas djupt och intensivt fokusera på något annat. Länge.
Detta erbarmliga försäkringsbolag har – trots ett nytt, vederhäftigt läkarutlåtande utfärdat explicit för den premiebefrielse som bråket handlar om, påbackat av ett lika vederhäftigt utlåtande från arbetspsykolog – ännu en gång avslagit min ansökan. Beskedet har jag t.v. inte fått per post, så jag känner inte till vilken anledning de nu hittat på för att neka, men den är garanterat lika grundlös som tidigare.
Och till dags dato har de inte svarat på frågan jag ställt sedan april 2013, om hur ett läkarutlåtande bör vara formulerat för att de ska godkänna det. Detta uteblivna svar på en enkel fråga kan inte ses som något annat än förslagen obstruktion, vilket resulterar i att intygsutfärdare och försäkringstagare famlar helt i blindo. Utlåtande efter utlåtande kan skickas in utan att man får till det, i och med att man inte får vetskap om hur de vill ha det.
Om det mot förmodan finns folk där ute som går i tankar att teckna någon form av försäkring hos Aktia eller Alandia Försäkringar, som är Aktias huvudman i det här fallet: TÄNK OM! Att vara försäkrad kostar dig multum och invaggar dig i en falsk trygghet. Den dag du är i behov av det du försäkrat dig för, då hittar de på egenhändigt hopsnickrade tolkningar av sina försäkringsvillkor, som trots att de läcker som ett såll gör att de kan blåsa dig på allt och lite till. För se, de har ju tolkningsföreträde, de små asen.
En sak ska min dotter få med sig som visdomsord på väg in i vuxenlivet, och det är rådet att aldrig, aldrig någonsin, låta sig luras att köpa någon som helst form av försäkringsskydd. Absolut inte mer än det man enligt lag är skyldig att ha, som t.ex. trafikförsäkring på en eventuell bil.
Som tur var sprängde de digitala varianterna av ”60+ och singel” 500-utlånsgränsen på Elib inatt, så det finns trots allt något att glädjas åt medan jag grunnar på vilken jurist jag ska kontakta, när det nu blivit dags att dra Aktia inför domstol för avtalsbrott och bedrägeri.
onsdag 15 januari 2014
”Jäsa för själen”
MÄNGDEN BRÖDBAK UNDER det gångna året har inte varit något att skryta med, trots att jag vet få saker som är så avkopplande för en orolig själ som att baka eget bröd.
Så med den rådande villervallan runt Lilla A:s tänkta utbytesår i kombination med en frustration som börjar anta ett bibliskt format pga mannen som kallar sig hennes far, ett omfattande överklagande (vilket i ordningen?) till Försäkringsdomstolen under författande och en hoper andra administrativa knutar av gordisk karaktär kände jag igår, att nu jädrar i min lilla låda var det hög tid att knåda några ”viliga” degar, om jag inte tänker spendera resten av min levnad med att sy postsäckar på någon anstalt för kriminella kvinns!
Sagt och gjort. Det blev två rejäla bröd, hopkomna av vad som fanns i skafferiet. Förutom vetemjöl fick torkade nypon, lite russin och gojibär grovmalda i kaffekvarnen plus någon matsked torkade nässlor åka i, tillsammans med en deciliter rågsikt, en skvätt olivolja och gott havssalt. Degarna stod på kalljäsning mer än sex timmar och själva gräddningen blev snudd på nattarbete. Men o, du milde, så gott!
Gott var det också i morse, att konstatera att MP3-versionen av ”60+” sedan igår klättrat upp på 24:e plats hos Elib. Och än gladare blev jag när jag under dagen upptäckte det här. Kanske finns det ändå något bland allt jag gör som inte är bara sk*t?
Så med den rådande villervallan runt Lilla A:s tänkta utbytesår i kombination med en frustration som börjar anta ett bibliskt format pga mannen som kallar sig hennes far, ett omfattande överklagande (vilket i ordningen?) till Försäkringsdomstolen under författande och en hoper andra administrativa knutar av gordisk karaktär kände jag igår, att nu jädrar i min lilla låda var det hög tid att knåda några ”viliga” degar, om jag inte tänker spendera resten av min levnad med att sy postsäckar på någon anstalt för kriminella kvinns!
Sagt och gjort. Det blev två rejäla bröd, hopkomna av vad som fanns i skafferiet. Förutom vetemjöl fick torkade nypon, lite russin och gojibär grovmalda i kaffekvarnen plus någon matsked torkade nässlor åka i, tillsammans med en deciliter rågsikt, en skvätt olivolja och gott havssalt. Degarna stod på kalljäsning mer än sex timmar och själva gräddningen blev snudd på nattarbete. Men o, du milde, så gott!
Gott var det också i morse, att konstatera att MP3-versionen av ”60+” sedan igår klättrat upp på 24:e plats hos Elib. Och än gladare blev jag när jag under dagen upptäckte det här. Kanske finns det ändå något bland allt jag gör som inte är bara sk*t?
måndag 13 januari 2014
Men det här är ju inte kloooooookt!
MINDRE ÄN EN vecka efter att ljudboken aktiverades hos Elib?! Jag tror jag svimmar ...
Och som grädde på moset: bland f.n. 2.777 e-boksromaner har den varianten av ”60+” nu puffats upp till plats 114. Eftersom man lika snabbt kan halka långväga ner på listan är det lika bra att glädja sig enormt den korta stund det varar :o)
Och som grädde på moset: bland f.n. 2.777 e-boksromaner har den varianten av ”60+” nu puffats upp till plats 114. Eftersom man lika snabbt kan halka långväga ner på listan är det lika bra att glädja sig enormt den korta stund det varar :o)
söndag 12 januari 2014
För den som sitter och ondgör sig och tänker illvilliga tankar
JAG HAR FÅTT antydningar om, att det är märkligt att jag, som de facto framlever mina dagar på en inkomst som understiger vad som betraktas som existensminimum i Finland, har en dotter som ska få ge sig iväg på ett år som utbytesstudent någonstans i Europa. Det borde ju vara en ekonomisk omöjlighet enligt somliga förståsigpåare.
Jovisst, om det var så att jag skulle bekosta det hela själv, då stämmer det utan tvekan. Men nu är det inte så, och det är inte ens spikat att flickan får åka förrän jag är säker på att finansieringen går att ordna.
Ha en skön söndag! Själv stickar jag vantar, för nu har vintern plötsligt kommit till ön :o)
Jovisst, om det var så att jag skulle bekosta det hela själv, då stämmer det utan tvekan. Men nu är det inte så, och det är inte ens spikat att flickan får åka förrän jag är säker på att finansieringen går att ordna.
- En del av de nödvändiga slantarna kommer från barnbidraget, som jag med blod, svett, tårar och j**ligt mycket uppfinningsrikedom lyckats spara under ett antal månader; pengar som egentligen varit öronmärkta för delfinansiering av ett körkort åt flickebarnet.
- En del är mina egna pensionspengar, som jag hellre avsätter på det här, eftersom jag inte ens vet om jag kommer att leva så länge att jag får någon glädje av dem själv.
- En del är resultatet av Lilla A:s egen sparsamhet och sommarjobb för en usel lön.
- En del hoppas vi kunna tigga oss till i form av sponsorering från välvilliga företag och organisationer, som tycker att det är värt att på det här viset belöna en gymnasieelev som tar skolan på största allvar och befinner sig i Topp 10 %-skiktet på sin årskurs.
- Och till slut: en del kommer att bestå av den ynkliga peng, som är den ersättning jag som författare får för att jag gjort mina böcker, såväl e-böcker som ljudbok, tillgängliga för digital utlåning.
Så känner du att du vill sponsorera att Lilla A:s dröm om ett utlandsår blir verklighet kan du faktiskt göra det helt utan kostnad för dig. Det är bara att låna* så många av mina digitala biblioteksböcker du vill, och det fina i kråksången är: du behöver inte ens läsa/lyssna om du inte vill, det räcker med att låna.
Lilla A tackar å det allra varmaste!
*) och det går bra på Åland, i Sverige, Finland och på Island
Lilla A tackar å det allra varmaste!
*) och det går bra på Åland, i Sverige, Finland och på Island
Ha en skön söndag! Själv stickar jag vantar, för nu har vintern plötsligt kommit till ön :o)
torsdag 9 januari 2014
Vantagrant
DET HAR BLIVIT några par vantar på sistone, och alla fick jag inte ens med på bild! Ett par har Lilla A fått i julklapp och två par andra är nerpackade i en av mina Etsylådor, som jag inte iddes rota igenom för att göra den här plåtningen – och än finns det garn kvar av mitt lovikkafynd häromsistens.
Nu kan jag sent om sider visa en bild, för efter tre dagars knölande med Chrome fick jag tipset att byta till Firefox istället, där det inte är några som helst problem att lägga upp bilder på bloggen. Visst är det ”kul”, att Googles egen webbläsare inte funkar för Googles egen bloggapplikation ..?
Så när jag nu faktiskt är up and going igen, så kommer det bild också på Lilla A:s födelsedagstårta från i tisdags. Chokladkaksbotten med ett lager vaniljkräm och ett annat med mosade jordgubbar blandade med kvarg (Kesella for you Swedes) och lite socker. Asgott!
Samtidigt uppfann jag en ny sorts glutenfritt godis, lite i misstag. Ursprungsplanen var, att göra en tårtfyllning med creme fraiche, kokosmjöl (ja, mjöl, inte mjölk) och socker. Men jag rörde i tankspriddheten i lite väl mycket mjöl, så det blev mera en deg än fyllning.
Hm, tänkte jag, vad göra? Så jag rullade ut längder, som jag skar i bitar, som jag rullade till små bollar. Sen tempererade jag lite 70 %-ig choklad och doppade bollarna i den. Nästa gång ska jag tillsätta några droppar arraksessens, men glutenintoleranta väninnan P påstod att det var gott även i prototyputförandet.
Och bland Elib:s drygt 2.700 publicerade e-boksromaner har ”60+ och singel” idag klättrat upp till plats 124. Fatta hur förvånad jag är! :o)
Nu kan jag sent om sider visa en bild, för efter tre dagars knölande med Chrome fick jag tipset att byta till Firefox istället, där det inte är några som helst problem att lägga upp bilder på bloggen. Visst är det ”kul”, att Googles egen webbläsare inte funkar för Googles egen bloggapplikation ..?
Så när jag nu faktiskt är up and going igen, så kommer det bild också på Lilla A:s födelsedagstårta från i tisdags. Chokladkaksbotten med ett lager vaniljkräm och ett annat med mosade jordgubbar blandade med kvarg (Kesella for you Swedes) och lite socker. Asgott!
Samtidigt uppfann jag en ny sorts glutenfritt godis, lite i misstag. Ursprungsplanen var, att göra en tårtfyllning med creme fraiche, kokosmjöl (ja, mjöl, inte mjölk) och socker. Men jag rörde i tankspriddheten i lite väl mycket mjöl, så det blev mera en deg än fyllning.
Hm, tänkte jag, vad göra? Så jag rullade ut längder, som jag skar i bitar, som jag rullade till små bollar. Sen tempererade jag lite 70 %-ig choklad och doppade bollarna i den. Nästa gång ska jag tillsätta några droppar arraksessens, men glutenintoleranta väninnan P påstod att det var gott även i prototyputförandet.
Och bland Elib:s drygt 2.700 publicerade e-boksromaner har ”60+ och singel” idag klättrat upp till plats 124. Fatta hur förvånad jag är! :o)
tisdag 7 januari 2014
”Skit händer”
JAG HADE TÄNKT blogga lite idag, men det tycker inte Google att vi ska få göra. I alla fall inte med foton i inläggen och inte ända sedan igår morse.
Om jag försöker infoga en bild dyker det upp en pop-up-ruta med Googlelogon och den hurtiga uppmaningen – på svenska, faktiskt – att logga in för att få åtkomst till onlinelagringsutrymmet.
Klickar jag i den rutan på ”logga in” öppnas visserligen en ny pop-up-ruta där det går att skriva in sitt lösenord en gång till, men den som därefter dyker upp är helt blank. Sen händer ingenting mer. Och inte går det att blogga bilden från Picasa heller, dit det för all del utan problem går att ladda upp foton.
Så det blir inget idag. Ja, åtminstone inte det jag tänkt blogga om. Nåväl, lika bra är väl det, för jag borde ändå per omgående ta itu med att tillverka Lilla A:s sjuttonårsdagstårta, så att den hinner safta till sig till eftermiddagkaffet :o)
PS. Av dagsnoteringen om 164 e-bokslån av ”60+ och singel” sedan 19 december noterar jag, att inte ett enda gjorts på ett finlandssvenskt bibliotek, vilket är en smula förvånande. Det tycker jag, eftersom bloggen har ett stort antal läsare från den gruppen.
Vad som också är lite lustigt är, att den största gruppen bland lån gjorda i Sverige, drygt 13 %, är i norrländska bibliotek. Beror det på det eviga mörkret i dessa trakter den här årstiden eller att norrlänningar är mer humoristiska än övriga svenskar – eller har mina norrländska bloggbekanta helt enkelt ägnat sig åt marknadsföring så det står härliga till..?
Om jag försöker infoga en bild dyker det upp en pop-up-ruta med Googlelogon och den hurtiga uppmaningen – på svenska, faktiskt – att logga in för att få åtkomst till onlinelagringsutrymmet.
Klickar jag i den rutan på ”logga in” öppnas visserligen en ny pop-up-ruta där det går att skriva in sitt lösenord en gång till, men den som därefter dyker upp är helt blank. Sen händer ingenting mer. Och inte går det att blogga bilden från Picasa heller, dit det för all del utan problem går att ladda upp foton.
Så det blir inget idag. Ja, åtminstone inte det jag tänkt blogga om. Nåväl, lika bra är väl det, för jag borde ändå per omgående ta itu med att tillverka Lilla A:s sjuttonårsdagstårta, så att den hinner safta till sig till eftermiddagkaffet :o)
PS. Av dagsnoteringen om 164 e-bokslån av ”60+ och singel” sedan 19 december noterar jag, att inte ett enda gjorts på ett finlandssvenskt bibliotek, vilket är en smula förvånande. Det tycker jag, eftersom bloggen har ett stort antal läsare från den gruppen.
Vad som också är lite lustigt är, att den största gruppen bland lån gjorda i Sverige, drygt 13 %, är i norrländska bibliotek. Beror det på det eviga mörkret i dessa trakter den här årstiden eller att norrlänningar är mer humoristiska än övriga svenskar – eller har mina norrländska bloggbekanta helt enkelt ägnat sig åt marknadsföring så det står härliga till..?
tisdag 31 december 2013
På sista versen
2013 SJUNGER PÅ sista versen, så vad är väl lämpligare än att visa hur man kan göra när ett nystan lovikkagarn sjunger på densamma? Se här, mitt nyfunna knep för att skarva lovikkagarn: man ruggar upp ändorna på de garntåtar man vill skarva med varandra och sedan nålfiltar man helt enkelt ihop dem. Det blir en stadig, i princip osynlig skarv och – det finaste i kråkalåten – man slipper trådar att fästa.
Imorgon skriver vi 2014, om man nu för ovanlighetens skull lyckas programmera om hjärnkontoret att faktiskt göra det innan ett kvartal hunnit passera.
Imorgon är det dags att checka upp hur det nya årets kurvor för det allmänna bostadsbidraget i Finland beter sig för att få se om laglighetsövervakare och statliga tjänstemän tagit sig i kragen och börjat följa rikets lagstiftning.
Imorgon är det också släpp av min lilla fackbok från 2007, ”Ett band för vänskapen”, som e-bok hos Elib, och den 6:e släpps ”60+ och singel” som ljudbok. Så här i årets sista, skälvande timmar gläder det mig att den senare – sura gubbens gallspya till trots – efter mindre än två veckor glidit upp på en hedervärd 160:e plats bland utlånade e-boksromaner. Kanhända folk är redo för lite lättsam underhållning som motvikt till uppsjön av deckare ..?
Med detta tackar jag för mig för det här året. Och ett särskilt tack till Monica, Nina och Susie, vars välvilliga recensioner av Solveigs eskapader säkerligen bidragit till andras intresse.
Så gott slut på er allesammans, ingen nämnd och ingen glömd, och låt oss hoppas att det stundande nya året blir ett riktigt gott sådant!
Imorgon skriver vi 2014, om man nu för ovanlighetens skull lyckas programmera om hjärnkontoret att faktiskt göra det innan ett kvartal hunnit passera.
Imorgon är det dags att checka upp hur det nya årets kurvor för det allmänna bostadsbidraget i Finland beter sig för att få se om laglighetsövervakare och statliga tjänstemän tagit sig i kragen och börjat följa rikets lagstiftning.
Imorgon är det också släpp av min lilla fackbok från 2007, ”Ett band för vänskapen”, som e-bok hos Elib, och den 6:e släpps ”60+ och singel” som ljudbok. Så här i årets sista, skälvande timmar gläder det mig att den senare – sura gubbens gallspya till trots – efter mindre än två veckor glidit upp på en hedervärd 160:e plats bland utlånade e-boksromaner. Kanhända folk är redo för lite lättsam underhållning som motvikt till uppsjön av deckare ..?
Med detta tackar jag för mig för det här året. Och ett särskilt tack till Monica, Nina och Susie, vars välvilliga recensioner av Solveigs eskapader säkerligen bidragit till andras intresse.
Så gott slut på er allesammans, ingen nämnd och ingen glömd, och låt oss hoppas att det stundande nya året blir ett riktigt gott sådant!
lördag 28 december 2013
Smaken är som baken
Låt mig gissa ... En humorbefriad, kvasiintellektuell man ”i sina bästa år”, med impotensproblem och dålig framgång hos det motsatta könet? Get a life, killen! Du tillhör ändå inte målgruppen.
Skämt åsido, så har jag ingenting emot kritik, men jag föredrar en sådan som är av den konstruktiva modellen. Sen bör man ju också vara införstådd med vad en recension är.
torsdag 26 december 2013
Det var det det
TITTA EN SÅ fin muffinspanna i gladrosa silikon Lilla A gav mig i julklapp! Fast jag undrar om den kom med en liten baktanke – haha! – i och med att hennes födelsedag infaller om mindre än två veckor? Nå, strunt samma, för jag, den borna köksattiraljsfetischisten, kommer att ha mycket glädje av den framöver.
Men Lilla A får förlåta, för den roligaste julklappen är trots allt att så många tycks hitta min bok i floden av e-böcker man kan låna via Elib. Hela 137 stycken utlån på en vecka! Det är ju inte klokt!! Men kul. Skitkul.
Skulle det ovanpå det här visa sig att FPA fr.o.m. 1.1.2014 i all tysthet börjar beräkna de finländska bostadsbidragen i enlighet med vad som stipuleras i den årligen utgivna förordningen, ja, då skulle jag känna mig riktigt nöjd med Livet :o)
Meanwhile – och i spänd förväntan på detta eventuella under – fortsätter jag att göra slut på garnrester. Två par vantar har det blivit under julen och nu ska jag ta ett djupt tag i garnlådan och se vad nästa projekt ska bli. Fast en promenad måste det också bli under dagen, en riktigt lång en.
God fortsättning på er allesammans!
Men Lilla A får förlåta, för den roligaste julklappen är trots allt att så många tycks hitta min bok i floden av e-böcker man kan låna via Elib. Hela 137 stycken utlån på en vecka! Det är ju inte klokt!! Men kul. Skitkul.
Skulle det ovanpå det här visa sig att FPA fr.o.m. 1.1.2014 i all tysthet börjar beräkna de finländska bostadsbidragen i enlighet med vad som stipuleras i den årligen utgivna förordningen, ja, då skulle jag känna mig riktigt nöjd med Livet :o)
Meanwhile – och i spänd förväntan på detta eventuella under – fortsätter jag att göra slut på garnrester. Två par vantar har det blivit under julen och nu ska jag ta ett djupt tag i garnlådan och se vad nästa projekt ska bli. Fast en promenad måste det också bli under dagen, en riktigt lång en.
God fortsättning på er allesammans!
fredag 20 december 2013
Det tar sig på slutrakan
2013 HAR VARIT ett besvärligt år på många sätt och vis, men nu, precis på sluttampen, verkar det som flytförmågan ökar. Igår fick vi äntligen, efter en dryg månad av pirrig ovisshet, det efterlängtade beskedet: Lilla A har antagits som en av finländska Rotarys utbytesstudenter för läsåret 2014-15.
Vart det bär av är ännu öppet, men stort grattis till ungen min! Det kommer att bli ett år som ger henne massor med erfarenheter och minnen för livet, oavsett om det blir Italien, Frankrike eller Spanien :o)
Sen måste jag tillstå, att det känns mycket konstigt att fr.o.m. idag se sin egen bok till försäljning hos Adlibris, CDON m.fl. Lite overkligt, för att uttrycka det i små bokstäver. Och att det dessutom bara rasslar in bibliotekslån via Elib är minst lika fascinerande. Min bok ..? *ruskar på huvudet*
Ikväll tror jag tammetusan jag ska fira både det ena och det andra med att tillåta mig ett glas rött, oberoende om det erbjuds sällskap till detta eller ej.
Trevlig helg!
Vart det bär av är ännu öppet, men stort grattis till ungen min! Det kommer att bli ett år som ger henne massor med erfarenheter och minnen för livet, oavsett om det blir Italien, Frankrike eller Spanien :o)
Sen måste jag tillstå, att det känns mycket konstigt att fr.o.m. idag se sin egen bok till försäljning hos Adlibris, CDON m.fl. Lite overkligt, för att uttrycka det i små bokstäver. Och att det dessutom bara rasslar in bibliotekslån via Elib är minst lika fascinerande. Min bok ..? *ruskar på huvudet*
Ikväll tror jag tammetusan jag ska fira både det ena och det andra med att tillåta mig ett glas rött, oberoende om det erbjuds sällskap till detta eller ej.
Trevlig helg!
torsdag 19 december 2013
Oj, va’ skoj!!
EFTER EN DEL bök: ”60+ och singel” är nu tillgänglig för lån som e-bok i alla bibliotek som är anslutna till Elib, f.n. i Sverige, Finland och på Island. Klicka på bilden för att kolla om just ditt bibliotek finns med bland dessa. Och vet ni vad! Tre lån gjordes redan inom loppet av en kvart :o)
Imorgon släpps den för distribution till återförsäljare.
Ljudboken kommer också att finnas, men pga Elib:s produktionsteknik dröjer det till v. 2/2014.
Imorgon släpps den för distribution till återförsäljare.
Ljudboken kommer också att finnas, men pga Elib:s produktionsteknik dröjer det till v. 2/2014.
tisdag 10 juli 2012
Boksläpp: 60+ och singel
[ALLA MINA UTGIVNA BÖCKER]
  PROVLÄS! Bandtyp: häftad Format: storpocket Språk: svenska Utgiven: 2012 Antal sidor: 276 Vikt i gram: 374 1:a upplagan: 60 ex (SLUT) ISBN13: 9789529309283 | 60+ och singel av Nina Backlund  BESKRIVNING: ”Om man skulle dela in kvinnobröst i viktklasser kan jag utan överdrift säga att jag redan i puberteten hade vägt in som weltervikt. Och idag snackar vi tungvikt, eller rentav supertungvikt. På den nivån är det inte längre byst, det är pattar. Det lärde grabbarna mig redan i småskolan.” 60+ och singel är en hejdlös och huvudlös berättelse i god Paasilinnaanda om Solveig, 60+, som kastar loss från tryggheten och tristessen i ett långt liv som arbetsnarkoman för att segla ut i det okända med målet att finna kärlek för en mogen kvinna. Solveig är mormorgenerationens svar på Bridget Jones. Lika pigg på äventyr som hon, men med den luttrade kvinnans syn på tillvaron och med en stor portion humor. RECENSIONER: |
Du kan välja mellan cd-skiva i MP3-format eller att ladda ner MP3-boken direkt till din dator. Cd-skivan kostar lika mycket som den den tryckta boken gjorde, dvs 20,50 € på Åland (varav momsen är 24 % och inte 10 % som på tryckta böcker) och 14,35 € (skattefritt) för övriga. Denna, liksom den nedladdningsbara varianten, köper du i min Etsybutik. Priset för den nedladdningsbara MP3-boken är 12,50 €.
Provlyssna kan du göra HÄR.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
