Lilla A har på senare tid börjat ge sig ut och jogga lite då och då på fritiden. Jämt och samt får jag höra om vilket bekymmer det är att inte ha några fickor på träningsjackan, för herremingud, vart ska man sätta mobiiiilen?!
I soffan igår kväll, efter en deprimerande, FPA-dominerad dag, blev jag inspirerad. Det blev en liten färgglad påse med exakt rätt mått för den Samsung Galaxy SII som barnet har courtesy of mitt ex, hennes far.
Idag försåg jag påsen med en snodd, som är tillräckligt lång för att påsen ska kunna bäras antingen runt halsen eller diagonalt över axeln. Sen sydde jag dessutom fast en liten karbinhake, så man enkelt får med sig sin nyckel också.
Praktiskt och humörhöjande tycker jag själv om resultatet. Uäk! tyckte Lilla A.
*suck!*
Säg mig, varför bryr jag mig överhuvudtaget om att försöka..?
Nåja, inte för att jag joggar själv numera, men min ångdriva, gamla Sony Ericsson går ner i påsen den med, så nog ska den komma till användning. Om inte annat, så kan den vara praktisk under sommarhalvårets trädgårdsjobbande.
Och idag är det en ny dag, full av nya överraskningar. Så vad ska vi tro att jag hittar för lustifikationer i postlådan idag då? En kartong med färsk hundskit? Ett krav från social- och hälsovårdsministeriet på att jag ska donera båda mina njurar? En yrvaken, lite stelfrusen huggorm..?
Var dag har sin fröjd. Även denna.
Jag tycker att det var en underbart fin telefonficka du fixat till, en sån som jag sommartid skulle behöva (Hm, när jag nu tänker efter så undrar jag om jag inte har en som ligger någonstans, tillverkad av en systerdotter för några år sedan. Det blir till att leta.) Med åren har jag emellertid lärt mig att det sällan är lönt att komma med egna lösningar till de halvvuxna/vuxna barnens problem. Men MAMMA!!!
SvaraRaderaVisst är det så, att man ska låta bli att "vara smart" och låta avkomman hitta på egna lösningar. Men jag behöver påminnas om det lite då och då, eftersom jag ännu inte har lyckats tappa hela hoppet om att jag någon gång, i något sammanhang, ska lyckas träffa mitt i prick. Fast det blir längre och längre tid mellan mina tafatta försök ;o)
RaderaHej
SvaraRaderaFörlåt, men kunde inte låta bli skratta lite när jag läste ditt inlägg. Det är typiskt när man gör sig till att det inte duger...haha....lite komiskt skrivet. Många joggare har sin mobil i armrem då de har en pulsmätar app som de har laddat ner. Den mäter steg, puls och allt de behöver.
Aj-jaa, såna där armremmar har jag nog sett antingen i tv-reklam eller någon tidningsannons. Men för att ha mobilen på armen behöver man ju i så fall en rem, och en sån kostar pengar. Min ful-påse kostade bara mammas möda, vilket förmodligen är en bidragande orsak till att den inte håller måttet ;o)
Radera