söndag 26 augusti 2012

”You’ve Got Mail!”

 
DET ÄR NU sjunde året jag dagligen irriterar mig på att jag allt­som­oftast traskar trappan ner från övre våningen och över gården till post­lådan vid infarten, bara för att få åter­vän­da samma väg med oför­rättat ärende, eftersom brevbäraren ännu inte varit där. Stunden för åtgärd var kommen.

*tänka, tänka, tänka*

*mäta, såga, limma, borra och skruva*

TADAA! En extremfunktionell postsignalerare à la Ruckelhäxan:


Fy fan, vad jag är bra! :o)
Och lat.

8 kommentarer:

  1. Samma tanke har funnits här. Har ju lite längre till postlådan så jag tänkte mej en stor flagga eller nåt:) Men har ju inte tid nu när jag bara vill virka, virka...:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. I ditt fall skulle det förmodligen funka bättre med någon sorts liten, teknisk mackapär, som när något vippar mot något annat sluter en krets, som skickar en signal, som tänder en lampa inne i köket eller nåt i den stilen. Typ, alltså.

      Virkfeber är en allvarlig åkomma, för vilken läkarvetenskapen dessvärre ännu inte funnit något botemedel ;o) Som tur är mår man inte så värst dåligt av den sjukan :o)

      Radera
  2. Det var ju smart om brevlådan sitter så att man kan se den innifrån. Annars så är ju motion och friskluft inte så dumt det heller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jomenvisst krävs det förstås att man har uppsikt över sin låda - och "uppfinningen" är ju i det här fallet skräddarsydd för undertecknads behov :o) Ett behov som under sommaren vuxit sig större och större, eftersom alla mina vardagar innebär en otålig väntan på dagens post och om det äntligen ska komma några efterlängtade nämndbeslut, JO-utslag osv. Signalpinnen är till för att spara mina nerver, om än aldrig så lite.

      Radera
  3. Utomordentligt fiffigt!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och dessutom helt gratis, hopknåpat av vad jag kunde hitta på förrådshyllorna.

      Det som saknas är en liten fjäder, som skulle se till att pinnen med större säkerhet hålls i upprätt läge när posten kommit. Men en sån hittade jag ingenstans i mina "skrotlådor", och dumt nog hade jag bara någon dag tidigare tömt återvinningskärlet med metallskrot. I den fanns det delar från en avlagd kulspetspenna - bl.a. en fjäder. Surt :o(

      Radera
  4. Jaa du, Uppfinnarjocke! Smart! Här ser vi inte brevlådan inifrån huset men vi brukar höra postbilen köra förbi och i 90% av fallen har vi post i lådan, så det är bara att ta en liten promenad och se efter.
    Kram/Kerstin

    SvaraRadera
  5. Har själv funderat i liknande banor men nu är min postlåda så skamlöst nära ytterdörren att jag tycker jag kan gå en extra gång och kolla istället. Förr hade jag över en kilometer till lådan, nu är det knappt 10 meter.

    Dessutom händer det sej titt och tätt att företagaren i huset får paket hemkörda och då är det dessutom inbärning av posten som gäller. Tacksamt!

    Pipi (med Lat som andra namn)

    SvaraRadera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!