måndag 15 augusti 2011

Den aktiva formen av ”bara vara”

OM JAG SKA sägas tro på något är det i så fall trädgårdsterapi. Hade jag under de senaste tre åren inte haft ”Rucklets” från början helt vildvuxna trädgård att ägna mig åt ... ja, då hade jag antagligen inte funnits mera.

Att gräva, klippa, vattna, kratta, rensa och röja är mindfulness på hög nivå. Jag har skrivit det förut, men jag skriver det igen. Och igen och igen – och struntar blankt i om jag blir tjatig.

Ett par rhododendron, några ormbunkar och min konvaljbuske har bli­vit omplacerade. Men du milde, så dyyrt det är med riktig rhodo­den­dron­jord ... :o/


Under de två senaste dagarna har jag dessutom upptäckt avkopp­ling­en i att släpa runt stegar, klättra upp och klättra ner, timme ut och timme in. Knipsknipsknips ... fundera ... knipsknips ... fundera mera, och så vidare hela dagen.

Att tillväxtbeskära äppelträd kräver koncentration. Sekatören ska ju ta det som är onödigt, inte anlagen till nästa års skörd.


Jag besitter inte förmågan att i ord beskriva lyckokänslan i att skörda det man sått för nästan ett år sedan eller den tillfredsställelse man känner efter att omsorgsfullt ha grävt upp och flyttat något som från början hamnat fel. Men terapi det är det, sanna mina spartanska ord!

Fast idag ska jag inte umgås med min älskade trädgård. Idag ska jag författa månadskrönika, så här tarvas en kanna kaffe och en timmes oseende stirrande ut genom köksfönstret för att invänta in­spi­ra­tio­nen. En form av mindfulness det också.

6 kommentarer:

  1. Hejsan, kommer precis ifrån vår trädgård, plockat och plockat en massa ogräs som bara ploppar upp i det blöta vädret.
    Jag klippte årskotten på våra äpppleträd innan vi äkte på sem.
    Nu är det plommon-och körsbärsträdens tur snart.
    Din lilla pelargonstickling blommar så sött nu.
    Idag ska jag ta kontakt med min bästis, hoppas att jag kan förgylla vardagen lite för henne, hon mår ungefär som du. Ibland är det tur att vi har varandra, synd bara att du bor sååå långt bort.
    Hoppas att du får till din krönika :)
    Syrran

    SvaraRadera
  2. Klippt hallonen och skördat första björnbären. Ätit en och annan vindruva och ryckt upp en del som inte fanns med på framsidan på fröpåsarna. Varit en tur och tittat på havet som fradgar sig av vindstötarna.Ska läsa sista kapitlet i en lånebok eftersom jag ska till bibblan i morgon. Så ser det ut här.
    Kram
    Kerstin

    SvaraRadera
  3. Oh ja, visst är trädgården terapi! Jobbig och slitsam, men underbart tillfredsställande!
    Och du besitter i alla fall förmågan att skriva på ett humoristiskt och rakt-på-sak sätt! Det är inte så dåligt, det...
    Måndagskram från mig!

    SvaraRadera
  4. Inget bloggeriande för mig idag, men här vill jag titta in serru!
    Vi har två rhododendhron (eller hur det nu stavas) som har stått vid kortsidan av kåken (endast morgonsol) sen vi flyttade in. Jag har inte gjort ett dugg med dem, inte bytt jord eller gödsla eller nåt på dessa 16 år och de växer som tusan. I år blommade de mer än nånsin :D
    Idag är jag jäkligt trött i skallen, men bara fyra halva jobbdagar kvar nu sen är det tre veckor semester som gäller, yihaaaaa!
    Kram och Tack för Dig från mig!

    SvaraRadera
  5. Här växer inte inpirationen på träd precis. Däremot har jag kommit på mig att sitta och räkna hur många skopor det går på en lastbil med släp.
    Livskvalitet - Tveksamt

    SvaraRadera
  6. Monkan:
    Så ni brukar tukta plommon och körsbär också? Det har jag aldrig gjort. Men plommonträdet skulle nog må bra av att beskäras in riktigt ordentligt, för när det, som i år, bär mängder av frukt är risken stor att gamla grenar knäcks om man inte hinner med att stötta dem.

    Min mosquito shockers första knoppar slog ut igår, så mamma och barn ligger i fas ;o)

    Här på Åland är det mulet och regnigt idag (tisdag), även om det är rätt varmt. Fast jag har inte gjort många knop under dagen. Min sköldkörtelmedicinering är i rejäl obalans igen, så jag mår mycket mysko.

    Kerstin:
    Åh, vindruvor ... I år blir det inte en endaste liten klase, för mina plantor är för unga. Men nästa år, kanske.

    Monica:
    Exakt så är det!

    Anki:
    Det var just det som var felet, att alla mina roddor hamnade på ett för torrt och soligt ställe. Dessutom fick de inte mycket riktig surjord att tala om när jag grävde ner dem ifjol. Nu ska vi se om det blir bättre med de jag hunnit flytta!

    Håller tummisarna för att det blir en riktigt fin brittsommar när din semesterperiod börjar! Det är du helt klart värd, flicka lilla!

    Sur i Sumpan:
    *trösteklappar på huvudet*

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!