Jag brukar göra en eller två marschaller och i det fallet spelar det förstås ingen roll vilken färg det blir på massan. Men i år ville jag göra några vanliga ljus med kontrollerad färgsättning. Därför sorterade jag den här gången stumpar och rester i olika högar.
Till marschallerna flätade jag t.o.m. egen veke av grovt bomullsgarn. Här ligger den och drar i sig mättad saltlösning, som påstås göra att veken brinner långsammare. Helst ska man ha i Borax också, men det gitte jag inte skaffa. Veken torkade jag över natten i ugnen på 50°, för den måste förstås vara riktigt torr när den ska användas.
Saltlaken gör veken styv, så metalltråden är där bara för att hålla veken centrerad i burken.
Förutom marschallen – det fick räcka med en – räckte materialet till ett stort, fyrkantigt ljus gjutet i en mjölktetra och tre mindre i glas. På bilden syns bara två för det tredje var ännu inte påbörjat när jag tog bilden.
Ljus gjutna i tetra får en rätt flammig och matt yta. En del gillar att ha det så, dock inte jag.
Värmer man försiktigt med hårtork går det rätt bra att få ytan blankare. Men ta det försiktigt! Ljusmassa smälter fortare än man anar.
Och här har vi slutprodukterna (minus det tredje glasljuset). Inte så pjåkigt resultat med tanke på att ljusstumpar och spill lika bra hade kunnat hamna i soporna :-)
Egentligen ska man fylla på med mer ljusmassa när gjutningen stelnat, för det bildas alltid en grop runt veken. Min massa räckte inte till det den här gången och vad gör väl det? Ibland får estetiken lov att stryka på foten och ljusen brinner lika bra ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!