Alldeles intill finns ett större kärr, där det alldeles snart kommer att lysa alldeles gult av svärdsliljor. Men tills vidare är det kabbleka som står för kulören och frodiga bestånd med ormbunkar bidrar till den magiska stämningen som råder på platsen. En stämning som mycket effektivt går upp i rök när årets första kull mycket blodtörstiga mygg går till anfall. Allting har flera sidor och de är definitivt våtmarkens baksida. I alla fall för oss varmblodiga människor.
Jag tappade faktiskt mer eller mindre hakan igår kväll när M tog med mig till den här platsen. Kameran gick varm och jag kunde ha fotograferat i det oändliga – om det inte varit för myggjävlarna. Inför nästa besök på platsen ska jag tamigfan bada i Djungelolja!
På tal om foto fick jag igår mitt fotograferande livs överraskning. Det plingade in ett mejl från Sveriges Utbildningsradio, UR, med en förfrågan om det skulle gå för sig att använda en av mina fjärilsbilder från 2010 i ett kommande barnprogram om årstiderna. Eh ... va? En av mina bilder..?? Det här var ju förstås glädjande för en fotografisk amatör, men chocken har faktiskt inte riktigt hunnit gå över ännu. Imorse måste jag öppna mejlet en gång till för att fatta att jag inte drömt ihop alltsammans.
Nåväl, det var det för idag. Nu ska jag ut och gräva gropar. Nya barrträd väntar på att få Lebensraum på ruckelgården.
TRÄDGÅRDSNOTERING
Tre nya barrträdsplantor har kommit hem och ska bo norr om Glaspalatset. Med tiden hoppas jag att de kommer att erbjuda växthuset ett skydd mot kalla nordanvindar och göra området runt själva växthuset mer ombonat.
För att underlätta grävandet hittade jag på ett sätt att få jorden riktigt genomvattnad först: ta ett järnspett, slå ner mängder med hål där du tänkt plantera och därefter vattnar, vattnar och vattnar du. Grävningen går som en dans och platsen är färdigt uppvattnad för den nya växten!
Sorterna är: En sockertoppsgran, Picea glauca 'Conica', en krypen, Juniperus horizontalis 'Andorra compacta', och en liten kryptall, Pinus mugo 'Pumilio'.
Grattis!! Du kanske har en ny karriär framför dig. Hur hade de hittat bilden? Hade de googlat på arten? Kul i alla fall, hur det än gick till. Annacarin
SvaraRaderaTack, tack. Jo, de hade tydligen hittat bilden på Internet och redan det är ju lite otroligt, med tanke på hur många tusentals - ja, miljontals - fotografier det finns. Men synbarligen inte så många med just det här motivet, plåtat på just det sättet :o)
RaderaVisst är det kul när det plingar till i mailen om att ngn vill köpa bilder...det hände sig här med för ngn och ett par veckor sen att ngn ville köpa ett par bilder av mig men det skulle behövas lite mer sales för att täcka upp den ekonomiska förlusten Fk orsakat...! :-( Men man får va glad för det lilla...
SvaraRaderaHa en fin helg!
Steffe
Ja, hörru, att nån - många - vill ha av dina bilder förvånar mig sannerligen inte! Du är ju proffs, för höge Farao. Med proffsgrejor att fota med dessutom. När man ser på vad du åstadkommer blir man ju en halvmeter kortare, bleknar över i svagt musgrått och vill bara försvinna ;o)
RaderaOch du, ge det lite tid bara, så lär du nog få intäkter som med råge täcker det som FK "försnillar"!! Har du förresten aldrig funderat på att registrera dig på iStockphoto..? Via den kanalen har du ju alla möjligheter i världen att få ihop en peng för allt ditt "objektiva" slit :oD
De där rutiga blommorna var ju helt makalösa! :)
SvaraRaderaOch vad häftigt med en bildförfrågan :)
Jadu, man måste nog säga att den violetta varianten av kungsängsliljan verkligen är en märklig växt. Det där rutiga mönstret är liksom snudd på osannolikt och ändå är det på riktigt. Naturen har en förmåga att hitta på skojiga mutationer lite då och då :o)
RaderaBetr. fotot så är det bara ytterligare ett bevis på att livet jämt och ständigt har nya jokrar att plocka ur rockärmen. Enahanda blir det sällan, det är då ett som är säkert :o)
Klart dom vill ha dina bilder!! Blir riktigt nostalgisk när jag tänker på Tullarns äng. Bodde granne med ängen i 12 år och tycker det är en underbar plats:)
SvaraRaderaJovisst är Tullarns äng helt otrolig! Dessutom bör vi i Mariehamn vara oerhört tacksamma över att den finns och förhoppningsvis får finnas länge ännu. Ja, jag menar med tanke på vilken brist på bostadstomter som rår här i stan, så är det ett mirakel att de inte varit in och naggat av också detta område.
RaderaNär kommer du och hälsar på..? Trädgården väntar på dig! :o)