lördag 5 juli 2014

Men hallå, nu får det väl allt vara sommar ändå!

SOMMAREN, SOM HITTILLS varit mera höstlik, låter vänta på sig, men gårdens vid det här laget ansenliga fläderbuske har ändå börjat gå i blom. Ifjol bommade jag att laga flädersaft, men i år ska det bli! Anledningen är att jag fyndat en Sodastreammanick på loppis för en femma :o)

Här i huset köps det aldrig – och då menar jag verkligen aldrig – översötat, färgat och kolsyrat vatten från någon butik. Ja, utom de säll­synta gånger då det ska vara lite festligare och det kanske ska bjudas på någon bubblig välkomstdrink eller så där. Men inte till var­dags. Aldrig någonsin.

Men med en Sodastream kan man kolsyra sitt eget vatten! Vilken saft som helst funkar som smaksättning och man behöver sannerligen inte investera i de dyra tillsatserna som är avsedda för ändamålet. Så nu ligger citronerna och väntar på att det ska gå att skörda tillräckligt många fläderblommor för en sats med saft :o)


Under tiden kokar jag sylt av olika slag. Häromdagen blev det, på re­kommendation av Cici, en sats rabarber & jordgubb och jadå, den blev supergod! Men nu är rabarbern i tillväxtfas, så nästa laddning fick bli uteslutande jordgubbar.

Jordgubbssylt har en tendens att bli lite på lösaste sidan, så jag till­sätter alltid en gnutta pektin när sylten är färdig­kokad. Bästa re­sul­ta­tet tyck­er jag dessutom att man får om man skär ner jordgubbarna, blandar dem med sockermängden och låter kastrullen stå i kylen över natten. Då vätskar de till sig färdigt.


Igår hade vi förresten, efter en riktigt varm och solig dag, den första riktiga sommarkvällen i år, så jag trummade ihop ett knytkalas runt ”Rucklets” gjutjärnsgrytor på gården. Efter några timmars eldande var glöden perfekt och det grillades både korv, majs och marshmallows.

(Att det råkade vara 4th of July, USA:s nationaldag, var ett rent tek­niskt missöde och alls inte avsett att firas.)

Men hörni, inte tusan var det varmt längre när solen började gå ner :o( Var i helskotta håller sommaren hus egentligen?!


Annars inte mycket nytt att rapportera. Med hälsan är det som vanligt, med vad som känns som övertryck under skallbenet, sjögång mellan öronen, smärtande ledband både här och där och – mest oroande av allt – en nyligen noterad viktnedgång på drygt 4 kg under det gångna året. Det är rätt mycket att ta av en som redan före det av somliga läkare varit etiketterad som ”magerlagd kvinna” :o/

2 kommentarer:

  1. Härligt med "egen" saft! Våra barnbarn brukar kalla saft+sodavatten för "fumrick", deras favoritdryck!
    Förstår att det kan vara jobbigt att ha problem med undervikt. De flesta tar ju inte det på allvar, eftersom övervikt är så mycket vanligare.
    Värmen är här, kan jag för övrigt upplysa om... lite väl varmt för min smak, faktiskt!
    Ha det bra, kram, Monica

    SvaraRadera
  2. Jag har erfarenhet av båda delarna. Halva livet underviktigt och nästa halva överviktig. Skillnaden är bara att när man är underviktig är det ett himla gnäll på alla om att man måste äta annorlunda osv men nu är det inte en jäkel som säger något, hahaha. Men inte bra att gå ner för mycket. Man behöver ett reservlager.
    Kram Kerstin

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!