Mer hostile takeover kan jag sannolikt räkna med i rabatterna utanför Glaspalatset. Där sådde jag både pion- och opievallmo ifjol och låt mig säga som så här: de har inte varit direkt ovilliga att fröså sig. Framför allt i rabatten till höger kommer det att bli konkurrens. Vänta bara, så ska ni få se!
Sen kan man ju ägna sig åt hostile takeover med berått mod också. Eftersom jag under maj till dags dato lagt ut mindre än 40 € på mat köpte jag igår, utan en tillstymmelse till samvetsbetänkligheter, det rådhusvin jag velat ha. Tanken är att det ska klättra på mitt stendöda lärkträd och bädda in det i sin grönska. I sitt nuvarande skick är dödträdet ingen lisa för ögat, om ock praktiskt såsom varande holkträd.
På samma gång råkade en klematis kleta sig fast i mina händer också, en 'Mandshurica'. Att den fick flytta till Rucklet tackar jag kunniga väninnan S för, för själv är jag komplett klematisnovis och har hittills inte haft en enda. Då är den här säkert bra att börja med, eftersom den ska klara ända ner till -25°.
S däremot, har inte bara gröna fingrar, hon är grön hela hon, och har planterat sitt exemplar i söderläge i full sol. Min planta hamnade också i söderläge, men i väldigt mycket mer skugga, med stark betoning på väldigt. Av erfarenhet vet jag att vi inte behöver ha vadslagning om vems som kommer att trivas bäst. Men det gör inte så mycket. Jag är mer än nöjd bara mitt exemplar överlever och när jag ljuger gör jag det bara på tisdagar i maj.
På hälsosidan verkar det också handla om hostile takeover, i form av den psoriasis som troligen håller på att ta över mina leder. Efter att jag lyckats etablera kontakt med min koordinatordoktor och redogjort för det kronologiska förloppet sedan 1997 (!) har jag hasta la vista fått remiss till reumatolog, lika hasta la vista tid om en vecka för biopsi från utslaget på armbågarna, och så skriver han:
»Det kan mycket väl vara psoriasis som du har. Psoriasisartrit hör till spondylartropatierna där bl.a. perifera leder och muskelfästen kan angripas. Om du har hudlesioner ökar sannolikheten för diagnosen.»
Sic! säger jag bara.
Det är ju tur att någon läser journalanteckningar, dvs jag själv. Lägger man ihop 1 och 1 och 1 och 1 och ... så kan man faktiskt dra en logisk, hyfsat säker slutsats. Men, som sagt, det förutsätter att man läser vad som skrivits. Och då inte bara det senaste kvartalet, utan kanske åratal bakåt i tiden. Förutfattade meningar om kvinnor i medelåldern ska man inte heller ha. Särskilt inte om den här, för det är jag som givit grumpy old women ett ansikte.
Så skönt att höra att du är på G, både med det ena och det andra. Jag blir lite orolig när det är tyst så länge på din blogg.
SvaraRaderaSå länge som lusten att plantera finns kvar är man inte riktigt död ännu! Till förtret för många, men förhoppningsvis även till åtminstone en liten glädje för en handfull ;o)
RaderaMen det kan väl vara kul att få hackspettar som hyresgäster? Eller? Rätt exotiska fåglar för mig...
SvaraRaderaHa, en sån klematis har jag också! Och den står JÄTTEMÖRKT planterad invid en tall med stor (om än lite gles) krona. Och den har överlevt i många år och får faktiskt några enstaka blommor på hösten! Så, hav gott mod!
Nu verkar det ju i alla fall ha blivit lite fart på dina behandlingar! Lycka till!
Kram, Monica
Mja, nog för att jag tycker att hackspettar är snygga fåglar, men just den där holken hade jag medvetet tillverkat med extra litet hål och föreställt mig att svartvit flugsnappare skulle annektera. Dessutom är jag inte helt säker på att större hackspett (som jag tror det här är) häckar i holkar. Den är väl snarare på jakt efter smaskiga ungar att käka upp..?
RaderaSå bra att du har referens på 'Mandshurica' i mörkt läge! Då får jag bara tåla mig och se hur det går :o) Min är planterad på södra sidan av min terrass, där den på "bottenvåningen" skuggas både av ett äppelträd och ett jättebestånd plymspirea. Men när den väl letat sig uppåt ett våningsplan kommer den att få riktigt mycket sol.
Här försöker jag just nu glömma alla små läckra ovanliga växter och satsa en del på snabbväxande idiotsäkra sådana eftersom grannen har fått för sig att bygga ett jättegarage, som jag helst vill slippa se. För övrigt är min enklare form av psoriasis bättre konstaterade min frissa vid dagens klippning, efter att noggrant ha studerat hårbottnen.Men den känns ibland i armbågslederna. Bra att det kom regn på eftermiddagen så jag fick ledigt från trädgårdsarbetet.
SvaraRaderaKram /Kerstin
Garagebyggande grannar gör nog ingen glad, så jag förstår din plan! Själv har jag satt en rad med korgpil längs ena tomtgränsen, för att förhoppningsvis slippa se alltför mycket av grannens tujahäck.
RaderaI och med att jag redan länge haft besvär med lederna (och om det nu leds i bevis att det beror på psoriasisartrit) behöver jag i vart fall inte vara såå orolig för att utslagen ska bli särskilt mycket värre. Den som har artrit får, enligt en artikel skriven av en reumatolog vid Akademiska i Uppsala, oftast bara en mycket mild form av hudåkomman. Man får vara glad för det lilla, eh?
Lite mer regn skulle inte skada här på min ö! Det som kom för tre dagar sedan var förnämligt stillsamt och vackert, men det behövs mer väta. Min kraftigt sandblandade jordmån är torr som ... sand :o(
Nubb runt öppningen på fågelholken var en väldigt smart idé!
SvaraRaderaHär har det avancerat en aning på trädgårdslandsfronten men då det jämt kommer annat i vägen som är viktigare att göra. Nu är det nämligen grovjobbet som görs och det måste ske med grävmaskin/traktor+diverse redskap bakefter. Gör ett rejält stort land nu för sen ska alla övriga växter från resten av trädgården flyttas dit på långvård tills de ånyo får en annan plats. Sen då trädgården är färdigt söndergrävd och utjämnad. När då? 2018? *suck*
Pipi
Jo, det där med nubb är inte så dumt och lite enklare än att klippa till plåt. Inte min idé, utan gammal och beprövad.
RaderaKul att det börjat hända lite grann med dina trädgårdsplaner! Och som man säger: Rom byggdes inte på en dag. Det kanske är riktigt bra att det blir en runda på långvården först, så att du med god ordning hinner "mogna in i" hur det ska bli i slutändan? Själv har jag alltid någon växt i "barnkammare" i mitt kryddland. Antingen för att den behöver växa till sig lite eller för att jag - oftast - inte vet var jag ska få plats för den.
Imorgon bär det av till Turkugrad igen. Upp och iväg på förmiddagen och svooosch! hem på eftermiddagen, lagom till middagen.