Idag kör vi gårdsloppis

IDAG ÄR DET loppis på gång! Jag har rivit och röjt bland mina till­hörigheter och lyckats plocka ihop fem fulla Chiquitalådor med böcker, glas, husgeråd och diverse. Med åren känner jag ett större och större tryck av alla dessa saker man trott sig behöva, men sakta men säkert kommer jag att lyckas i mitt uppsåt att minimera antalet tillhörigheter. Och lika fascinerad är jag varje gång över vad ANDRA är beredda att köpa.

Den märkligaste försäljning jag hittills gjort är en påbörjad flaska med myggolja från 1960-talet. Ja, den var ju ursprungligen inte min, utan fanns bland kvarlåtenskapen efter min mamma, som dog lagom till jul 2005.

Hoppas jag lyckas bli av med en del också idag. Det betyder i så fall en lindring för själen och ett par slantar i den anorektiska spargrisen.

Handgjorda etiketter & A:s nya skrivplats

UJ, VILKEN DAG det har varit ... Den började för mig okristligt tidigt och i svältens tecken, eftersom jag skulle på koll av kolesterolet, vil­ket innebär nix mat efter 20.00 kvällen före och inget att dricka efter midnatt. Hemska saker! Och en rätt märklig psykologisk mekanism, att jag en sån här gång blir sååå hungrig på morgonen, när jag i nor­mala fall sällan äter något före 10.

Sen fortsatte det med rus-rus till sjukhusets barnpoliklinik för att häm­ta upp ett recept och lika badaboom vidare till första träffen med fy­sio­terapeuten, som ska försöka göra människa av mig igen. Ett riktigt rekorderligt fruntimmer, förresten, som på fem ynka minuter hajade att det jag har problem med inte är något vi löser med lite knådning av muskler i nacke och axlar. Nejminsann, här ska det bli stenhård träning av avslappning och uppbyggnad av muskelstyrkan i te­ra­pi­bassäng! Jag finner inga ord för att beskriva den tacksamhet jag känner över att äntligen, efter över tio års elände, äntligen verkar ha nått fram.

Nåväl, sedan fortsatte det med flås-flås hem till ”Rucklet”, där hett efterlängtade Knut lovat infinna sig för att åtgärda det som ett såll läckande nya taket av korrugerad plåt under altanen. Knappt hade jag hunnit innanför tröskeln när så sotaren ringer och meddelar att han tänker dyka upp - bara fyra månader för sent, men dock.

Dagen har m.a.o. fallit i småbitar och man kan lugnt säga att för min egen del bidde det snudd på ingenting. Fast lite smått plock till Etsy hann jag ju förstås med. Bl.a. de här små etiketterna:

Jo, sen måste jag också visa hur slutresultat blev i dotterns nya skrivhörna under loftsängen, med mitt ommålade databord, ny men beg. skrivbordslampa och en HELMER rullhurts från farbror Ingvars diversehandel. Observera att det inte är mamma som städat! Tjejen börjar bli stor ...

Japansk bokbindning & platta stjärnor

USCH, IDAG REGNAR det igen :( Hösten har verkligen kommit med en intensitet som gör mig trött. Ser med fasa fram mot den evig­hets­långa, stadigt mörknande transportsträckan fram till nästa vår.

Snurret i huvudet till trots (Diagnosen blev ”spänningshuvudvärk”, trots att jag INTE har någon huvudvärk. Hm?) fick jag igår hela huset dammsuget och en hel del annat hushållsbestyr åtgärdat. Den här gången hade jag en gigantisk tröskel att ta mig över innan jag lyck­ades haka tummen ur ändan. Även om jag är näst intill pedantisk av naturen formligen AVSKYR jag att städa. Det känns liksom så me­nings­löst. I samma takt som Ergospacern sörplar i sig dammråttorna föds det ju helt nya kullar i mitt kölvatten, så what's the point..?

På hantverkssidan har jag under de senaste dagarna bl.a. pro­du­ce­rat två helt nya häften med japansk bidning. Jag har döpt dom till”Taiyou”, det japanska ordet för sol, eftersom dekoren är en guldsol. Så här bidde dom:



Sen har jag hunnit med några platta stjärnor också. De är en variant på den 16-uddiga moraviska, men utan spetsarna i mitten. Rätt coola.



[tags: moravian star, paper, folded, japanese, bound, book]