Men strunt samma, för nu var det alltså om svensk reklam-tv det skulle handla.
Svensk och svensk, förresten. Det är just det som förundrar mig. Nog har väl ni, likväl som jag, noterat att alltmer av tv-reklamen är helt engelskspråkig..? Här på enspråkigt svenska Åland gruvar sig somliga för att ön ska förfinskas, men för den oron finns det väl ungefär lika mycket grund som för att ta stress för en fis släppt i yttre rymden. Spana in konungariket istället, för där händer det saker! På riktigt.
Härom kvällen råkade jag pga en bra långfilm bli sittande framför rutan något längre än vanligt. Under en och samma film räknade jag in inte mindre än tre – dessutom långa – reklaminslag som förkunnade sina evangelier uteslutande in English. Betsafe, Tele2 och Sony Ericsson var det, fast kanske inte i nämnd ordning.
Väl medveten om att jag har en ovana att salta mitt eget språk med ord och uttryck på utländska tycker jag ändå att det verkar liite ogenomtänkt att producera och televisera dyr reklam som framförs på ett för landet främmande språk. Att kalla det ogenomtänkt är kanske lite för snällt, om jag tänker efter. Korkat passar nog bättre.
Alternativt måste slutsatsen bli att man vill begränsa försäljningen av sina varor och tjänster till endast den del av populationen som besitter tillräckliga kunskaper i andra språk än sitt modersmål för att obehindrat uppfatta reklambudskapen, som många gånger dessutom bygger på rätt komplicerade ordlekar och formuleringar. Låter det sannolikt? Nä, just det, jag skulle inte tro det.
Fast vad vet jag? Till producenterna av den här sortens tv-reklam har jag därför en i mitt tycke välgrundad och -formulerad fråga:
Or as Google Translate would put it:
“How did you now..?”
Reklam riktar sig till den unga, köpstarka generationen och för dom låter det "häftigare" med engelska...tror jag!
SvaraRaderaKram, Monica
Jag är faktiskt gift med en "ordpolis" som ibland tröttar ut mig helt med långa utläggningar om felanvända, utrikiska och onödigt krångliga ord. Så jag kan numera stänga både öron och ögon för sånt här, jag orkar inte bry mig längre.....*fniss*
SvaraRaderaJag blir då så otroligt less på alla dessa reklampausar.Dom är bara störande.
SvaraRaderaJag håller med Monica, reklamen vänder sig till det unga gardet och dom klarar nog av den där sortens engelska. Jag hör på mina barnbarn, där ingen ännu har börjat skolan, hur dom svänger sig med engelska namn och uttryck och även lär sig fraser av "vanligt" prat på engelska.
SvaraRaderaReklammakarna tror nog inte att vi i den äldre generationen klarar av deras komplicerade apparater.
Jag håller med Stickmamman också att dessa reklamavbrott kangöra mig konfys. Vissa är bara så enerverande att jag måste lämna min plats framför apparaten.
Alla ovan:
SvaraRaderaJodå, nog har jag begripit att man i första hand vänder sig till den yngre generationen. Men som gammal reklammakare själv kan jag inte annat än tycka att det blir en smula fel även där, för den yngre generationen är de facto inte särskilt köpstark.
Eller låt mig säga så här: ett fåtal unga har det mycket gott ställt, medan de flesta har det som allra tuffast i livet, med studier på gång eller dryga skulder för dem, barn, hus- eller lägenhetslån, kanske behov av dubbla bilar med mera, med mera. Som jag ser det finns det ett chimärt välstånd i den åldersgruppen. Det är bara att titta på Lyxfällan, där det duggar tätt med talande exempel på vad reklamens makt ställer till med.
Det oaktat begriper jag inte varför det ska marknadsföras på utrikiska. Är det ditåt det går kan man väl ta steget fullt ut och proklamera engelska som rikets huvudspråk och låta skolungarna lära sig svenska som hemspråk istället?
Ur led är tiden, om ni frågar mig. Men så är jag ju rätt språkkonservativ till min natur också. Surkärring, rugguggla och reaktionär - ett riktigt drömpaket.