Jag lovade – offentligt – att inte rösta om ingen hade kurage nog att ge mig det löftet. Och jag står, i motsats till flertalet politruker, vid mitt ord. Samtidigt förfasas jag över att inte en enda spekulant på en plats i landskapsstyret verkar anse att småföretagandet är något att öda krut eller tid på. Detta trots att vi på en totalbefolkning om ~28.000 själar har 2.005 (!) företag som sysselsätter 0-4 personer!
(sifferuppgifterna, från Ålands statistik- och utredningsbyrå, är från 30.12.2010)
Samtidigt som min senaste krönika idag publicerats i Ålandstidningen råkar jag händelsevis ägna mig åt vinteröversyn av diverse eggförsedda redskap. Förmodligen inget annat än ett lustigt sammanträffande. Fast knappast om man kunnat fråga farbror Freud ;o)
Har läst din insändare! Märkligt att ingen politiker nappade på det?
SvaraRaderaHelgkram, Monica
Krönikan blev ju bra, och att du vässar skärvertyg samma dag kan ju uppfattas lite tveeggat.
SvaraRaderaHur bär du dig åt när du planerar inför dina krönikor? Har du ett block där du skriver ner synpunkter efterhand som du får dom, eller sätter du dig ner och funderar ut allt i en enda gång?
Monica:
SvaraRaderaSka vi inte tro att det är så enkelt att min ensamma, lilla röst inte anses vara särskilt mycket värd? Men med tanke på hur småföretagartätt det är här på Åland förvånar det mig storligen att ingen politiskt aktiv insett röstfiskefördelarna med att driva just den här frågan.
Cici:
Haha! Jag tyckte det kunde vara på sin plats med skarpa knivar, sekatörer och andra vassa föremål om utifall att någon skulle ta extra illa vid sig av min lilla epistel den här gången ;o)
Hur jag gör när jag skriver krönikor? Pja, ibland har jag någon idé liggande i skåpet (skriver högst sporadiskt ner förflugna tankar i ett anteckningsblock), men oftast bygger mina små utläggningar på dagsaktuella saker. Då blir det oftast författande helt ad lib. Har jag flyt brukar det ena ge det andra. Svårast är det att hålla sig så där precis på 3.700 tecken inkl. mellanslag, varken för kort eller för långt. Den biten tarvar oftast mesta tankemödan och en inte föraktlig del filande och omformulerande.