söndag 12 maj 2013

Om vidtagande av skyddsåtgärder

NU ÄR DET bevisat. Allt står inte rätt till med mig nuförtiden. Saker som jag normalt gjort så där nästan per automatik, utan att tänka, funkar inte alls som de ska numera.

Igår skulle jag skruva ihop några ramar till mina pallkragsodlingar, för att klä dem med fiberduk till skydd mot solgass och lömska skadedjur. Detta enorma snickeriprojekt involverade in­köp av ett antal meter hyv­lat 22x22, girning av delarna, förborrning och hopskruvning av hela härligheten. För ett par år sedan hade det här tagit max 1½ timme. Igår tog det halva dagen.

När jag kånkat ut kap- och girsågen och skulle sätta igång var det t.ex. som jag aldrig kört den förbannade sågen förut. Än mindre girat hörn eller skråskruvat träbitar. Men sju sorger och åtta bedrövelser senare hade jag faktiskt lyckats få ihop de fyra ramarna:


Håll med om att det ser väldans mycket prydligare ut med fiberduk på det här sättet, än med stora sjok draperade över odlingarna!


Ytterligare ett bevis för att det går hastigt utför är den middag jag sent omsider åstadkom efter dagens vedermödor: färdiglagad, djup­fryst, vegetarisk wok. Djupfryst färdigmat! Jag?! Särskilt gott var det inte heller, men fort gick det ju. Och man kanske vänjer sig..?


Idag lär det ska vara mors dag här i Finland. Jaha, och..? Har man ing­en mor i livet längre och ingen egen familj som bryr sig ett vitten om sånt, tja, då är det en söndag som vilken som helst. Fast jag skulle ju kunna uppmärksamma dagen med att skrubba upp mig i bastun och klä mig i något annat än blåbrallor och en gammal och trasig islands­olle?

Eller också inte. Vi får väl se. Men trevlig mors dag på er, alla ni andra!

7 kommentarer:

  1. Så mycket fint du redan har på gång i din fina trädgård.Här händer inget annat än regnar,skönt att ha brasan som värmer i kaminen.Det har regnat mest den sista tiden.Har inte ens krattat än det är för blött.
    Jag har inte fixat mobila än så det är ganska tomt på min blogg.
    Kramar till er på Åland

    SvaraRadera
  2. Nåja, det hade nog tagit mig HELA dagen att fixa till dom där ramarna. Utan att jag känner att det är något fel på mig. Men snyggt blev det.

    Sen blev jag tungen att ta en titt i almanackan, men det verkar inte vara mors dag här. Det borde man förresten ha sett i annonsutbudet för övrigt. Det är länge sedan jag hade någon mamma eller svärmor att fira och i vår familj brukar vi inte komma ihåg den dagen. Vi firar när vi känner för det i stället, utan att köpa dyra presenter.

    SvaraRadera
  3. Den här morsdagen var också ett lågvattenmärke i det här huset. Tonårsbarn. Behöver jag säga mer?

    Pipi

    SvaraRadera
  4. Jättesnygga ramar...och dessutom praktiska! Där tycker jag att du gjort nått riktigt duktigt faktiskt!!

    SvaraRadera
  5. Själv skulle jag inte ens i min ungdoms dagar kunna åstadkomma något så elegant som dina "pallkragslock"...
    Så jag är, som vanligt, djupt imponerad!
    Maken har länge lovat att skruva ihop några odlingslådor till mig (trädgårdslandet hat kommit så långt ner...), men än har han inte ens köpt virke! Och jag skulle inte ens komma på tanken...
    Mors dag firas sista söndagen i maj här men det brukar vi inte fira något särskilt, heller!
    Ha en bra dag, kram, Monica

    SvaraRadera
  6. Jag säger som Monica här ovanför.....och hade jag fått i hop det hade det nog tagit flera dagar och dessutom inte alls varit så fint.

    Men nu var det dig själv det handlade om och man jämför ju med sig själv. Då kommer min dom, åldern, det är ett ålderstecken, man kan inte, om man så skulle vilja, göra saker fort längre.......så är det. Tror jag.

    Det var vansinnigt fina ramar och väldigt fiffigt! Något år ska jag nog försöka att härma dig rakt av.

    Maten är nödmat, ibland får man ge vika, men det är inte gott.

    Och lite sen, men har den äran på Mord Dag! Jag varken har någon eller är någon så när den kommer hit lämnar den mig oberörd.

    Agneta

    SvaraRadera
  7. Du är så händig!!! Och snyggt och praktiskt är det också. Mors dag. Det slutade vi "fira" för många år sedan när makens äldre syskon tyckte att vi skulle samla till en ny spis åt svärmor. Jag ringer min mamma. Det får räcka.
    Kram /Kerstin

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!