fredag 8 februari 2013

Om när en mamma blir lite trött

I BÖRJAN AV juni i år går Lilla A ut grundskolan. Inför examen håller hon i textilslöjden på att egenhändigt, mycket omsorgsfullt sy en jätte­söt s.k. corsageklänning, den på bilden här under. Elegant som bara den av vit duchesse, tyll och med pärlband som dekor längs midje­söm­marna.

Men så var det skor då, det evinnerliga problemet. I just det här fallet är det inte riktigt okej med Converse, oavsett kulör.

Bland det värsta jag vet är att se valpiga femton-sextonåringar vingla omkring i skyhöga klackar, med en gångstil som snarast påminner om den hos en anka iförd Pampers byxblöjor fulla av ett rejält lass. Att gå på högklackat är en konst, en svår konst, som få vanliga, dödliga be­mäst­rar. I tidigare nämnda åldersgrupp återfinner man inte många, hur gärna de än vill tro det själva.

Därför blev jag så himla glad när jag på min stamloppis idag bok­stav­ligt talat snubblade över ett par helt oanvända, vita skor av balle­ri­na­typ men med liten klack. På prislappen står det 6 €, vilket är bra myck­et mindre än nypriset hos Skopunkten, där de just nu står att finna under rubriken ”Nyinkommet”.


Men tro inte att de får godkänt. Nädå. Så nu överväger jag helt all­var­ligt att printa ut ett avtal, i vilket det kommer att stå att jag fritas från allt ansvar för att paniklösa skosituationen dagarna före (eller samma dag) examen ska gå av stapeln. Det ska hon baskemej få under­teck­na, om min förmånliga, lättvindiga och absolut perfekta skolösning inte accepteras.

Japp, den sortens morsa är jag, och det står jag för så länge som det är jag som står för fiolerna. Men vad tycker ni andra? Skulle inte de här skorna passa alldeles underbart till en klän­ning som denna, buren av en sextonåring..?

***

På måndag börjar den intravenösa antibiotikabehandlingen. Efter det blir jag kanske en trevligare människa igen. Men på skofronten ändrar jag mig icke ;o)

16 kommentarer:

  1. Skorna i sig är söta men kanske lite för barnsliga för att passa till klänningen, lite högre klack passar nog bättre. Ett vet jag, kommer jag ihåg från då det var aktuellt här i familjen, och det är att om inte damen som ska bära skorna godkänner dom då är det lika bra att inse att det är kört. Hon kanske kan gå på egen loppisjakt.

    SvaraRadera
  2. Grejen är, att modellen som bär klänningen på bilden har just precis ballerinaskor på sig, det var därför jag i min enfald inbillade mig att samma typ av sko skulle gå hem hos min egen "modell". Men man bedrar sig jämt och ständigt när det gäller tonåringar, det är då ett som är säkert.

    Att det är kört med "fyndskorna" har jag fattat, men för den skull kommer jag inte att ställa upp på att fixa något i fullständig sistaminutenpanik, när damen själv inte lyckats i sitt uppsåt att hitta något bättre än ett par Manolo Blahnik för ett par tusen dollar. Då får det trots allt bli Converse ;o)

    SvaraRadera
  3. Kan faktiskt hålla med din dotter om att dom är lite för barnsliga till den klänningen, även om dom är hemskt söta!
    Hoppas att det löser sig utan panik...
    Ha en trevlig helg, kram, Monica

    SvaraRadera
  4. Även jag kom osökt att tänka på en 10/12-åring när jag såg skorna, så vi tre som kommenterat är helt klart eniga. En lite högre och lättare sko skulle se mycket mer elegant ut - vilket jag misstänker att din dotter vill göra. Kommer du inte ihåg hur du kände själv i den åldern.....*fniss*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, du vill inte veta hur jag klädde mig för att vara "fin" i den åldern, haha! Som tur är, så har jag mer eller mindre lyckats förtränga det själv också ;o)

      Radera
  5. Sorry Nina, men även en gammal farbror på fastlandet ställer sig på "lilla" A:s sida.
    Och vad är det för fel på Converse, om jag inte missminer mig hade Lasse Kronér dylika till frack när han uppträdde tillsammans med Triple and Touch.
    Lycka till // Surgubben

    SvaraRadera
    Svar
    1. JajaJAA, jag ger mig. Men det är inte det att jag inte tillåter skor med något mer klack. Det är att jag var korkad nog att tro att den unga damen ville se likadan ut som tjejen som modellar för sömnaden.

      Inget fel på Converse, i andra sammanhang. Däremot tycker jag att "kulturkrocken" blir väl stor i kombination med blank duchess, skir tyll och pärlor. Till frack däremot helt okej ;o)

      Radera
  6. Hahaha! Det där har nog pågått ständigt i flera tusen år överallt i världen misstänker jag. Minns själv hur jag ville ha högklackat, urringat och snäv kjol medan mamma tvingade mig till veckad kjol, taxklack och knäppt i halsen.Den unga damen har inte uppnått den ålder där man inte vill se ut som alla andra ännu.Just nu vill hon nog smälta in bland övriga tonårstjejer.
    Kram/ Kerstin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jojo, säg det som är nytt under solen? Konstigt nog har jag lyckats glömma bort i vilket skede i Livet jag själv började gå min egen väg och slutade apa efter flocken.

      Men några vansinnespjuck från Jeffrey Campbell, som många andra i Lilla A:s årgång stolpar omkring i numera, det blir det INTE.

      Radera
  7. Nu håller jag med dej! Jag hade också kastat mej över skorna och tyckt att de var ett fynd. Själv anser jag att ballerinaskor med obefintlig klack skulle vara det allra bästa. Har faktiskt lite svårt att tänka mej högklackat till den här klänningen. Iaf på en ung tjej.

    Har själv försökt tuta i mina flickor att de bär upp sej själva betydligt snyggare om de är säkra i vad de går i. Man kan faktiskt ha bättre hållning OCH se längre ut i ett par lågskor (som man klarar av) än att vingla omkring som en daggmask i högklackat. Nu tycks Fanny faktiskt kunna konsten att gå i högklackat, så där har jag inte mycket att säga längre.. :P

    Pipi

    SvaraRadera
  8. Se där, flankstöd från oväntat håll! :o) Modellen på bilden bär exakt det du säger: helt platta ballerinaskor, som i mitt tycke matchar klänningen exceptionellt väl.

    Kan man gå snyggt i höga klackar är det en helt annan femma, men det kan man sällan om man 364 dagar om året kliver omkring i helt platta dojor av typen Converse. Då blir det "anka i Pampers" av det hela den 365:e dagen ;o)

    SvaraRadera
  9. Nå, mitt förslag är att låta fröken gå själv en runda eller två och söka skor - men sätt ett maxpris på vad de får kosta. Hittar hon skor som hon gillar för det priset så är det ok, annars får hon hålla tillgodo med vad du har hittat.
    Och faktiskt, fröken som sedan julen har alltemellanåt stolpat omkring med senaste anskaffningen skyhöga klackar (minst 12 cm) här hemma hade en draperad axelbandslös klänning i tunt material till avslutningen i våras - med enklaste tänkbara ballerinor! Enligt eget val.
    Saija

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Mammaskorna" är redan returnerade till fyndplatsen, så nu blir det upp till mademoiselle (och hennes dagars upphov) att lösa skodilemmat. Och så var det med den saken :o)

      Radera
  10. Hej Nina. Jag har med nöje följt med i konversationen ovan. Jag som stått och rått så många i skobutik vill gärna ge mitt omdöme.
    Om man ser til längden på klänningen och den vackra flickans ålder så håller jag fullständigt med Pipi, ett par tunna,eleganta ballerinaskor är absolut det finaste till.
    Tyvärr hittar man ej högklackade skor idag som är lagomhöga, utan alla är skyhöga och det är förfärligt på unga ben som inte har vana att bära dem elegant.
    En gamlings omdöme av skofrågan faller säkert inte den unga fröken på läppen ha,ha.
    Det löser sig säkert så alla blir nöjda,
    Monkan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jamen, precis! Det är exakt ett par såna jag i förväg diskuterat med Lilla A om att vi skulle försöka hitta. Men eftersom det, som du vet, inte finns någon buffert för skoköp i "Rucklet", får man för det mesta nöja sig med second best.

      De här fyndskorna var ett sånt exempel. Mitt förslag va att vi skulle ta bort remmarna och i mitten på blommorna på ovansidan limma fast likadana små pärlor som kommer att pryda klänningslivet. Ja, helt enkelt göra det bästa möjliga av en ekonomisk lösning.

      Skorna kommer ju dessutom inte användas mer än ett par timmar, en enda dag. Det kan jag säga i förväg, eftersom jag av erfarenhet vet att vita (eller ljusa) dojor inte "duger" i andra sammanhang. Nästa examenstillfälle infaller inte förrän om dryga tre år och då kommer klänningen att vara en annan ... och ett nytt skoproblem kommer att uppstå.

      Men som jag skrev här ovanför, så har flickebarnet en förälder till. Jag överlåter därmed - villigt! - skoaffären på den andra adressen :o)

      Radera

Tackar, tackar, så kul att du har något att kommentera!