Den första teorin, om att det någonstans i ett beräkningsprogram måste finnas ett systemfel, verkade lovande, men i slutändan uppdagade jag någonting som slog mig med häpnad: beräkningen görs inte i enlighet med gällande förordning. Så småningom kom jag också fram till på vilka grunder felet uppstår och hur det borde rättas till för att göras korrekt.
Förfarandet är anmält till riksdagens justitieombudsman den 10-01-2012.
NÄR MAN VID en ansökan om ett allmänt bostadsbidrag hos en viss statlig myndighet meddelar uppgifter om sitt egnahemshus ska man bl.a. uppge bostadens areal. Den faktiska bostadsytan ska dock minskas med de kvadratmeter som åtgår för källarförråd, pannrum o.dyl, som inte godkänns som bidragsgrundande bostadsyta.
Den självklara frågan som, mot bakgrunden av rådande beräkningssystem (väldigt belysande diagram, titta på det!), infinner sig är:
Varför ska man göra detta arealavdrag för källare och pannrum..? Enligt det f.n. använda beräkningssystemet betyder ett lägre antal godkända kvadratmeter ett högre bostadsbidrag.
Jag har minst sagt svårt att tänka mig att detta är meningen med arealavdraget. Staten vill väl enligt all logik minimera den godkända arealen, för att därmed kunna betala ut ett lägre bidrag? Om inte, så är det här första gången jag varit med om att staten frivilligt vill betala ut mer istället för mindre.
Jag vidhåller därmed att det finns ett formelfel i det beräkningsprogram som används av tjänstemännen inom en viss statlig myndighet i Finland när de ska beräkna ett hushålls allmänna bostadsbidrag.
Dessutom vet jag exakt var någonstans i beräkningen felet uppstår.
” /.../ I slutet av år 2010 hade 164.154 hushåll allmänt bostadsbidrag /.../”
Min kvalificerade gissning är att statistiken för 2011 inte kommer att uppvisa en lägre siffra och det är inte svårt att inse vidden av att c. 165.000 hushålls allmänna bostadsbidrag felberäknats – till mottagarnas nackdel – under 2011.
Men nog om detta. Nu ska jag sätta mig vid symaskinen och lappa lite trasiga kläder. Och här är dagens outfit, en t-shirt med exakt min åsikt:
asumistuki, omakotitalo, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, suuruus, arviointi, laskelma, laskenta, laskennusvirhe
Jag försökte räkna ut vad min mamma skulle få i bostadsbidrag när hon flyttade till pensionärslägenhet som var 3000sek dyrare och nästan dubbelt så stor som hennes tidigare bostad. Jag lyckades inte men det har visat sig att hon fick 100 sek mer per månad på grund av någon sorts allmän gräns. Jag fattar ingenting. Trevlig helg på dig!
SvaraRaderaKram
Kerstin
Utan att vara insatt i hur det svenska bostadsbidragssystemet funkar kan jag bara gissa. Min gissning är därför att det är snarlikt det finländska, i vilket man lagstiftat om ett förvirrande antal parametrar som avgör vilket belopp man är berättigad till.
SvaraRaderaParametrarna är dessutom sinsemellan helt olika för olika typer av boendeformer, antal personer i hushållet och om du är ”vanlig” eller pensionerad:
Det finns inkomstgränser, som avgör vilken storlek på bassjälvrisk man påförs (och eventuell tilläggssjälvrisk). Inkomstgränsen påverkas av om det i hushållet bor minderåriga för vilka man har försörjningsansvar.
Det finns förmögenhetsgränser. Men om man har lån för egen bostad som överstiger den eventuella förmögenhet man har beaktas ändå ingen förmögenhet vid beräkningen.
Det finns maximalt godkända kvadratmetrar per hushåll, baserat på antalet personer. I något fall stiger det godkända antalet om fler bor i hushållet, i andra inte.
Det finns maximalt godkända, totala skötselutgifter per hushåll – uttryckt som ett totalbelopp/månad - baserade på antalet personer i hushållet, bostadens geografiska läge, standard och ålder.
Det finns maximalt godkända uppvärmningskostnader/kvadratmeter, baserade på till vilken s.k. uppvärmningsgrupp bostaden hör.
Osv, osv …
I det system som f.n. används i Finland stiger bostadsbidraget för en hyresbostad och bostadsbidraget för pensionärer upp till en maximal nivå, där någon av parametrarna sätter stopp. Efter denna gräns är bidraget detsamma oavsett hur stor bostaden är. Kurvan går varken upp eller ner.
Det som i mitt tycke är fel - och som varit det i åratal (kanske årtionden, vad vet jag) - är att kurvan för det allmänna bostadsbidraget för egnahemshus inte beter sig på samma sätt. Den vänder neråt efter det maximalt godkända antalet kvadratmeter/i hushållet boende, för att så småningom nå nollpunkten – dvs ett kvadratmeterantal där inget bostadsbidrag beviljas! Detta "fel" uppstår pga att man inte godkänner alla uppgivna skäliga skötselutgifter upp till det månatliga tak man beslutat om i lagstiftningen.
Jag hoppas innerligen att samma ”fel” inte finns i Sverige. Detta ”fel” i vårt finländska system är ju en form av fullskalig diskriminering av individer i en viss kategori av populationen: de ännu icke pensionerade som bor i eget hus, men som i lika stor utsträckning som någon som bor på hyra kan råka ut för en period i livet då de nödgas ansöka om bostadsbidrag.