Det är inte storleken som räknas – vilket nu även är vetenskapligen bevisat

IDAG VAR DET dags. Frögurkan i Glaspalatset, som jag vankat och väntat på i många veckor nu, skulle äntligen tas om hand. Jättelik, vid det här laget nästan helgul och så välmatad att den i princip sprack upp av sig själv när jag stack knivspetsen i den. En föredömligt enkel förlossning kan man säga.

Men vilken besvikelse. Inuti monstret återfann jag efter mycket ro­tande blott fyra ynkliga frön. Knappt mogna var de heller. Vad i hela?! Så jag googlade lite grann och uppdagade relativt snabbt att det min­sann inte går att förvänta sig frön från F1-hybrider. Och om det mot förmodan skulle bli några frön, ja, då vet man inte vad de blir eller om de blir överhuvudtaget. Snabb slutsats: min mammagurka måste vara en hybrid, resultatet av en tvångsbefruktning.

Jag rotade fram fröpåsen från i våras, och mycket riktigt. Med pytte­liten text fanns beteckningen ”F1” i ett hörn av påsen och den miss­lyckade fröodlingen fick därmed sin snabba förklaring. Attans också :o( Men jag har förstås lärt mig något nytt igen och det är ju aldrig fel :o)

Gurkfrön ska det dock bli! Jag googlade vidare och hittade en fröfirma i Wales som levererar enbart icke-hybridfrön till alla möjliga sorters grö­dor, däribland gurkor av olika sorter. Så nu är det frön på väg till en ga­ranterad frögurka, en sort som heter 'Wautoma', plus två andra icke-hybrider: en sorts chili, 'Nigels Outdoors Chilli', och en grön busk­böna, 'Aquilon'. Detta ska bli spännande nästa år!

Andra frön är redan på väg in i kylen för stratifiering. Frön från Säv­sta­holm, som är nummer två på favoritlistan med äppelsorter på ruck­el­gården, näst efter Melon. På skoj ska jag plantera ett gäng i vår för att se om jag kan dra upp egna plantor. Lyckas det ska de spaljeras när de blivit stora nog. För nog är väl äpplen fröäkta ..?

Och sen behöver jag lite hjälp. På bilden här under ser ni en som­mar­blomma, som jag fick alldeles gratis hos min handelsträdgård när sä­songen oåterkalleligen var över. Namnet fick jag också, men tror ni att jag lyckades memorera det? Nå, icke sa Nicke, och annat var inte att vänta. Därför undrar jag nu om det är någon som råkar känna igen blomstret ifråga och kan kasta ljus över vad det kan vara. Frön bildas det också, så jag har sparat en handfull för att se om jag i vår kan dra upp egna plantor.

”Sommar... nånting” har jag för mig att det ska vara.

Ljus kastas det sedan i eftermiddags även i mitt källarförråd, kan ni tro! Efter drygt sju år i värsta skumrasket kan jag fr.o.m. idag tända och släcka en lysrörsarmatur i taket både medelst brytare in­nan­för ytterdörren och innanför dörren till källarkorridoren. Najs, very najs! Få se om jag av bara farten lyckas få till inköp av någonsorts utom­hus­armatur till entrén också? Det kunde ju också vara kul, så här sju år försenat.

Men brått lönar sig aldrig. Det vet ju alla.