Häromdagen när jag bläddrade i en tidning fick jag ögonen på en virkad snöflinga och strax kravlade en nykläckt idé ut ur det bildliga skalet. Som om det inte skulle räcka med snö för den här vintern tycker ni kanske? Men nej, den här prototypen bara måste jag göra och den blir för övrigt inte vit.
Den kommer att bestå av olika modeller av flingor och jag har allt mer börjat använda mig av schematiska diagram istället för att försöka skriva ner arbetsgången i textform. Så här får ni ett sånt diagram att öva på och sucka inte, för det är faktiskt lättare än det ser ut att virka efter diagram :o)
Börja vid pilen och läs schemat motsols, varv efter varv. Om du klickar på bilden öppnas den i större format i ett nytt fönster.
Steget från snöflingor till stjärnor är i min värld inte långt, men jag vet inte riktigt vad det är som fascinerar mig med båda. Antagligen är det den geometriska harmonin. Tyvärr är mitt lager av mobiler med pappersstjärnor numera tomt så när som på en enda. Den behåller jag själv. I alla fall tills vidare.
Och på tal om stjärnor, så ska jag idag försöka mig på att fixa en fönsterlampskärm av en sån där veckad takplafond i vit plast, ni vet. Jag har haft en sån i hallen, men av någon anledning vill inte skärmen hållas kvar på armaturen och nu har jag tröttnat på att sätta tillbaka den igen och igen och igen. Nu ska den få nytt liv som ersättare för adventsstjärnan, som fortfarande hänger kvar i köksfönstret.
Men först blir det kaffe!
Stjärnor och snöflingor och symmetri. Jag har för mig att jag har läst om ett ständigt återkommande (matematiskt?)mönster som allting i naturen är uppbyggt efter.Som vanligt kommer jag inte ihåg mer än så. Och du, den blev så snygg! Din filt alltså!
SvaraRaderaKram /Kerstin
Hm, är det inte något med att allt är spiralformat om man tittar riktigt, riktigt nära? Jag har för mig att jag någon gång sett ett "Vetenskapens värld" som behandlade den här saken.
RaderaJopp, filten är jag såå nöjd med och det gick utmärkt att "spänna den" genom att först låta den hänga ute under dagen i den fuktiga, råkalla luften och sedan släta ut den på golvet på en av mina persiska mattor och låta den torka där. Ullen i persern "hakar" liksom fast ullen i det virkade, så några knappnålar behövdes inte :o)
En korkad fråga, men i vilken ordning virkar man sånt där? Är det först de sex "benen" ut från mitten eller gör man på nåt vis först ett ben och sen bågen till nästa ben... Jag försöker tänka logiskt här men hårdskivan min är inte programmerad med virkningsteknik. Inte alls. :P
SvaraRaderaPipi
Haha, inte är det något fel på din "hårddisk"! Det kräver en stunds grunnande innan man får häng på schemavirkning, men sen brukar det ge sig självt. För enkelhetens skull har jag lagt till en bild av schemat med inritade riktningspilar som du kan följa. Klicka bara på ordet "motsols" i inlägget, så öppnas den bilden i nytt fönster.
RaderaJag skulle inte ens våga försöka mig på att tyda det mönstret...
SvaraRaderaVad du kan!
Kram, Monica
Nånå, inte är det så svårt, som jag redan sa. Man början från mitten och "läser" utåt, i samma riktning som man virkar, och gör det faktiskt mycket lättare att förstå en beskrivning än att försöka klura ut den i skriven form.
RaderaJag tror jag nöjer mig med att beundra dina konstverk, det ser ytterst komplicerat ut och sen vet jag inte riktigt vad jag ska ha en sån stjärna till: Vad ska det bli av din(a)?
SvaraRaderaVad det ska bli? Tja, den som väntar får se! ;o) Det hela tar lite längre tid än jag hade beräknat, så än får du tåla dig en stund.
RaderaOch som jag skrev här ovan åt Monica, så är det inte krångligt alls. Man behöver bara memorera ett antal nya "bokstäver" (dvs symbolerna för de olika sorternas maskor) och sen är det bara att "läsa".
Orsaken till att jag själv allt mer börjat övergå till att göra mina egna beskrivningar på det här sättet, är att det finns mängder av helt underbara, japanska virkningar. Men japanerna är förtjusta i det här sättet att förklara, vilket ju är jättesmart, med tanke på att majoriteten av världens befolkning inte talar japanska :o)