KANSKE FRÅN OCH med nästa vecka? Om jag har tur, alltså. Men med sånt har det varit lite magert på sistone, så egentligen gör jag mig inga förhoppningar.
Samtidigt är jag väl införstådd med att jag inte på något som helst sätt är unik när det gäller att inte få korrekt diagnos och adekvat behandling i tid, innan skadan har hunnit bli för stor och permanent. Klicka HÄR för att ta del av en annan av alla tusentals lika jävliga historier.
Idag snurrar och gungar hela världen igen, det pirrar och porlar i hela ryggmuskulaturen och jag fryser som en skabbig hund.
Idag gör jag inte många knop.
Gillar döskallarna på fästingarna!
SvaraRaderaUsch för yrsel och gungningar och sånt.
Hoppas det snart stabiliserar sig.
Agneta
Jodu, jag tyckte att de små asen förtjänade den sortens "tatueringar" på ovansidan! Äckliga kräk :o(
RaderaKlart jag hoppas på att tillvaron ska sluta svänga och svaja så snabbt som möjligt när jag väl får påbörja i.v.-behandlingen med ceftriaxon. Men så här skriver infektionsläkaren i den journalkopia som anlände häpnadsväckande snabbt redan igår, bara två dagar efter mitt besök hos henne:
"Man berättade för patienten att symtomen t.o.m. kan öka i början av behandlingen. Man berättade också att det är mycket osäkert om alla symtom försvinner under behandlingen och i vilket fall som helst så kommer behandlingsresponsen långsamt under flera månader."
Men hoppas gör jag, som sagt. Allt annat vore ju dumt.
Vila dig i form!
SvaraRaderaDrick något varmt och svep en varm, vacker egentillverkad filt om dig.
Ack ja, om ändå vila hade någon effekt ... Då skulle jag vila och vila och vila och vila, det kan du ge dig den på.
RaderaMen med en aktiv Borrelia burgdorferi -infektion i det centrala nervsystemet verkar det som om detsamma är under konstant överbelastning, med en stressnivå som konstant är förhöjd, episodvis mycket hög.
Jag kan helt enkelt inte vila, hur gärna jag än vill, för personalen på hjärnkontoret befinner sig i Red Alert-läge dagarna i ända. Min förmåga att relaxa är sedan länge borta och jag "kopplar av" först när jag är så sluut att jag däckar av utmattning. Det här är ett mycket frustrerande och påfrestande tillstånd, som nu på allvar börjar ta ut sin rätt efter alla dessa år.
Fästingar är ett sattyg från helvetet självt. Vad du än gör, bli inte biten!
Läste någon gång att endast ungefär 30 procent av alla läkarbesök slutar med en fastställd diagnos.Så lätt är det inte alltid. Men det är ju olika på läkarnas intresse och engagemang också. Men nu håller vi tummarna för att den livsförbättrande vätskan som ska sprutas in i dina ådror kommer att göra underverk.
SvaraRaderaKram /Kerstin
Ett litet hopp i alla fall,sätt dig i din virkhörna å ta det myspys.Innan sommaren så är du frisk.Stor kram
SvaraRadera