torsdag 27 mars 2014

Rätt ska vara rätt, på olika sätt

BLAND DET BÄSTA man kan vara med om här i Livet är när trägen vin­ner och man tids nog kan glädja sig åt
 

Som igår, när jag på eftermiddagen fick ett samtal från land­skaps­re­ge­ring­en. För ser ni, nu har den börjat ge resultat, min långa och envisa kamp för att någonstans få gehör för min upptäckt att FPA varken kan läsa innantill eller räkna som folk!

Slutsatsen – den något förvånande – måste därmed bli, att det är på Åland som republikens mesta hjärnkapacitet och högsta koncentration av laglydighet står att finna. En slutsats som ter sig väldigt självklar, eftersom responsen på det finländska fastlandet ända sedan slutet av 2011 varit lika med noll, medan det här tycks ta skruv per omgående.

Det ska bli högst intressant att se vad som sitter intrasslat i garnet när man väl börjar nysta i den här härvan, det måste jag säga!

***

Ett annat sätt att få rätt, är att avstå från att ingå avtal som inte är heltäckande. Det ter sig säkerligen i mångas ögon som urbota korkat av mig, att jag med berått mod – och dessutom tre gånger på raken – tackar nej till erbjudandet att få ”60+ och singel” utgiven ”på riktigt”. Men varför medvetet säga ja tack till ett avtal, som inte inbegriper alla områden som bör regleras för att undvika framtida tvister?

Så pass gammal i gamet är jag, att jag lärt mig att det i lägen som det­ta är mera rätt att avstå än att skriva på. Det man går miste om i gung­intäkt har man i princip alltid igen på karusellen. Oräkneliga är dessutom exemplen på hur schweizerostliknande, juridiska dokument resulterat i långdragna pro­cesser och hårt nedsliten tandemalj. Better safe than sorry, säger man i den anglosaxiska världen. I couldn’t agree more! säger jag.

Och va’fan, Solveig är ju trots allt redan publicerad :o) Precis som nyaste boken.

8 kommentarer:

  1. Man får verkligen gratulera, det var på tiden att någon reagerar! Och visst är det underbart att få rätt!!
    Just nu skulle jag vilja få rätt gentemot den otroligt otrevliga bonden som har kohagen bakom oss (surast på hela Gotland), som tycker det är helt OK att hans träd faller ner hos oss. Att ta bort dom innan dom faller är tyvärr totalt ointressant.....
    KRAM
    Susie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, en försiktig optimism tillåter jag mig att känna. Men VAD som egentligen blir resultatet, och NÄR, remains to be seen.

      Min åsikt om bonden vet du redan ;o)

      Radera
  2. Ja du skam den som ger sig, även om det kan ta lång tid och mycket "hjärnskrynklande".
    I dag måste jag ta mig i kragen och göra det som jag tycker är super tråkigt, lägga upp byxor. Det hänger fyra par mitt framför näsan på mig och grinar illa. De har "bara hängt där en månad" suck. C:s byxor är viktigast eftersom han ska ut svira med sina kompisar snart.
    Ha det gott
    Monkan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fålla byxben är tråkjobb i klass med gardinfållning. I det senare fallet blir det ännu tradigare om också långsidorna kräver sömnad. Ingendera sysslan tillhör mina favoriter, det är då visst och sant.

      Men att stilige C ska vara proper när han ska ut på galej är förstås en självklarhet, så sömmerska, bliv vid din pressarfot! C är en fena på så mycket annat, så nog är han väl värd assistansen med detta textila göromål, inte sant?

      Radera
    2. Jo visst är han värd det. Det händer inte så ofta nuförtiden att någon av oss är ute på galej. Kan det vara åldern måntro ? :)

      Radera
  3. Men (ursäkta!) fan så bra! Gratulerar!,

    Pipi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, du! Att jag nu på köpet fått kännedom om sakförhållanden som ställer det hela i än värre dager gör det ännu mer angeläget att något faktiskt med det snaraste görs för att åtgärda eländet. Men i vilken ultrarapidtakt de byråkratiska kvarnarna mal, det känner vi väl alla till? *suck!*

      Radera
  4. Grattis, grattis grattis till allting! Se nu tittar lilla solen in igen!
    Kram /Kerstin

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!