”Snål spar”

IGÅR VAR DET tjugondaknut och tiden var kommen att hänga tillbaka den vita, veckade lampskärm jag tillverkade åt mig ifjol av en ha­ve­re­rad takplafond. Trodde jag, ja ... Den urgamla, plastiga skärmen hade nu spruckit i vart och vartannat veck. Fler utrangerade plafonder finnes icke i ”Rucklet”, så om jag ville ha något annat i fönstret än en naken lågenergilampa fick jag så vackert lov att hitta på nå’t.

Av ett ark med lite tjockare, mildgrönt papper skar jag till en lämplig bit (c. 65 x 25 cm). Sedan mätte jag på ömse sidor om papperet ut var vecken skulle göras, omväxlande från ena hållet och från det andra. Med en mall av tunn kartong var det lätt att stansa hål på exakta av­stånd från varandra längs ena långsidan. Med ett falsverktyg mar­ke­rade jag var vikningarna skulle göras, först på ena sidan, sedan på den andra, förskjutet med en veckbredd.

Med en linjal som stöd veckade jag papperet, limmade ihop kort­si­dor­na och trädde i samma persiennsnörstump som suttit i den kasserade skärmen. Klart! Till kostnaden av lite jobb och ett ark papper, som jag dessutom ärvt av min mamma, fick jag en helt ny fönsterlampa. Det är med såna här små knep man kan drömma om att få iväg sitt barn på utbytesstudier i utlandet trots att man är fattig som en kyrkråtta :o)

Papperet är ganska tjockt, så det blir ett nedåtriktat, milt och grön­tonat sken i mörkret på kvällen. Perfekt stämningsbelysning!

Här nedan ett annat trick för att kunna lägga undan en slant för fram­tida behov: enkel men ändå mättande och god middag, bestående av en kokt blomkålshalva toppad med ett kokt, hackat ägg och till det ett par stekta, kryddstarka korvar från butikens korg med nedsatta varor. Vill man slå på stort är det gott att bryna lite smör och ringla över äg­get och blomkålen.

Och än så länge segar sig ljudboken uppåt. Fyra pinnhål sedan går­da­gen.