Hur trist det än kan tyckas så betyder starten på höstterminen att vi snabbt rör oss mot jul. Och jul betyder pynt och klappar. Pynt och klappar betyder en chans att få lite sålt på Etsy, och vill man ha något att sälja får man lov att tillverka.
Vikandet går avsevärt mycket långsammare än vanligt, för min sköldkörtelmedicinering är i obalans igen *suck!*
Tankeverksamheten, som i vanliga fall är rätt hyfsad, går på lågvarv. Hela världen svajar så att jag tar snedsteg. Jag kastar om bokstäver när jag skriver, säger fel när jag pratar och har en daglig liten huvudvärk som håller på att göra mig knasig.
När klockan drar sig mot tre på eftermiddagen är jag så trött att jag knappt lyckas hålla ögonen öppna och att sitta vid datorn mer än en kvart i taget gör mig illamående. Och som grädden på moset tappar jag hår som en ruggande kamel :o/
Men jag ska inte klaga! Det kunde vara värre. Jag får ju faktiskt ihop en stjärna fortfarande! Det kommer en dag när jag inte längre klarar av det.
Kan man åstadkomma en sådan stjärna, måste man vara ganska skärpt, i alla fall! Jag skulle aldrig klara det!
SvaraRaderaKramar, Monica
Frånsett huvudvärken låter det ganska normalt tycker jag.
SvaraRaderaNej, skämt åsido, det låter inte roligt alls, så jag hoppas att du snarast får ordning på medicineringen och börjar må bättre.
Stjärnorna ser fina ut och komplicerade. Ändå vore det kul att försöka sig på ett sånt konstverk någon gång.
Ungefär samma symptom här ... :-/
SvaraRaderaHar insett att jag egentligen skulle ha varit helt sjukskriven även denna vecka. Inte har jag gjort mycket nytta på jobbet heller, men men ... nu är det bara en halv dag kvar sen ska det semestras i tre veckor kan du tro. Jag ska ner till syrran på västkusten en vecka. Vi ska pyssla om varandra och ha skoj :D
Monica:
SvaraRaderaHaha! Nä, låt mig korrigera dig: "För att åstadkomma en sådan stjärna måste man ha gjort den förut." Under rådande omständigheter finns det inte en suck att jag skulle klara av att dechiffrera beskrivningen.
Cici:
Det är i sanning inte roligt, för min Thyroxinbehandling tycks aldrig gå att få optimal. Antingen äter jag för mycket - och mår skit - eller så får jag i mig för lite - och mår skit.
Stjärnorna blir tjusiga som bara den, särskilt efter vaxning och glittring :o) Och så särdeles knyppliga är de faktiskt inte när man väl hajat logiken. Jag kan mejla dig beskrivningen om du vill!
Anki:
Ajaj, du har alltså varit trigger happy och återgått i jobb för tidigt? Eller är det någon livmedikus som tagit beslutet för din räkning..?
Hoppas du kan koppla av så du blir som en amöba där hos syrran! Amöbor har förmodligen en cool tllvaro; inget att tänka med som kan få kortslutning och ett helt liv som inte går ut på något mer komplicerat än att flyta med strömmen.