Bakgrunden till projektet är att jag alltid gillat lovikkavantar. Själva designen alltså, inte att de är så tjocka och otympliga. Så efter en del räknande och planerande fick jag till dessa:
Anledningen till att de blev denimblå är läget i restgarnslagret och att jag i detsamma helt enkelt inte hade tillräckligt mycket av något annat handvänligt garn. Fast de blev riktigt tjusiga i den här färgkombinationen, det tycker jag faktiskt!
Jaha, ett par lovikkavantar. Vad är det nu för speciellt med det då? tycker säkert någon av er. Jag håller i så fall med; inte är de så speciella. Men de löser ett problem jag alltid haft med lovikkamodellen: det här paret sitter åt runt handleden. Under den uppvikta kanten har jag nämligen gömt en bit resårstickning:
Och så är de otroligt mycket smidigare än den äkta varan. Lovikkagarnet är grovt och kräver groova stickor. Det här paret är stickat av Novitagarnet 7 bröder (75% ull, 25 % polyamid) på stickor 3,5 mm. Dessutom har jag stickat en riktig tumme, med kil, istället för den traditionella lovikkatummen.
Men ett är då säkert: jag stickar hellre fem par sockor än ett par vantar. Jag aavskyr att sticka tummar!
Smarta vantar! Du är fiffig du! Men...en enda liten tumme? När jag växte upp hade vi hemstickade fingervantar. Då blir det genast lite knepigare. Jag kanske har sagt det förut men här på Öland stickade man förr en tumme på varje sida av vanten så man kunde nöta den på båda sidorna.
SvaraRaderaHåll ut! det måste bli vår snart!
Kram
Kerstin
Fingervantar ... *ryyser* Såna har jag stickat bara två gånger i mitt liv, och fler lär det knappast bli. Två tummar för ett par vantar räcker gott och väl!
SvaraRaderaVisst var det smart att resårsticka runt handleden? Jag är faktiskt jädrans nöjd med att jag kom att tänka på det :oD
Fina vantar! Och smart med resåren.
SvaraRaderaTack! :o)
SvaraRaderaHej Nina, det var smart med resåren som håller till. Det är ju precis där man är så känslig för snö och kyla, att ingen annan har kommit på det förut.
SvaraRaderaVäldans snyggt garn du använt.
Vi ses
Monkan
Snyggt!
SvaraRaderajag stickar ibland sockar med en resår runt fotleden.Då stickar jag skaftet i slätsticning först och så resårbiten innan foten. Dessutom stickar jag ofta sockar i Lovikkagarn...
Så smart, så snyggt!
SvaraRaderaMonkan:
SvaraRaderaNå, nog tror jag säkert att någon annan löst det hela på samma sätt tidigare, även om jag inte sett det själv förut. Färgen är faktiskt riktigt "jeansig" - I like!
Ingersord:
Sockor av lovikkagarn måste vara mysiga! Såna skulle jag faktiskt gilla själv, eftersom jag alltid är frusen. Hm, kanske jag borde köpa mig en härva eller två?
4U2!:
SvaraRaderaTack! :o)
Du är ju helt otrolig! Pratade om vantar igår och idag är dom färdiga!!!! Och med eget-påhittat mönster!!! Jag är stum av beundran!
SvaraRaderaOch resåren - otroligt fiffigt!
Man känner sig som en sengångare jämfört med dig...
Kram, Monica
Du, jag stickade faktiskt ganska många timmar igår. Och så körde jag "stereostickning", dvs två uppsättningar strumpstickor samtidigt. På så sätt blev båda vantarna färdiga samtidigt ;o)
SvaraRaderaSnygga vantar och väldas fiffigt med resåren bakom uppläggt. Själv är jag en sock/strump stickare men ett eller ett par vantar kan jag allt tänka mej att göra, får jag låna tricket med resåren? ha det bra mvh annie
SvaraRaderaJag skulle så gärna vilja lära mej sticka tumme! Själva vanten kan ju inte vara så knepig men tummen är ett mysterium jag inte löst än.
SvaraRaderaVäldans snygga vantar också förresten!
annie:
SvaraRaderaVarsågod, låna på du! :o)
Pipi:
Att sticka med en tumkil, som jag gjort på de här vantarna, är egentligen inte krångligt, men det tarvar en rätt ingående förklaring. Kolla t.ex. på novita.fi och läs beskrivningen för vantar av 7 bröder!
Det blev en fin vante. Eller två rättare sagt.
SvaraRaderaAlldeles nyss såg jag ett program som handlade om lovikkavanten och där förklarade, jag tror det var en same, att vanten skulle vara så där vid och öppen så att det med en knyck gick att få av vanten när situationen så krävde.
Ska du tova till dom här eller ska dom få vara som dom ser ut på bilden?
Kan tänka mig att det är en praktisk, bakomliggande orsak till att originalvanten är beskaffad som den är! Den här varianten som jag gjort kan vi väl, för att vara modeeerna, kalla för produktutveckling för behovsanpassning till det teknologiska samhället? Det låter väl tjusigt? *hehe!*
SvaraRaderaDessvärre går det inte att tova den här garnkvaliteten pga fjärdedelen polyamid :o/