tisdag 16 september 2014

Om när det är storleken som räknas

JAG HAR UNDER den senaste veckan roat mig med att sticka ett par van­tar av samma ”Lima” från Drops som jag använt till mina Hoorfies.


De blev ganska stora ;o)


Men det ska de vara, för de ska nu filtas i tvättmaskinen tillsammans med annan kulörtvätt. Har jag räknat rätt kommer de att bli av alldeles lämplig damstorlek när de krympt färdigt. Om inte, så blir det antingen herr- eller barnvantar istället :o)

Medan maskinen jobbar på ska jag sätta igång med ett syltkok, bara så du vet, Annacarin. Och bröd måste bakas också, för nu har jag ätit knäckebröd i ett par veckor och känner verkligen suget efter riktig surdegsmacka.




4 kommentarer:

  1. Ja, det där var verkligen en jättevante! Du måste göra en före-och-efter-bild, så att man kan se skillnaden, när du filtat dem?
    Mums, vad plommonet såg gott ut, det kommer att bli en underbar sylt!
    Bröd har jag bakat idag också, man vänjer sig lätt vid hembakat...
    Kram, Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Plommonen är goda. Särskilt om man har tålamod att vänta på att de ska bli så där riktigt, riktigt mogna :o)

      Radera
  2. Nu är du verkligen på gång ser jag. Själv ska jag ut och måla nya spaljen med järnsulfat(?) i dag så den mörknar.Den växte på sig vartefter och maken fick göra extra turer till brädgården. Det finns ingenstans där gubbarna är så ense när det gäller att stånka över fruarnas enkla behov som i brädgård eller plantskola: "Ja, nu ska hon ha det si och så, som om det inte räckte som det var." "Ja, jag vet precis hur det är, suck."
    Kram /Kerstin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodu, gubbsen brukar vara fena på att stånka när det gäller saker som lilla damen vill få fixade. Annat är det när de har egna, tidskrävande och arbetsdryga projekt på gång! ;o)

      Är du säker på att det var järnsulfat du skulle måla med? Järnvitriol har jag hört talas om, inte det andra.

      Radera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!