torsdag 5 januari 2012

Om det allmänna bostadsbidraget i Finland
Del 7 och: ”Heureka!”

Det här det sista av flera led i ett längre resonemang, vars syfte var att försöka förstå på vilket vis det allmänna bostadsbidraget i Fin­land under åratal felberäknats.

Den första teorin, om att det någonstans i ett beräkningsprogram måste finnas ett systemfel, verkade lovande, men i slutändan har jag således upp­dagat någonting som slår mig med häpnad: beräk­ning­en görs inte i enlighet med gällande förordning. Inlägget nedan beskriver på vilka grunder felet uppstår och hur det borde rättas till för att göras korrekt.

Förfarandet är anmält till riksdagens justitieombudsman den 10-01-2012 och polisanmält den 16-02-2012.


Om du tycker att förklaringen här nedan är svår att förstå: läs istället DET HÄR inlägget, så inser du snabbt att någonting är riktigt galet med FPA:s beräkningar.

Edit 2014:
Sedan det här inlägget skrev har JO ratat mitt klagomål tre(!) gånger. Varje gång hänvisar man till att jag har ett enskilt ärende anhängigt hos besvärsinstans, trots att mitt klagomål gäller den generella lag­stridigheten, dvs vid alla beräkningar och inte bara i mitt fall.

Jag har dessutom sedermera klurat ut att FPA tar de av statsrådet fastställda statiska beloppen för t.ex. fastighetsskötsel och/eller vat­tenkostnad per person med i sin addition av boendeutgifterna innan de dividerar sig fram till ett kvadratmeterpris. Detta är helt fel. Ett sta­tiskt belopp ska vara ett statiskt belopp och inget annat.

Att det försiggår en statlig cover up runt det här är tydligt, det är det inget att snacka om.

På Facebook finns det sedan september 2014 en grupp som är öppen för alla, för vidare diskussioner runt det här infekterade ämnet. Välkommen dit!




HEUREKA! NU TROR jag faktiskt att jag efter ett antal tidigare reso­ne­mang lyckats bena ut var problemet med de synnerligen ologiska be­räkningarna av det allmänna bostadsbidraget sitter! Jag har, trots att jag tänkt lite krokigt, varit på rätt spår hela tiden, men inte nått hela vägen fram förrän nu. Slutsatsen är att det är en feltolkning och
-implementering av lagstiftningen som ställer till det.

I 5 § i statsrådets förordning om grunderna för beräkningen av det all­männa bostadsbidraget står det nämligen som följer (jag har strukit bort det onödiga juridiska babblet, som bara krånglar till det):

”Då bostadsbidragets storlek bestäms beaktas såsom i 7 § lagen om bostadsbidrag avsedda maximala boendeutgifter, med beaktande av bostadens läge, ålder, storlek och utrustningsnivå, följande belopp i euro per kvadratmeter i månaden: /.../

Sen följer några tabeller där man delat upp de finländska orterna i oli­ka kommungrupper med olika maximala boendeutgifter per kvm/må­nad (Mariehamn hör t.ex. till kommungrupp II). Efter de här tabellerna fortsätter paragraftexten:

”Om bostadens areal är större än det skäliga antal kvadratmeter av bostadens areal som enligt 6 § 1 mom. skall beaktas då stor­leken av bostadsbidraget bestäms, beaktas de maximala boende­utgifterna så, att de motsvarar i överensstämmelse med det skä­liga antalet kvadratmeter.”

”Skäliga antalet kvadratmeter” är den maximala storleken ett hushåll får ha beroende på hur många personer som hör dit. Det största skä­liga antalet kvadratmeter för t.ex. ett hushåll med två personer är 57 kvm och ”de maximala boendeutgifterna” för ett hushåll av den stor­leken hittar vi alltså i tidigare nämnda tabeller.

[Det är här det slirat snett i myndighetens sätt att beräkna. Istället för att först och främst räkna ut hur mycket boendet i ett hushåll av en gi­ven storleken får kosta tar de och dividerar de boendeutgifter som god­känns med bostadens faktiska antal kvadratmeter. På det viset får de ett faktiskt kvm-pris för den faktiska bostadsytan.

Detta belopp multipliceras sedan med ”skäliga antalet kvadratmeter” – och det är här det går åt fanders med bostadsbidraget! Framför allt för den som bor i egnahemshus, eftersom ett större antal faktiska kvadrat­meter enligt enkla matematiska principer resulterar i ett mindre och mind­re kvm-pris, som i sin tur innebär lägre och lägre bidragsgrundande boen­deutgifter!]


57 kvm håller sig inom spannet 46-60,9 kvm, där de maximala boen­de­utgifterna per kvadratmeter i mitt exempel är 11,64 euro. Därmed följer att de månatliga maximala boendeutgifterna blir det skäliga an­ta­let kvadratmeter (57 kvm) multiplicerat med de maximala boende­ut­gif­terna (11,64 euro), dvs 663,48 euro.

Men om den faktiska ytan är mindre än den skäliga kan man naturligt­vis inte använda den skäliga ytan för att beräkna de maximala boen­deutgifterna; man kan ju inte utgå från kostnader för ett större boen­de än man faktiskt har. Då får man istället multiplicera den faktiska ytan med de maximala boendeutgifterna per kvadratmeter; t.ex. 46 kvm x 11,64 euro, dvs 535,44 euro.

Nästa steg är att jämföra hur de godkända boendeutgifterna (som beräknas på bosta­dens faktiska yta) eller hy­ran förhåller sig till de månatliga maximala boendeutgifterna man tidi­gare räknade fram. Är de mindre ska bostadsbidraget beräknas på de faktiska boende­ut­gif­terna eller hyran. Är de lika stora eller större be­räknas bidraget på de månatliga maximala boendeutgifterna, för hög­re än så kan bidraget inte bli.

Jag har sammanställt ett flödesschema över hur den logiska beräk­nings­gången ska se ut enligt lagstiftningen. Observera att detta är en förenklad modell, som t.ex. inte tar hänsyn till om det i hushållet finns en underhyresgäst:


Klicka på bilden så öppnas en pdf-fil i nytt fönster!

På det här sättet ska det räknas både för allmänt bostadsbidrag i eg­nahemshus och för allmänt bostadsbidrag i hyresbostad. Det gör man inte idag. Därför blir det fel. Jättefel. Och framför allt för de stackare som råkar bo i egnahemshus och inte i hyrd lägenhet. I allmänhet hyr ju t.ex. en familj på en vuxen och ett barn inte en lägenhet på 130 kvm, medan det är en helt normal storlek för ett egnahem.

Jag ska jobba vidare på det här och t.ex. göra ett jämförande kurv­diagram, men det kommer senare. Kontentan är i alla fall att ”de maxi­mala boendeutgifterna” för ett hushåll av en given storlek i en given kommun ska vara samma oavsett om du bor i ett egnahemshus som du äger eller om du hyr din bostad! Det som skiljer är att du slår i bi­dragstaket tidigare om du bor i hyrd bostad än om du bor i hus, ef­ter­som det ska till ett rejält antal kvadratmeter bostadsyta i ett hus före de faktiska boendeutgifterna som godkänns når upp till ”de maximala boendeutgifterna”.

Faktum:
Myndigheten beräknar i dagsläget ett bostadsbidrag för mitt egna­hems­hus på 126,5 kvm till 93,47 euro/månad. Samtidigt räknar de att någon som bor i en 57 kvm stor lägenhet och har en hyra på 663 eu­ro/månad beviljas ett bostadsbidrag på 481,60 euro!

Om det räknades som jag förklarat ovan skulle mitt bidrag, med en godkänd boendeutgift på 395,21 euro/månad, bli 267,36 euro. Det är lite skillnad mot 93,47 det. Familjen i hyresbostaden skulle faktiskt fortfarande få samma bidrag, 481,60 euro, men för att jag ska nå upp till samma summa borde mitt hus vara 345 kvm eller större.



Edit kl. 20:25
Diagrammet är färdigt:


Nu ser det ut som man skulle förvänta sig! Det gör däremot inte dia­grammet här nedan, baserat på beräkningar gjorda i myndighetens nättjänst:


Högerklicka på diagrammen för att öppna dem i nya fönster.

kela, kelan, kaikki, yleinen, yleisen, yleistä, asumistuki, asumistuen, asumistuet, valitus, valituksen, valitusta, eduskunta, eduskunnan, oikeusasiamies, oikeusasiamiehen, omakoti, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, väärin, suuruus, arviointi, laiton, laitonta, laittomasti, laskee, laskelma, laskenta, laskennusvirhe, todistelu, todiste, todistetta

4 kommentarer:

  1. Oj, jag säger bara det!
    Nej det var kanske inte sant för jag måste också säga att du verkligen har grävt ordentligt och det känns nästan svårt att hänga med i ditt resonemang.

    För att ditt jobb ska få någon effekt måste du skicka det till dom som arbetar med detta. Vi bloggare kan bara sitta framför våra datorer och nicka instämmande.

    Hoppas att du kan slita dig från dina tabeller och kurvor och unna dig en trevlig trettondagsafton!

    SvaraRadera
  2. Jodu, jag förstår mycket väl att det kan kännas knepigt att hänga med i funderingarna. Det är av samma orsak det har tagit sin rundliga tid för mig att resonera mig fram till hur det hela ligger till.

    Först måste man formulera någon form av normalsvenska av vad som står i lagstiftningen. Sen ska man försöka begripa hur i helskotta det man läser stämmer överens med hur det görs. Och när det då inte går att hitta någon logisk koppling mellan regler och realitet, ja, då är kaoset komplett ;o)

    Men nu, när jag tänkt out of the box, visar det sig ju vara väldigt lite krångligt egentligen.

    Du kan vara helt hundra på att jag kommer att vidarebefordra mina upptäckter, frågan är bara vart. Anledningen till att jag inte gjort det redan tidigare är att det inte känts som mina tidigare försök till logiska förklaringsmodeller har varit helt korrekta; det satt liksom en liten tagg och gnagde där inne, som jag inte lyckats dra ut förrän idag.

    Något trettondagsfirande blir det verkligen inte. För microvärmda fullkornsmakaroner med riven ost kan väl knappast räknas som sådant?

    SvaraRadera
  3. Du har ju en hel bok nu med dina undersökningar å tabeller.
    Kanske En konsumentsombudsman kanske kan vara intresserad att se det du fått fram?
    Önskar dig en god fortsättning på året som nyss börgat.
    Många kramar till er.

    SvaraRadera
  4. God fortsättning själv!

    En konsumentombudsman är inte rätt kanal i det här fallet, lika lite som en direktkontakt till den berörda myndigheten. Att försöka kommunicera med dem är ungefär lika givande som att tala till en betongvägg. Tro mig, jag har redan försökt få en rätsida på det här "den snälla vägen".

    Nej du, det blir att kontakta social- och hälsovårdsministeriet, som ansvarar för myndigheten ifråga, och att göra en anmälan till justitieombudsmannen, som ansvarar för att myndigheter (och alla andra) håller sig till vad som står skrivet i lag.

    Och så hoppas jag, som jag påpekat tidigare, att någon alert journalist ska ta tag i det hela och lyfta upp det i rampljuset.

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!