lördag 15 december 2012
Mycket av det goda
NÄR VI TJUGO minuter försenade, i tätt snöglopp och med en temperatur runt nollan lättade från Åbo flygplats igår var jag införstådd med att jag skulle komma hem till ett väldigt vintrigt Åland.
Jotack, snö har det kommit, och termometern visade -9°. Men inne i Rucklet var det varmt och torrt. Det gick snabbt att få igång en brasa och en panna kaffe på bryggning, och sedan ... aah! ... hemma är bäst.
Idag väntar seriös snöröjning på gården. Glaspalatset står med snö upp till knäna och oroande stora mängder vilar på taket av glas. Prio Ett där, sedan gårdsplanen, så att jag kan backa ut Röda Faran från sin plats under terrassen.
Men det kunde ha varit värre. Mycket värre. Därför ett stort tack till Lilla A, hennes kompis A, dennas mamma S och till väninnan C, som i tur och ordning sett till så att det i alla fall gick att komma in på gården och uppför trapporna till ytterdörren på terrassen!
Snökaos eller ej, fatta hur skönt det är att vara hemma igen! Sen får Meteorologiska institutet sia om snö, snö och mera snö ända fram till torsdag bäst de vill, för jag skottar hellre flera timmar om dagen än sitter inspärrad i Åbo.
Det spirar annars en försiktig optimism om att det av vistelsen där ska komma något gott. Språkförbistringen till trots hyser jag gott hopp om att det omfattande utlåtande som står att vänta kommer att vara ett väldigt vederhäftigt sådant, allra helst som en åländsk part i målet tagits på bar gärning med att nu bevisligen inte hålla sig till sanningen. Spännande fortsättning följer ;o)
Jotack, snö har det kommit, och termometern visade -9°. Men inne i Rucklet var det varmt och torrt. Det gick snabbt att få igång en brasa och en panna kaffe på bryggning, och sedan ... aah! ... hemma är bäst.
Idag väntar seriös snöröjning på gården. Glaspalatset står med snö upp till knäna och oroande stora mängder vilar på taket av glas. Prio Ett där, sedan gårdsplanen, så att jag kan backa ut Röda Faran från sin plats under terrassen.
Men det kunde ha varit värre. Mycket värre. Därför ett stort tack till Lilla A, hennes kompis A, dennas mamma S och till väninnan C, som i tur och ordning sett till så att det i alla fall gick att komma in på gården och uppför trapporna till ytterdörren på terrassen!
Snökaos eller ej, fatta hur skönt det är att vara hemma igen! Sen får Meteorologiska institutet sia om snö, snö och mera snö ända fram till torsdag bäst de vill, för jag skottar hellre flera timmar om dagen än sitter inspärrad i Åbo.
Det spirar annars en försiktig optimism om att det av vistelsen där ska komma något gott. Språkförbistringen till trots hyser jag gott hopp om att det omfattande utlåtande som står att vänta kommer att vara ett väldigt vederhäftigt sådant, allra helst som en åländsk part i målet tagits på bar gärning med att nu bevisligen inte hålla sig till sanningen. Spännande fortsättning följer ;o)
Sparat i följande arkivlådor:
Ditten och datten,
Hälsa - papperskrig,
Omtanke om andra,
Växthuset
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Här har vräkt ner snö senaste dagarna med rejäla stormvindar till sällskap. Snödrivorna lägger sej på de mest omöjliga ställen när det yr. Helst på vägarna förstås. :/ Micke har plogat så schaktbladet glöder. Själv sitter jag helst inne och stickar.
SvaraRaderaVälkommen hem tillbaka till Rucklet! Visst är det bra borta men bäst hemma!
Pipi
Och nu har stormvindarna hittat hit också! Och mera snö. Suck, alltså ...I såna här lägen borde alla kvinnfolk ha en egen Micke.
RaderaDet hade ju för sjutton lovats en grön jul i år! Vad hände med den prognosen?!
JAg börjar nästan längta hem innan jag har åkt så jag förstår hur du känner det. Just som jag började fundera på om jag inte måste få ner snön från växthusen,började den glida ner alldeles själv. Nu ska jag testa att koncentrera mina inre krafter på dammråttorna. Får se om de också försvinner med hjälp av tankekraft.
SvaraRaderaKram /Kerstin
JAA, en själsfrände!! Jag är alltid väldigt entusiastisk innan jag åker iväg, men ju närmare avresan kommer, desto mindre vill jag ge mig av.
RaderaDu hade tur med dina växthus du! På mitt ökade snömassorna successivt i två veckor med en väderlek som växlade mellan snöfall i milt väder och riktigt hård kyla. Det var därför ganska svårt att få ner det skiktfrusna eländet från taket och alltför snabbt kunde jag konstatera att t.v. har åtminstone tre glas spruckit av den avsevärda tyngden :o(
Mitt skadeförsäkringsbolag krånglade ju faktiskt inte alls när jag skadeanmälde Den Flygande Hammocken ifjol, så jag ska faktiskt skadeanmäla det här också. Om jag hade varit hemma medan det snöade hade det klassats som egen förskyllan, men nu var jag ju de facto bortrest.
Städning medelst tankens makt över materian låter som en lösning i min smak :o) Om du lyckas vill jag gärna komma på kurs till dig på Öland ;o)
Haha, jag kanske kan fixa en kurs. Den blir väl inte sämre än alla andra flummiga kurser som det lockas med, speciellt under sommaren.
SvaraRadera