torsdag 1 november 2012

”Fantabulous”

Jag har fått recept på borreliaantibiotika. 1,5 g/dag i tre veckor, brrr...
Det har skickats remiss för rehabiliteringsutredning i Åbo. Med fyra års fördröjning, men dock.
Nya Åland ringde just och bad om recensionsex av ”60+ och singel”.

Trist att jag inte orkar bli glad.

Men det blir säkert bättre efter Amoxinkuren.

Väl?
 

14 kommentarer:

  1. Ladda med naturell yoghurt, gärna med "goda bakterier". Jag håller alla tummar och tår jag hittar och har för att det här ska föra nåt gott med sig! Och tveka inte om att börja hojta om mer antibiotika, tre veckor är en fis i rymden om det är en långdragen borrelia som orsakat (några av) dina problem.

    Styrkekramar!

    SvaraRadera
  2. Jodu, jag har just varit och handlat hem en värre laddning med OLO-yoghurt, så här är det förberett för profylax :o)

    Du har rätt i att medicineringen är lite förvånande. Till och med provisorn på apoteket sa: "Det här är väl ändå en lite klen dos för behandling av sekundär
    borrelios..?"

    Men eftersom läkarna inte vill medge att de begått ett gigantiskt klavertramp i och med att borreliaprov togs först nu i slutet av augusti och på min egen begäran, tja, då kan jag ju inte heller räkna med att de ska behandla infektionen som om den funnits så länge som den har. Sann läkarlogik, men mindre -etik.

    SvaraRadera
  3. Hej Nina, bättre än inget, men som Vera skriver stå på dig att få ut mera.
    Kul med 60+ och singel. Förresten min bästis har nyligen läst ut din bok som hon fick av mig. Hon hade haft lika roligt som jag när hon läste den. Nu står det tre kompisar på tur att låna hennes ex., alltstå boken ha,ha
    Regnet har precis fördärvat mina nypolerade fönster och så blåser det som vanligt.
    Ha det så bra du kan,
    kram ifrån oss båda
    Monkan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jovars, nuförtiden är det så att man får vara glad för det lilla, till och med inom vården. Men det går inte en dag utan att jag skänker en medlidande tanke till alla dem som inte är av min argsinta, envetna och påstridiga läggning. Ett hur stort mörkertal med felbehandlingar och ren försumlighet måste det inte finnas där ute??

      Uppiggande att höra att tant Solveig lyckas med sitt uppsåt att få andra kvinns att dra på mungiporna! Ack, om jag ändå fick tillbaka ork och energi för att sätta igång med att fabulera ihop fortsättningen ... *suck*

      Det där med fönster, ja. Här har det inte blivit mer än köksfönstertvätt i år heller. Förr har det väl mestadels berott på ren och skär lättja. I år har jag varken orkat eller kunnat. Så svindlig som jag är i skallen mest alla dagar skulle jag helt enkelt inte våga kliva upp på fönsterbrädena för att komma åt att putsa utsidorna.

      Håll i varann i blåsten, ni som har en vän i nöden att stötta er på. Själv håller jag mig inomhus ;o)

      Stora kramen tillbaka till er båda två!

      Radera
  4. Så klart att det blir bättre!!!! Annacarin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mm, hoppas kan man alltid. Du får väl hålla eventuellt lediga tummar för att det blir så. Om du ids, alltså ;o)

      Radera
  5. Bra att du fått din medicinering.Dom måste väl se av proverna dom tagit vad du behöver för dos.Hoppas nu att du börjar må bättre.Såg i en annan blogg från Å att hon rekomenderade din bok.Lycka till.Kramar er.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det bra att jag fått medicin. Synd bara att det troligtvis blev fel. Igen.

      Här på Åland har vi en s.k. borreliagrupp, som leds av en av borreliaforskningens auktoriteter. Gruppen gav för ett par år sedan ut en manual för diagnos och behandling av borrelios, avsedd för kliniker, dvs läkare.

      Enligt den här manualen är Amoxin inte rätt behandling i mitt fall. För en stadium II borrelios, där symptom funnits i mer än 4 veckor (i mitt fall talar vi om >4 ÅR) är förstavalsbehandlingen en tre veckor lång intravenös kur med en helt annan typ av antibiotika än det amoxicillin jag blivit ordinerad.

      Enligt samma manual ska EKG alltid tas på borreliospatienter före behandlingen sätts in, för att utesluta kardit (inflammerad hjärtmuskel). Tror du en sådan undersökning gjorts?

      Likaså ska, enligt samma manual, ögonbottnarna alltid undersökas innan man gör en lumbalpunktion (tappning av spinalvätska). Inte heller detta har gjorts.

      Manualen inskärper dessutom vikten av att inte vänta med att sätta in behandling. För mig tog det - att addera till alla gångna år - nio veckor efter det första positiva blodprovet och två veckor efter positiv lumbalpunktion innan jag till slut fick mitt recept. Och som sagt för en antibiotika som säkert inte skadar, men heller inte är tillräckligt verksam.

      Med tanke på den hittillsvarande vård (?) jag fått ber jag om att få slänga in en brasklapp även den här gången. Jag tror på att jag blir hjälpt först när jag mätbart blivit det. Så cynisk är jag numera.

      Men en kram får du tillbaka!

      Radera
  6. Tant säger alltid; när det är som värst kan det bara bli bättre. (Nog för att jag ibland har tvivlat på det när jag läst din blogg. :/ ) Men, vi försöker iaf tro att det är sant!

    H. Pipi

    SvaraRadera
  7. Du kanske äntligen har nått vägs ände och börjat styra kosan åt rätt håll. Trots allt positiva tongångar, inte minst för tant Solveig. Hoppas att vi får läsa vad dom skriver sedan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad tant Solveig anbelangar går det ju faktiskt att se ett mätbart positivt resultat, så i det fallet styr det rätt. Det övriga remains to be seen.

      Radera
  8. Lycka är när man får antibiotika! Det är bara så.....en generation uppvuxen på antibiotika, men nu är det så, och väck med all borreliaskit. Vet du, vi har en så bra doktor, så vi får en kur att ha på lut, han liksom litar på att vi kan avgöra det själva om det var en fästingdj-l (ursäkta) framme. Dvs, om det blir den där röda ringen.....men då får det ju vara så först.

    Och om du nu får en god natts sömn så tror jag du kommer att vakna överlycklig över att tidningen hört av sig! Gratulerar till det!

    Agneta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visserligen hör vi till "antibiotikagenerationen", men för egen del har jag haft turen att väldigt sällan behöva peta i mig kurer. Enligt siffror jag tagit del av är det faktiskt inte mer än 25% av borreliainfektionerna som resulterar i erythema migrans, den klassiska röda ovalen (sällan ring).

      Den goda nattens sömn uteblev, i en ordning som även den bör anses vara god. Så överlycka är väl inte det jag lider av idag (heller), men visst är jag glad ;o)

      Radera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!