Vareviga morgon vaknar jag full av goda ambitioner att vara go’ och gla’ och se livet från den ljusa sidan, men i takt med att dygnets ljusa timmar blir fler verkar skymningen lägra sig allt mer över min planhalva; ett förvånande, men inte helt ovanligt, fenomen. Eller, tja, så har jag i alla fall fått mig berättat av såna som kan sånt där.
Eller kan det helt enkelt vara en begynnande femtioårssvacka..?
*funderar*
Jo, så illa kan det nog vara, för frågan ”Jaha, blev det inte mer än det här?” ploppar upp oroväckande ofta. Alla drömmar jag hade som barn, tonåring eller nyvuxen, vad blev de av dem? Jo, schlurp sa det, och så försvann de ute i livets avloppssystem. Och här sitter jag med badkarsproppen i handen och stirrar fånigt ner i silen. Bildligt talat, alltså, för här i ”Rucklet” har vi inget kar. Ingen karl heller, för den delen.
Nåja, drömmar hör ungdomen till. Vi gamla kärringar får göra det bästa möjliga av situationen, så nu går jag och bakar en plåt amerikanska blåbärsmuffins istället. Ha en bra lördag, hörni!
Välkommen, Camilla! Jag lovar att jag inte är lika svårmodig jämt; detta är en förhoppningsvis tillfällig svacka ;o)
Va då kärring? Femtio är väl inget, vi har ju Nya Zeeland äventyret framför oss ännu!Bara snön försvinner och du får fram din underbara trädgård (ni skulle se den)så vaknar livsandarna igen. Masa dig över med lite muffins nu och titta på husprospekt! (gillade det där om livets avloppssystem, är det DIT allt man missat tar vägen?)
SvaraRaderaNya Zeeland? Knappast. Sågs senast vid pumpstationen i Tullarns äng i god fart på väg i riktning mot Lotsbroverket.
SvaraRaderaHär ska inte tittas på några husprospekt ikväll. Här ska drickas rödvin och tyckas synd om, när nu A övergivit mig till förmån för att sova över hos kompis.
*drunknar i självömkan och borstar muffinssmulorna från bordet*
Maila lite vin och blåbärsmuffins så gör jag dig sällskap...
SvaraRaderaDen där om "livets avloppssystem" var bra! Det är nog där allt har försvunnit. Bra att veta. Onödigt att fortsätta leta då...
Och här finns inget kar eller någon karl heller ;-)...
Nån gång ibland hade det kanske varit bra att ha båda delarna.
OBS!!! Ibland!!!!
Ha en fin lördagskväll!!!
*häller över halva pavan i en sån där fler-fackig isbitspåse och kavlar ut ett par muffins*
SvaraRadera*letar efter ett lämpligt kuvert*
*hittar inga frimärken*
*svär*
*försöker trycka in vin och smulor i usb-porten istället*
*svär lite till*
*häller i mig den andra halvan av vinet direkt ur flaskan*
Det schet sej me förschändelschen, men ha schå schkoj du kan! ;o)
Blåbärsmuffins är ett ofantligt bra lyckopiller om man är nere. Och rödtjut också, för den delen.
SvaraRaderaHär är jag inte särskilt nere, men däremot lite småilsk. Hela tiden. Som om det kliar över hela kroppen av irritationshet. Därför medikamerar jag mig med ett glas rött. Eller två. Och tror att jag kommer bli mycket gladare om en liten, liten stund.
;o)
Rödplonk och ohälsosamt söta bakverk äro skapelsens krona! Utan dessa stodo vi oss slätt i denna skärseld som stundom benämnes Livet.
SvaraRadera*mycket gladare redan*
Sådana där helvetes perioder har man haft många, då man kunde klättra på väggarna av tristess och leda. Det är inte lätt att vara go och glad då.
SvaraRadera"Vårdepression" sa någon till mej, det går över. Jovisst gick det över men jag var nästan hur odräglig som helst, det mår man inte så bra av,det hjälper inte att tycka synd om sig själv, man blir bara ännu mer nere då.
Usch va tråkigt det här var,men det blir bra,jag lovar.........
Nej, drömmar hör inte endast ihop med ungdom. Visst är det så att livet kanske inte blev som man trodde men det blev faktiskt ganska bra ändå. Mina drömmar idag är enkla, att tillbringa tid med mina döttrar, dricka gott vin, umgås med människor jag älskar, resa o uppleva ny utsikt. Att sluta drömma, det är att sluta leva...och det är inget alternativ.
SvaraRaderaI vilken del av världen väller våren över? Inte här i alla fall. Jag har en klar vinterdepression. Vårdepression kan man bara få om det BLIR VÅR.
SvaraRaderaDessutom är jag snart 52 och jag sitter fortfarande och undrar vad jag ska bli när jag blir stor. Det enda jag har lyckats med är en stroke och sjukpension. Väääääldigt framgångsrik karriär. Jag har inget rödvin hemma, men jag kan väl sympatidricka lite sockerfri saft. Annacarin
Madlar:
SvaraRaderaJovisst har du rätt! Man ska vara glad över att det ändå blev rätt bra. Men vissa dagar är ändå såna här dagar, det hjälps inte. Och inte har jag helt slutat drömma! (Om det ena och det andra. Men lite hemligheter får man väl hålla för sig själv?)
Välkommen till klubben, förresten :oD
Annacarin:
Tro´t eller ej, men våren är på gång här i skärgården. Snön smälter i en rasande takt och jag kan t.o.m. skymta gräsmattan på sina ställen.
Skönt att höra att det finns fler som fortfarande funderar på vad man ska bli när man blir stor :o) Men av det jag sett på din blogg verkar du ha rätt mycket på gång trots allt.
Rödtjut eller sockerfri saft kvittar väl lika? Huvudsaken är att man höjer sitt glas! *cin-cin*
Ett kar med varmt vatten,när det finns.Är skönt!
SvaraRaderaEn karl!?Sitter mest ensam ändå.
Han ligger ju mest å snarkar.
Ryck upp dig,du har ju vår snart.
Här uppe kan vi gräva ner oss i snön.Kram på dig
*rycker så håret nästan släpper från skalpen*
SvaraRaderaTror nog det känns bättre imorgon.