Och så ett bevis för naturens enastående förmåga att tåla vad som helst: min gamla och i år hårt beskurna lavendelhäck, som länge sett ut som den döden dött. Men man bedrar sig! Den tar sig!
I trädgården är det den kanske bästa tiden just nu. Fast så känns det i och för sig under hela sommaren, så länge som något blommar. Men vitt är vackert, inte sant? Och jag är så glad över att både liljekonvalj och ramslök, som jag flyttat från rena, rama skogen, verkar ha etablerat sig fint på ruckelgården!
För tillfället blommar också min namnlösa, starkdoftande och jättesöta narciss. Den doftar så gott att jag varje kväll måste göra ett besök för att sticka ner näsan i ljuvligheten. Samtidigt låter jag mig bedåras av äppelträdens blom, som sorgligt nog redan sjunger på sista versen.
Sen har jag en nykomling att presentera: myskmadra. Min illgröna väninna S är en klippa på allt som växer och den här pekade hon ut åt mig vid ett nyligt skogsbesök. Nu finns den nerpetade lite här och lite där, för att se var den trivs bäst. Flytten har den överlevt i alla fall, för den står saftspänd och fin och har satt igång med att blomma.
Slutligen en hälsning från Åbo, där jag i torsdags var för att träffa en endokrinolog vid Åbo universitets centralsjukhus. På vägen från flygbussens hållplats vid salutorget promenerar man över Aura å och kan passa på att beundra stadens ståtliga domkyrka, där jag för övrigt faktiskt är döpt.
Sen passade jag på att informera mig om var hovrätten huserar, eftersom det väl sannolikt är där som en del av mina försäkringsärenden (med i första hand Aktia) kommer att sluta innan det blir gjort som det är skrivet i avtal och lag. Även det här pampiga huset ligger på bekvämt avstånd längs promenaden till ÅUCS, bara ett stenkast från domkyrkan.
Du är tillbaka in blogbusiness, det verkar bra! Fortsätt så!
SvaraRaderaAgneta
Nja, tillbaka och tillbaka. Ett tillfälligt ryck får vi nog lite modest kalla det, för man ska jag som bekant "inte ropa hej förrän man är över bäckenet" - eller hur det nu var man brukar säga.
RaderaVilken fantastisk bild på getingen! Man ser vartenda litet borst på ryggen!
SvaraRaderaVita blommor älskar jag också, fast jag gillar i och för sig alla blommor, nästan.
Myskmadra har jag som marktäckare i en skuggig rabatt och där trivs den alldeles förträffligt! Så dina kommer säkert att ta sig!
Ha det gott, kram, Monica
Getingbilden är en av få jag tagit med blixt i dagsljus, där jag faktiskt lyckats ställa in styrkan på precis lagom mycket effekt i förhållande till bländaröppning och slutartid. Rena turen, med andra ord.
RaderaOch jag håller helt med dig angående blommor, för jag är också förtjust i nästan allt, dock inte tagetes. Faktiskt inte en enda variant av den blomman, som i mitt tycke ser fruktansvärt stel, konstgjord och oinbjudande ut.
Hoppas att min myskmadra snällt kommer att göra som din, för jag saknar t.v. bra marktäckare i mina planteringar. T.ex. vintergrönan vill av nån anledning inte alls trivas hos mig :o/
Vilken fantastisk fotograf du är - eller är det en fantastisk kamera!?
SvaraRaderaI vilket fall som helst så är bilderna, speciellt den på getingen, väldans bra. Fast just nu undrar både min gubbe och jag när nästa bok är på gång!? vi älskar att läsa båda två, jag sen barnsben och gubben har jag tränat bra (vi träffades när jag var 15) så vi skulle "hemskt" gärna läsa en uppföljare!!!!!
KRAM
Susie
Det är nog kameran ... ;o)
RaderaRoligt att ni väntar på nästa bok, men det ser dessvärre ut som ni får förbereda er på en rejäl väntan. Allt avklarat och pågående bråk med försäkringsbolag plus den eviga kampen för adekvat vård har hållit - och håller - mig effektivt sysselsatt med andra skrivelser än av det skönlitterära slaget. Allt tätare anfall av rygginflammation gör dessutom att tiden jag mäktar med att sitta stilla vid datorn blir kortare hela tiden. Det förenklar inte det hela precis :o(
Men min plan är att det ska bli en uppföljare! Det stora frågetecknet är bara när.
...och när de har byggt färdigt ska de äta, de små illbattingarna! Har många gånger studerat hur de biter loss och flyger i väg med en stor bit fläskkotlett eller liknande från lunchbordet.Bilden på konvaljen med åtföljande myra var snygg tycker jag.
SvaraRaderaKram /Kerstin
Det är just precis getingarnas överdrivna förtjusning i animalier - gärna grillade och impregnerade med lite söt marinad - som gör att jag inte är så där överdrivet förtjust i att äta utomhus. De har naturligtvis sin fulla rätt att existera de också, men i det naturliga ekosystemet ingår inte min tallrik!
RaderaNärbildsfotografering är en intressant upplevelse i år, såtillvida att jag står för en riktigt underhållande show när jag ska upp från knä- eller hukstående. Är det en dålig dag blir det hela rent ut skrattretande, eftersom knän och höfter blir kraftlösa och liksom ger vika när jag ska upp. Kanske jag borde gå runt hos grannarna och ta upp "kollekt", som en liten kompensation för mina gratis tillhandhahållna clownerier..?
Den bästa present som jag har fått någon gång är min lilla pall. LAgom höjd om jag vill sitta och jättebra om jag vill stå på knä. Bara att vända på den så finns där en mjuk dyna och benen blir armstöd när man ska upp igen.Dessutom finns det en liten lucka att lägga verktyg i men där låg en vinflaska när jag fick den.
SvaraRadera/Kerstin
Jag vet precis vilken du menar! Men det är tunnsått med gåvogivare i min omgivning, så istället har jag hållit ögonen öppna när jag går på loppisar, i second hand-butiker osv. Tills vidare har jag inte haft någon jaktlycka, men trägen vinner!!
Radera