torsdag 29 december 2011

Roll over and die..?

9 kommentarer:

  1. Que? Aldrig på den tiden!!!! Annacarin

    SvaraRadera
  2. Usch, inte ska du skriva så där! Är det ljuset i tunneln jag ser där uppe i vänstra hörnet?

    SvaraRadera
  3. Annacarin:
    Jodu, om mitt pensionsförsäkringsbolag får som de vill. Avslag på vidare invalidpension fr.o.m. 1 februari, ny läkartid först den 18.1 - och besvär mot pensionsförsäkringsbeslutet måste inlämnas SENAST 21.1! Avslag från pensionsförsäkringen = avslag från försäkringskassan = ingen som helst inkomst fr.o.m. 1 februari. F.n. har jag inte ens ett bostadsbidrag, eftersom försäkringskassan (FPA i Finland) inte kan räkna rätt. Det känns liite motigt just nu, det skäms jag inte för att säga :o/

    Cici:
    Jominsann, nog är det ljuset i tunneln du anar. Men ack-ack-ack, det är korsdrag i kåken, så dörr'n kommer att blåsa fast :o/

    SvaraRadera
  4. Jag tänker på min dotter som gått sjukskriven i tio år och så blev av med all ersättning i våras. Av en slump fick vi nys om en behandling som jag hjälpte henne ekonomiskt med, och som genom ett trolleri blev hon en ny människa, något som sjukvården inte lyckats med trots alla försök med bl a ryggmärgsblockader och avbrända nerver.
    Nu jobbar hon deltid som personlig assistent och har mera jobb på lut. Framför allt mår hon bra.

    Finns det ingen trolleristation för dig och det som gör dig arbetsoförmögen?

    SvaraRadera
  5. Men du ger dej väl inte så lätt? Den Ninotschka jag känner är av det sega slaget!

    För övrigt har mellandagarna passerat lika mörka som din bild. Hade strömavbrott närapå tre dygn på raken och levde modernt grottliv. Blev en jul man knappast glömmer!

    Fliiiter ilaaand på klobben på måndag. Hemma om man ramlar in på kaffe?

    SvaraRadera
  6. Cici:
    Kruxet för mitt vidkommande är att man först av allt måste hitta den vita kanin det är meningen att man ska trolla bort. Personligen är jag hundraarton-etthundra på att roten till allt elände är Schysta C därinne i tallkotten, men vad jag tror och vad medicinmännen tycker är två skilda världar. Lite som olja och vatten, typ. Och jävligt frustrerande :o/ Meanwhile blir jag bara tröttare och tröttare, och det är ju inte heller så lajbans.

    Pipi:
    Även det segaste läder blir skört och slitet med tiden. Fråga vilka gamla skor som helst! ;o) Det är sin sak att lyckas överleva på en ekonomi under vår världs s.k. existensminimum, en helt annan att överleva på ingenting.

    Klart du är välkommen på kaffe om du är i de forna hemtrakterna! Lyckas jag uppbåda energi så det räcker kanske jag rentav kan bjuda på något mer än en svart kopp (men jag lovar ingenting). Välkommen är du, hur som haver :o)

    SvaraRadera
  7. På ett eller annat sätt ordnar det sig, och du har ju framför allt lilla A att tänka på!
    OM nu pensionsförsäkringsbolaget (vilket ord...) skulle krångla, så finns det väl en sorts socialkontor hos er också?
    Jag önskar dig i alla fall ett gott slut på år 2011!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  8. Jag önskar dig ett gott nytt år ändå! Min erfarenhet är att det alltid dyker upp en lösning även när det för ögonblicket ser nattsvart ut.
    Kram till dig
    Kerstin

    SvaraRadera
  9. Monica:
    Det är inte fråga om "om" mera; ett avslag är ett avslag även om det är gjort på felaktig grund :o/

    Det märkliga i sammanhanget är att ingenting har förändrats - inte till det bättre i alla fall - sedan våren 2009, då min ansökan om yrkesinriktad rehabilitering avslogs av samma bolag. Då var deras motivering att jag var för sjuk (!) och att utredningen bara var på hälft. Nu, när jag verifierat ÄR sjuk och utredningen äntligen börjar röra på sig efter all denna tid, är jag plötsligt frisk. Och denna slutsats drar de för att ett antal undersökningar och provtagningar inte visat någonting. Det är lika korkat som att baserat på en röntgenbild av fotleden fastslå att en diabetespatient inte är sjuk, eftersom där inte finns något verifierat benbrott att peka på. Eller (för att bre på ordentligt) att tala om för någon med fullt utvecklad AIDS att han MÅSTE må bra nu, för järnbristen har de ju för katten lyckats få bukt med.

    Ja, du fattar va? Just nu får jag väl sätta min lit till den soc.kurator jag tydligen äntligen ska få träffa, för all pappersexercis och egenhändig informationssökning tar snart knäcken på mig.

    Detta till trots önskar jag dig och maken ett riktigt gott slut och ett särdeles gott nytt! Även om ni skulle bli av med allt annat har ni alla fall varandra :o)

    Kerstin:
    Lösningen just nu verkar vara att såga av sig en arm, eftersom "kvantifierbarhet" är uttrycket som försäkringsmedicinarna formligen älskar :o/ Lessen att jag är gnällig och deppig just nu, men det är svårt att se framtiden an med tillförsikt när det ständigt petas in nya käppar i hjulet.

    Men strunt i det nu! Imorgon är det nyårsafton och ett nytt år står för dörren. 2011 lägger jag gärna till handlingarna och försöker intala mig att 2012 ska bli ett bra år. Och dig och äkta hälften önskar jag av hela mitt hjärta detsamma!

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!