måndag 2 september 2013

Slut i rutan
– i dubbel bemärkelse

SÅ HAR MAN då påbörjat månaden med arbetsprövning. Efter en natts riktigt usel sömn inställde jag mig prick klockan 09:00 för min första dag som ”biblioteksbiträde”. Man skulle kunna tro att det inte torde vara särskilt betungande, men efter att ha ägnat de planerade fyra timmarna åt att bekanta mig med min handledare, presenteras för summa fyra andra nya ansikten och namn (som jag med varierad fram­gång lyckats memorera) och plasta in ett litet antal nya böcker var jag helt färdig.

Efter hemkomsten lyckades jag få i mig ett par mackor och en mugg kaffe, sen stöp jag i säng framåt halv tre och sov som en död till strax före fem ... Någon riktig middag har jag inte lyckats få ur händerna, men just nu har jag en sats s.k. energikakor, power bars, under pro­duktion. Jag måste ju för tusan se till att få något i mig på dagarna.

För att hacka hasselnötter och solrosfrön använder jag min på loppis fyndade elektriska kaffekvarn. Häromveckan kom jag dessutom på, att den är utmärkt att mala ner äggskal med. Äggskalen som jag sedan strör ut runt fötterna på de trädgårdsväxter som älskar kalk. Tidigare stod jag och mortlade dem till pulver. Med kaffekvarnen går det på någ­ra sekunder och blir sannerligen snusmalet :o)


Något som också skulle vara i behov av ny energi är min vid det här laget urgamla laptop. Förra gången pajade fläkten, men det var ju rätt enkelt att åtgärda. Värre är det nu, för nu håller bildskärmen på att lägga av. Den har redan under ett antal månader antagit en vackert rosa ton lite då och då. Inget bra tecken, har jag lärt mig er­fa­ren­hets­mässigt, och nu har den dessutom börjat stänga av sig helt och hållet flera gånger i minuten.

Illa. Riktigt illa, för hur f-n ska jag finansiera köpet av en ny, bärbar dator?! Sälja en bättre begagnad njure på svarta inälvsbörsen eller ..?

*suck!*

Det kan hända att ni nu en gång för alla slipper Ruckelhäxans stö­ran­de närvaro i sajberspejs.

10 kommentarer:

  1. Det var väl kul att pröva på ett nytt jobb? Det kommer kanske att bli jättekul och lite nya vänner kan man ju alltid behöva!
    Trist med laptopen, hoppas att det ordnar sig på något sätt!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog lite både och, det här med att efter årtionden av mer eller mindre eremittillvaro med ens kastas in i daglig, flera timmars nära samvaro med andra. Redan det att behöva vara social förbrukar med andra ord enorma mängder energi. Du förstår, det fanns en gång i tiden en naturlig orsak till att jag slog in på banan som enmansföretagare.

      Om laptoppen slutgiltigt slocknar är det att jämställa med att hugga av mig min högra arm! Jag får helt enkelt med omedelbar verkan lov att sätta igång jakten på en ny begagnad, eftersom samhällsstrukturen dessutom numera förutsätter att alla och envar ligger inne med en egen dator. Herregud, det finns ju redan idag samhällstjänster du inte får tillgång till om du är datorlös!

      Radera
  2. Alltid jobbigt första dagarna i ny miljö men vilken lyckost du är som får arbeta på bibblan. Det har jag gjort i tio års tid och dessutom under ett halvår när jag slutade mitt huvudsakliga arbete och väntade på att gubben skulle få sin pension så vi kunde flytta till Öland.Jag slutade på bibblan på 80-talet eftersom det var så trist med alla indragningar och stängningar av filialer mm, dessutom fanns det nästan inga heltidstjänster.
    Kram /Kerstin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag är väldigt tacksam över att skolbibliotekarien gick med på att låta mig arbetspröva hos henne, för ett bibliotek är en väldigt lugn och stressfri miljö. Att det bara är fem minuters promenadväg till "jobbet" är också kanon!

      En framtid i branschen har jag däremot inte och då främst av de orsaker du nämner. Det finns helt enkelt inga jobb. I takt med att de yngre generationerna lägger ner läsningen mer och mer dras fler och fler tjänster in.

      Radera
  3. Vilken lycka att få jobba på biblioteket. Det passar ju dig i allra högsta grad.
    Hoppas det löser sig med laptopen. Jag vet inte hur man skulle kunna fungera utan dator i dagens samhälle. Det ordnar sig nog, hoppas jag, vill inte vara utan dig i syberrymden.
    Kram Monkan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jovars, ett biblioteksjobb skulle säkert kunna vara trevligt i förlängningen. Men nu är läget lika illa här som hos er i Sverige, att antalet bibliotek minskar och minskar. Då säger det sig självt, att chansen att utan utbildning t.ex. i informationsteknik få ett fast jobb (och dessutom av deltidssorten) är så mikroskopisk att den inte finns.

      Ibland blir jag så trött på att man numera är helt beroende av en dator. Och så tänker jag på alla dem, som tillhör den generation som all den här snabbt påkomna nya tekniken är rena grekiskan för. Fy, så hemskt det måste vara för den stora gruppen samhällsmedborgare ...

      Radera
  4. Hm, jag kanske har några pyttesmå laptopsticklingar som står och trängs på skrivbordet ;-)! Nä, nu skämta jag allt bra dåligt. Fy tusan för usla datorer och fy tusan för inköp av detsamma. Skulle du råka på en HP så vet jag modellen du inte skall köpa. Hoppas att biblioteksjobbet blir positivt när du landat i det. Energikakor lät spännande, kan man göra dem utan nötter/mandel?
    Allra vänligaste morgontrötta hälsningar Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Humor är alltid bra, oavsett kvaliteten på skämten - och i det här fallet var det riktigt roligt, om man vet vilken återkopplingen är ;o)

      Lilla A, dottern, har också en HP-dator. Kanhända är den av samma modell som din? Hur som helst, så skulle jag aldrig rekommendera någon att investera i den hon har, så det är väl inte riktigt bra reklam för HP det.

      Recept på de energiska "kakorna" kommer, bara jag får ordning på den digitala oredan :o/ Och visserligen går det utmärkt att utelämna nötter/mandel!

      Radera
  5. Bibliotek det passar väl dig, efter några dagar så blir det lättare.Att ha nära till jobbet är alltid bra.Här är det sommarvärme fortfarande å härligt.En dator finns det säkert att få tag på till rimligt pris för det är ju ett måste i dessa tider.Jag vill ha kvar dig som bloggvän du är ju min kontakt med Åland.Tusen kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tittut, här är jag igen! Men inte på en fräsig ny laptop, utan på min gamla ångmaskin av årsmodell 2003. Stor som ett hus, högljudd som en motorväg i rusningstid och långsam som en opiumdrogad snigel. Men den går! Åtminstone tills vidare :o)

      Radera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!