Min egen dotter, Lilla A, har redan hunnit bli 17, så det var hög tid att få till ett besök. På ett så stort museum som Nrm behöver man gott om både tid och ork, så vi tog färjan över eftermiddagen före, övernattade på hotell och avsatte hela följande dag på museiupptäckt. Elva minuters tunnelbaneresan från T-centralen med linjen mot Mörby Centrum och så var vi där.
Våra kombibiljetter (inträde + biljett till Cosmonova) var bokade via nätet och hämtades och betalades med kontokort i museets automat. Lätt som en plätt! Mindre lätt blev det att få bagaget i förvar. Boxarna är, i motsats till vid Cityterminalen, av den gamla sorten, som vill ha 10 spänn i reda pengar. Någon sådan peng hade jag inte, så från infodisken dirigerades jag till kassan. Där skulle jag på mitt kontokort kunna ta ut 10 kr mot en avgift om 1 kr.
Icke. Efter x antal försök med flera olika VISA-stämplade kort fick kassörskan ge upp och det hela slutade med att en vänlig dam i museibutiken tog hand om vårt gepäck, helt gratis. När jag råkade nämna att det var konstigt att det inte funkade med mina VISA-kort även om de är utfärdade av en finländsk bank visste hon besked. Det har aldrig gått ett göra en sån kontantmanöver med finländska kort. Jahapp. Tur att damen fanns då, för vi hade inte orkat kånka omkring på både ryggsäck och ytterkläder i flera timmar.
Kanske något för Nrm att informera om på sin webbplats?
Nrm är som sagt stort, så för att mäkta med blir man tvungen att koncentrera sig på ett par-tre avdelningar. För vår del var det utställningen ”Djuret människan” som drog mest; en snyggt uppbyggd, väldigt lärorik och interaktiv utställning.
För en blivande naturvetare som Lilla A, med en dröm om läkarstudier i bagaget, var det förstås ett måste att ge sig på att plocka in delarna på rätt plats:
För egen del tyckte jag det var väldigt intressant att se skillnaden i våra respektive kroppstemperaturer:
Även om vi på morgonkvisten ätit en god och mättande frukost på hotellet måste vi ju så småningom få oss något till livs, eftersom vi inte skulle vara ombord på färjan hem förrän efter 20:00 på kvällen.
Museirestaurangen Fossilen blev en positiv överraskning! Jättegod mat till humant pris, bröd och salladsbuffet inkluderat och rena, fräscha utrymmen. Rekommenderas!
Vi såg naturligtvis mycket, mycket mer än det här, men jag glömde helt enkelt fotografera. Fast en bild från utställningen ”Skatter från jordens inre” fick jag i alla fall! En maffig kristallkrona, som jag blev trött av att bara tänka på att behöva hålla dammfri och renputsad ...
Den som vill få en överblick vad som finns att se kan titta på museets besökskarta. Klicka HÄR.
Bildkvaliteten är klart sämre än den brukar vara, eftersom jag fotograferade med min Nokia Lumia 920 och inte med min riktiga kamera.
Oj, jag minns de gigantiska valskeletten som hängde i ett rum och luktade pyton. Senast jag var där var det konstutställning med Lars Jonsson som är fågelmålare. Sedan jag flyttade terroriserar jag jourhavande biolog då och då med frågor om konstiga insekter och annat. En suberb möjlighet att lära sig mer. När jag jobbade i Sthlm gick jag ibland och åt på Moderna museet, också jättebra. Bra att museerna kan locka med mer än själva utställningarna.
SvaraRaderaKram /Kerstin
Visst är det roligt att gå på museum! Det gör man alltför sällan.
SvaraRaderaJag minns med glädje alla muséebesök min syster och jag gjorde med min pappa när jag var barn! Och så fick man mazarin och läsk i muséecaféet...
Trevlig utfärd ni gjorde!
Kram, Monica
Trevlig Sverige resa.Synd att man inte bodde där nere.Kram
SvaraRadera