Och nu blir det tantvarning

NU HAR DET hänt. Jag har tagit steget fullt ut och blivit tant. Ja, det är i alla fall vad omgivningen hävdar, nu när jag blivit med hammock. En liten, vitmålad gungeligungsak i trä är det, som ska bo på ter­ras­sen och nästa sommarhalvår bidra till många sköna mor­gon­fi­ka­stun­der, meditativa handarbetstimmar och lyssna på ljudbok-pauser.

Jag måste säga att jag för en gångs skull anser mig ha haft tur. Tidigt i somras följde jag med en kompis till ett av stans möbelvaruhus och fick då ögonen på den lilla tvåsitsiga raringen. Det var kärlek vid förs­ta stjärt­nedsättningen och jag insåg omedelbart att den skulle passa som en smäck på min terrass. Ögonblicket därpå, när jag såg pris­lap­pen, fick jag nästan en infarkt, och drömmen om en gemensam fram­tid sprack som en övermatad såpbubbla.


Men ... så lider sommaren mot sitt slut. Möbelvaruhusen rear ut sä­song­ens kvarvarande sortiment och till min förvåning fanns drömmen kvar när jag hade vägarna förbi. Så nu, idag, står den här, här hos mig i ”Rucklet”. Därmed har jag alltså blivit tant på riktigt, en tvätt­äk­ta hammocktant.

Det enda som är lite förargligt är att det har blivit höst. Men, vad tu­san, är man tant kan man väl gunga i vadderade byxor och dunjacka också..? Alltid retar det någon och i egenskap av tant har man dess­utom all rätt i världen att fnysande säga: ”Orka bry sig!” ;o)

***
Och så bär det sig inte bättre, kära barn, än att vi så här i början på höstterminen har fått ännu ett par nya elever i klassen. Välkomna ska ni vara, Conny och Cici! Ni kan sätta er där bak ... *pekar med he­la handen* ... mellan Göran och Motvalls gubbe.