måndag 20 januari 2014
Slut, mellanläge och bara början
DET RÄCKTE LÄNGE, mitt lovikkagarnkap. Men de här småvantarna, storlek c. sex år, är det allra sista paret ut. Efter att jag kom på att det går att skarva lovikkagarn genom att nålfilta samman trådändarna med varandra har det gått alldeles utmärkt att använda precis allt. Snål spar, som jag ju tjatar om hela tiden.
Lilla A:s preliminäransökan till ett utbytesår i Portugal är äntligen avklarad *puh!* ... och i samma veva har jag lärt mig säga: Não falo português, med helt godkänt uttal :o)
Överklagandet till Försäkringsdomstolen är färdigt för leverans till FPA *puh!2*
Och till min häpnad fortsätter Solveig sitt envisa kravlande uppför popularitetsstegen hos Elib *Fattar noll√10*
Sen har jag gått och fått mig en stalker också. Besserwissern med synpunkter på min ekonomiska sits tragglar sig f.n. systematiskt igenom allt jag skrivit här på bloggen, bakifrån och framåt, och har nu hunnit fram till slutet av september 2012.
Jaja, har man inget bättre att göra, så för all del. Bloggen är ju öppen för alla. Och även om jag mer eller mindre tappat tron på [med]mänskligheten, får jag väl hoppas att denna sura[hamriga] någon är tillräckligt förståndig för att revidera sitt förhastade uttalande efter avklarad genomläsning. Man ska vara väldigt försiktig med att tycka något om något innan man har helt torrt på fötterna och alla fakta på hand.
Lilla A:s preliminäransökan till ett utbytesår i Portugal är äntligen avklarad *puh!* ... och i samma veva har jag lärt mig säga: Não falo português, med helt godkänt uttal :o)
Överklagandet till Försäkringsdomstolen är färdigt för leverans till FPA *puh!2*
Och till min häpnad fortsätter Solveig sitt envisa kravlande uppför popularitetsstegen hos Elib *Fattar noll√10*
Sen har jag gått och fått mig en stalker också. Besserwissern med synpunkter på min ekonomiska sits tragglar sig f.n. systematiskt igenom allt jag skrivit här på bloggen, bakifrån och framåt, och har nu hunnit fram till slutet av september 2012.
Jaja, har man inget bättre att göra, så för all del. Bloggen är ju öppen för alla. Och även om jag mer eller mindre tappat tron på [med]mänskligheten, får jag väl hoppas att denna sura[hamriga] någon är tillräckligt förståndig för att revidera sitt förhastade uttalande efter avklarad genomläsning. Man ska vara väldigt försiktig med att tycka något om något innan man har helt torrt på fötterna och alla fakta på hand.
Sparat i följande arkivlådor:
Asumistuki Suomessa,
Bostadsbidrag i Finland,
Författande,
Ljudböcker,
Stickat,
Tillverkat,
Vantar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Söta blev dom.
SvaraRaderaTja, randiga i alla fall ;o)
RaderaJa, en del människor är det helt enkelt bara synd om! Som din"stalker" här. Troligen djupt besviken på sig själv och hela livet. Vad roligt, Nina, att din bok går så bra! Grattis till det!
SvaraRaderaKram /Kerstin
För eget vidkommande fattar jag inte att folk ids. What's the point? liksom.
RaderaÄven om den första förvåningen över det initiala intresset för boken har lagt sig, så tycker jag ändå det är fascinerande. Ja, med tanke på att marknadsföringen varit lika med noll, att jag inte är ett etablerat namn och att deckare är det som gäller. Men lite kul är också kul!